Måndagen den 2 maj

EU-nämndens uppteckningar 2021/22:38

§ 1  Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.  1  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Klockan är 11, och jag förklarar dagens EU-nämndssammanträde öppnat. Som ni märker är det inte Pyry Niemi utan jag som leder sammanträdet i dag.

Några av oss är närvarande i salen. Men eftersom det är ett i övrigt digitalt möte behöver vi fråga om vi kan medgiva att deltagare finns med på distans. Svaret är ja.

§ 2  Transport, telekommunikation och energi

Statsrådet Khashayar Farmanbar (deltar via Skype)

Information och samråd inför extrainsatt möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 2 maj 2022

Anf.  2  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Vi går in på dagens enda punkt.

Anf.  3  Statsrådet KHASHAYAR FARMANBAR (S):

Fru ordförande! Tack, nämnden, för möjligheten att träffa er med kort varsel! Vi har, också med kort varsel, kallats till ett rådsmöte i EU med energiministrarna med anledning av att Ryssland har slutat leverera gas till Polen och Bulgarien. Med anledning av det har det franska ordförandeskapet med så kort varsel kallat till detta extrainsatta möte, som hålls i Bryssel i dag. Det är där jag är nu. Detta var det enda sättet att både hinna till mötet och träffa er. Jag är därför tacksam för att vi kan ha det här digitala mötet.

Vid rådsmötet avser regeringen att framföra att Sverige naturligtvis fördömer Rysslands aggression mot Ukraina. Vi avser att betona vikten av solidaritet, informationsutbyte och koordinerade budskap för att stötta Ukraina och säkerställa en effektiv hantering av utmaningarna på energimarknaden inom unionen.

I det här läget kommer det också att vara viktigt – det är en del av poängen med mötet – att diskutera om det finns några solidaritetsåtgärder vi kan göra gentemot andra länder och om det finns någon information om hur läget är för svensk del.

Vi anser att EU:s arbete med utfasningen av fossila bränslen verkligen behöver intensifieras för att försörjningstryggheten ska kunna säkras men också för att kunna minska importberoendet från Ryssland och naturligtvis även för klimatomställningen. I det arbetet bör alla inhemska fossilfria energislag kunna bidra. Det kommer vi också att framföra.

Vi kommer att särskilt trycka på bioenergi. Som ni vet finns det, trots det nuvarande läget, ett antal länder i EU som fortfarande håller fast vid att biomassa och den potential som finns i bioenergin inte ska användas fullt ut. Det tycker vi är fel inställning, i synnerhet i detta läge.

Vi avser också att understryka vikten av att EU ska arbeta för bättre spårbarhet när det gäller fossila bränslens ursprung. Vi har haft en diskussion i Sverige om alltifrån hur mycket vi kan stoppa till hur mycket vi kan veta om hur mycket inblandat det finns i fossila bränslen. I det arbetet kommer spårbarheten att vara viktig framåt. Vi tror naturligtvis att spårbarhet är viktigt även i en situation där det inte är kris eller krig. Spårbarhet är bra också då. Det kommer att vara en av de tunga punkterna som vi kommer att föra fram.

Regeringen har förståelse för att situationen i Ukraina kommer att leda till att vissa länder riskerar att drabbas hårdare – jag vågar till och med säga avsevärt hårdare – än andra. För vår egen del, som har ett väldigt lågt beroende av rysk energiimport, är den direkta påverkan lägre, i synnerhet när det kommer till drift. Vi kommer såklart att påverkas av prisläget på världsmarknaden. Men för andra länder – alltifrån Frankrike, Tyskland, Italien och Tjeckien till Ungern och Rumänien – finns ett direkt behov av ryska fossila bränslen, så pass att det kan leda till instabilitet eller försörjningsstörning för deras del. Vi får höra mer om deras egen bedömning. Vi har förståelse för att vi har olika förutsättningar. Men för vår del är det viktigt att kunna spåra energin, oavsett varifrån den kommer.

När det gäller påverkan på Sverige avser vi att framhålla att det i dag inte finns någon omedelbar risk för försörjningsavbrott i det svenska energisystemet. Men som jag sa nyss förväntar vi oss att de höga energipriserna kommer att förekomma under en tid framöver.

Under kommande vinter finns det risk att gassituationen kan få betydande påverkan på Sverige. Även om vi inte använder gas i någon stor omfattning används det ändå av en del viktiga verksamheter, inte minst samhällsbärande funktioner, och kommer att vara avgörande. Naturligtvis påverkas vi också av priset på produkten.

Vi avser även att framhålla vikten av europeisk enighet och solidaritet om vägen framåt när det gäller att möta utmaningarna på energimarknaden och när det gäller den europeiska säkerheten. Vi tror att den enighet som EU och hela den fria världen, om man vågar använda det begreppet, visat tillsammans med USA, Australien, Japan, Sydkorea och flera andra länder är viktig. Det är där det verkligen kommer att kunna kännas att sanktionerna mot Ryssland har effekt. Men där kan vi också se till att vi tillsammans, solidariskt, kan klara av den situation som kan uppstå. Vi kommer alltså också att trycka på vikten av enighet för Europas säkerhet.

Anf.  4  JENS HOLM (V):

Ordförande! Det är väldigt bra att vi inom EU ska solidariskt hjälpa varandra att så fort som möjligt bli oberoende av rysk fossil energi. Men det arbete som görs går för sakta. Vi ska komma ihåg att varje dag finansierar EU-länderna Putins krig genom fortsatta inköp av olja och gas.

Det som jag saknar lite i den här dimensionen och även i ministerns presentation är vad enskilda medlemsstater gör gällande handeln med rysk fossil energi. Vi har redan sett att Litauen har gått före, och de har sedan följts av Estland och Lettland. De upphör totalt med att köpa rysk olja och gas. Vi är flera som har lyft upp med energiministern att Sverige bör göra samma sak. Jag tycker inte riktigt att det håller att säga att vi handlar så lite med Ryssland att det är obetydligt och att vi dessutom måste invänta ett gemensamt EU-beslut.

För det första behövs det tydliga politiska markeringar mot Ryssland. Det handlar inte bara om finansieringen av kriget genom köp av olja och gas i pengar, utan det behövs också tydliga politiska markeringar. Nu ser vi att de baltiska länderna har gått före. Det påverkar också andra EU-länder, och det sätter press på Ryssland. Det är Putins mardröm att land efter land ska öppet deklarera att de stoppar handeln med rysk fossil energi.

För det andra verkar inte heller argumentet att vi måste agera samfällt inom EU hålla. Energiministern har säkert läst intervjun i Dagens Nyheter i dag med Litauens ambassadör. Han redogör för hur Litauen för en månad sedan gick före och stoppade importen av olja och gas från Ryssland. Han får frågan om EU har reagerat på att de har gått före. Det har inte kommit någon annan reaktion utöver positiva reaktioner. Man välkomnar att Litauen har gått före.

Jag har två frågor till Farmanbar. När tänker Sverige gå före och öppet deklarera att vi stoppar handeln av rysk olja och gas?

Jag har en fråga till. Vi vet att det förnybara är framtiden och att vi måste skynda på omställningen till 100 procent förnybar energi. I synnerhet biogas är ett väldigt bra alternativ till fossil gas. Regeringen behöver göra mer för att snabbt skala upp produktionen av biogas. Jag vill veta vad regeringen gör, mer att ge det produktionsstöd som nyligen har införts. Det räcker inte. Det behöver göras mer.

Anf.  5  RICKARD NORDIN (C):

Ordförande! Jag håller med om ganska mycket av det som Jens Holm säger. Men jag tänker försöka bli något mer konkret på några områden.

I näringsutskottet förra veckan lyfte statsrådet upp att man kan tänka sig att jobba med ursprungsmärkningarna på Europanivån. Jag vill gärna att det utvecklas lite mer. Är det något som man står fast vid?

Dessutom har kommissionen lite svagt, i och med REPowerEU, börjat öppna för kolkraften. Det är mycket oroväckande, av många skäl. Jag vill därför jättegärna höra regeringens syn på det och hur man kommer att tackla det. De diskussionerna kommer säkerligen att komma upp.

Som alltid vill jag göra en liten puff för bioenergi av olika slag, oavsett om det är flytande drivmedel eller biogas och så vidare. Men jag räknar med att regeringen kommer att fortsätta göra det.

Jag fokuserar alltså mina frågor mest på ursprungsmärkningarna och kolet.

Anf.  6  CAMILLA BRODIN (KD):

Jag instämmer delvis i vad de två föregående talarna har pratat om när det gäller importstopp och så vidare. Det är väldigt viktigt.

Jag uppfattade också att ministern pratade om att trycka på det här med bättre spårbarhet när det gäller energin i Europa. Det är jättebra om det kan komma på plats. Det är någonting som vi också har påpekat, inte minst i näringsutskottet.

Det finns ju olika EU-länder som har på gång att lägga ned till exempel helt fungerande kärnkraft. Då är frågan: Kommer Sverige att kunna trycka på vikten av att behålla den här energin så länge som detta pågår? Det är ju en ganska viktig del i sammanhanget – även om bioenergi och så vidare är viktigt är ju den fossilfria energin otrolig viktig i det här skedet.

Det gäller också att man jobbar för hur EU-länder gemensamt ska kunna jobba med överföringskapacitet och så vidare så att de på riktigt kan göra sig oberoende av rysk energi. Skulle ministern kunna utveckla lite grann hur de olika länderna ställer sig när det gäller betalningar och sanktioner? Är det någonting som ni kommer att ställa frågor om vid dagens ministermöte?

Anf.  7  LORENTZ TOVATT (MP):

Jag instämmer också i stor utsträckning med det som Jens Holm sa.

Det vi tyvärr ser nu är ett EU som inte förmår agera enhälligt och tillsammans. Det har ju kommit läckor om vad nästa sanktionspaket ska innehålla. Glädjande nog inkluderas olja. Problemet är att det är först mot slutet av året som det ska upphöra helt. Jag tror att vi alla är överens om att det bästa hade varit om EU agerade gemensamt och enhälligt. Det hade haft den bästa effekten.

Det är dock uppenbart att det inte går tillräckligt snabbt. Därför tycker jag att det vore väldigt naturligt att i detta sammanhang lyfta fram att skynda på utfasningen av rysk energi helt och hållet och att även kunna visa att man går före på hemmaplan.

Det är min viktigaste poäng här.

Anf.  8  CARL-OSKAR BOHLIN (M):

Fru ordförande! Tack, statsrådet, för föredragningen!

Jag har väl egentligen inte så mycket att tillägga annat än att man får konstatera att kommissionen nu tycks vara av uppfattningen att alla alternativ ligger på bordet. Det är ju gott så i en prekär situation.

Det är dock lite anmärkningsvärt att man hela tiden entydigt pratar om förnybara energislag, trots att det medlemsland som kanske är mest beroende av rysk gas, precis som Camilla Brodin påpekade, samtidigt håller på att fasa ut sin kvarvarande kärnkraft. Landet har kärnkraftverk som nyligen har tagits ur drift och som naturligtvis, under de här mycket svåra omständigheterna, skulle vara möjliga att återstarta för att på så sätt lätta på bördan när det gäller beroendet av rysk gas.

Jag uppfattar att regeringen numera har en ganska väl avvägd ståndpunkt när det gäller att inkludera alla fossilfria energislag. Jag skulle dock vilja att man var ännu mer framåtlutad i den delen och inte bara i varje givet läge sa det utan också poängterade att enskilda medlemsländer också måste värna den kärnkraft de har kvar. Jag vet att uppfattningen är att detta ibland anses vara en nationell angelägenhet. Samtidigt har ju kommissionen i den här väldigt specifika situationen gått in och haft synpunkter på enskilda medlemsländers ageranden i energipolitiskt hänseende, bland annat med krav på gaslager och så vidare.

Min, och vår, uppfattning är nog att man tydligt bör framhålla att den kärnkraft som finns i Europa måste värnas. Frågan om återtagande av förlorad kapacitet måste också upp på bordet i det här läget.

Anf.  9  MARTIN KINNUNEN (SD):

Ordförande! Tack, ministern, för redogörelsen!

Jag konstaterar att det ändå är ett positivt arbete på EU-nivå. Vi ser en snabb utfasning av rysk energi framför oss. Samtidigt är det ju viktigt att säkerställa att sanktionerna på EU-nivå inte slår hårdare mot Europas befolkning än vad de slår mot Ryssland. I det här läget ser jag det som viktigt att ha beredskap för att Ryssland helt enkelt inför sanktioner gällande exporten till Europa. Det är positivt att man äntligen har vaknat.

Jag återgår till det som står i diskussionsunderlaget. Det är två frågor som man ska diskutera; det handlar om en analys av situationen. Där saknar jag dieselfrågan.

Europa har ju ett underskott av raffinaderier som ordnar fram diesel på marknaden, och det är detta som ligger bakom att dieselpriserna – spotpriset på diesel – har ökat betydligt mer än priset på Brent. Det vore intressant att veta hur man ska försöka att åstadkomma detta, för här har Europa förlitat sig på Ryssland. Det kan hända att det är svårare att ordna fram transporter av diesel än vad det är att ordna fram transporter av just råolja.

Det skulle vara intressant att veta om det finns något aktivt arbete när det gäller detta. Det är ju tyvärr så, när det gäller investeringar i nya raffinaderier, att Sverige hade kunnat få ett av de absolut största raffinaderierna i Europa, men regeringen, bland andra, såg till att det inte blev av.

Det här är ju en viktig fråga. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara handlar om olja och gas, utan det är väldigt många andra produkter som berörs.

I fråga 2 nämns solidaritetsåtgärder. Här tycker jag att man måste vara tydlig med att solidaritet kräver en ansvarsfullhet från länderna. Ska länderna hjälpa varandra blir det jobbigt om länderna saboterar för sig själva och för andra. Jag tänker exempelvis på Tysklands pågående avveckling av kärnkraft, som i högsta grad berör även svenska elkonsumenter. Här skulle ett givet inspel kunna vara att man uppmanar länderna att inte lägga ned fossilfri elproduktion och att man beklagar att även Sverige har gjort så historiskt samt erkänner dessa misstag. Det är ett tydligt inspel.

En annan sak är hur man ska kunna få upp produktionen av inhemsk gas i Europa, så att man inte behöver importera så väldigt mycket. Vi har ju sett minskad produktion i Europa år för år de senaste två decennierna.

Det skulle vara intressant att veta om det finns några diskussioner med exempelvis Nederländerna, eftersom detta är det land som har störst potential att snabbt producera mer. Är man beredd att växla upp produktionen av gas i Nederländerna om gasen från Ryssland helt skulle försvinna? Det skulle nog behövas. Det kan vara svårt att få de volymer av LNG som krävs från Asien. Det vore intressant att veta.

Anf.  10  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag ska bara säga att Bengt Eliasson skriver att han har dålig uppkoppling men instämmer i Carl-Oskar Bohlins inlägger.

Anf.  11  Statsrådet KHASHAYAR FARMANBAR (S):

Fru ordförande! Jag tackar alla ledamöter för inspel och frågor. Jag tar frågorna i den ordning de kom. Jag har faktiskt skrivit ned dem; även om jag har bra minne finns det vissa begränsningar ibland.

Jens Holm poängterade att det går för sakta. Det kan vi i sak vara överens om. Vi skulle naturligtvis vilja att det arbetet gick oerhört mycket fortare.

En fråga var vad enskilda medlemsstater gör avseende energi. Jag kan konstatera att de medlemsstater som hittills har valt att agera – Litauen togs upp som ett exempel – är länder som har en direkt pipeline, vilket till exempel vi i Sverige inte har. Nu är frågan huruvida Sverige ensamt ska agera inte någonting som är uppe på just detta ministerrådsmöte, utan det är en fråga som hanteras internt i Sverige. Icke desto mindre har ju Sverige inte någon pipeline att stänga av på det sätt som till exempel Litauen har kunnat göra. Polen har också en pipeline, för den delen, men i det fallet har pipelinen stängts av från andra sidan.

Huruvida Sverige kommer att gå före och huruvida man köper argumentationen att det är viktigt med EU-samordning får väl alla bedöma själva. Jag konstaterar dock att jag förra veckan beklagade mig över att Ungern gick med på att betala i rubel och potentiellt har hamnat i en situation där de bryter mot sanktionerna. Det är någonting som inte minst jag har varnat för tidigare. Om vi börjar se länder som agerar på egen hand kommer det att leda till att andra länder agerar åt andra hållet. Detta är väl någonting som vi får ta i beaktande.

När det gäller biogasen i Sverige är vår inriktning, förutom de aspekter som Jens Holm själv nämnde, att gasproduktionens tak ska vara 50 000 ton eller åtminstone 25 000 ton när det gäller statsstödsreglerna. På det sättet kan vi i än större utsträckning ge stöd till biogasproduktion som inte används bara för transporter, vilket är väldigt nyttigt och välbehövligt i det här läget.

När det gäller Rickard Nordins fråga om ursprungsmärkning är Rickard Nordin och jag helt överens. Som jag sa i näringsutskottet har vi nu sett över detta. Det här kommer att vara den fråga som vi från svensk sida tar med oss in i detta rådsmöte, förutom de frågor som vi har fått. Den fråga vi tar in är att vi vill se ursprungsmärkning av fossila bränslen. Det tror vi är viktigt här och nu – för sanktionspaketen och om medlemmarna eller till och med enskilda konsumenter vill agera – men det är också långsiktigt viktigt att kunna ha ursprungsmärkning på energislagen i Europa, i synnerhet på de fossila.

Kolkraften nämndes. Kolkraften är en del av det sanktionspaket som det redan har beslutats om. Om kommissionen har andats att kolkraften kan vara en lösning är det någonting som i så fall skulle bryta mot det sanktionspaket som redan finns. Jag ser framför mig att vi kommer att stå upp för att EU ska hålla fast vid sanktionspaketet när det gäller kolen.

Camilla Brodin poängterade vikten av kärnkraft för flera länder. Jag vet att både Carl-Oskar Bohlin och Bengt Eliasson var inne på detta, och även Martin Kinnunen nämnde det.

Här är jag väldigt tydlig. Jag håller med Carl-Oskar Bohlin, som sa att vi ändå har en balanserad linje när det gäller just detta. Vi kommer att framföra att det handlar om alla fossilfria energislag. Om EU-nämnden vill – och jag uppfattar att det finns en vilja – kan jag särskilt ta upp kärnkraftens roll. Alla fossilfria energislag – inklusive kärnkraften, som har ett antal fördelar – spelar en viktig roll för arbetet framåt.

Därutöver tycker jag att Sverige, som flera har varit inne på, behöver ta tillfället i akt att slå ett slag för bioenergin. Trots det nuvarande läget är det besvärande att EU-länder, inte minst Tyskland, Nederländerna och andra, fortsätter att vilja blockera möjligheterna att använda bioenergi i tillräcklig omfattning.

Lorentz Tovatt pratade om att skynda på utfasningen av rysk energi och om att gå före på hemmaplan. Den diskussionen får vi nog fortsätta att ha på hemmaplan. Jag nämnde det nyss, så jag förlänger inte detta.

Carl-Oskar Bohlin, Bengt Eliasson och Martin Kinnunen nämnde att påverka andra medlemsstater. Energimixen är medlemsstaternas egen kompetens; där har inte EU en roll att spela på det sättet.

När det gäller gaslager handlar det om försörjningstrygghet för hela Europa. Här har EU en given kompetens. Energimixen är medlemsstaternas. Men i den vi kan påverka kommer jag att framföra att alla energislag, inklusive kärnkraften, spelar en viktig roll, och det kan vara en viktig del av denna påverkan, som ledamöterna påpekar.

Martin Kinnunen frågade om diesel. Europa använder förhållandevis mer diesel än bensin. Alla varor ska finnas på rätt plats på rätt tid, och det är en logistikkedja som behöver fungera. Det finns en trygghet här, och vi jobbar med det. Men för snabba utspel kan utmana försörjningstryggheten. Men jag tar med dieselpunkten och ser och vi kan hitta en lämplig diskussion om detta.

Anf.  12  JENS HOLM (V):

Jag har tre saker. För det första vill jag påminna ministern om att vi också köper flytande fossilgas från Ryssland, LNG. En ganska betydande andel, ungefär 30 procent av det vi köper, kommer från Ryssland.

För det andra är det för Vänsterpartiets del inte önskvärt att lyfta upp kärnkraftens roll.

För det tredje har jag en konkret fråga till energiministern: Menar energiministern att de baltiska staternas agerande i och med beslutet att upphöra med importen av olja och gas från Ryssland på något vis har skadat EU i detta avseende?

Anf.  13  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Ska jag tolka det du sa om kärnkraften som en avvikande ståndpunkt?

Anf.  14  JENS HOLM (V):

Jag har inte hört ministerns slutgiltiga ståndpunkt, så vi får väl se.

Anf.  15  RICKARD NORDIN (C):

Ordförande! Jag tror att ministern missförstod min fråga. När det gäller kolet handlar det inte om sanktionerna utan om kommissionens agerande när det gäller att kunna fasa ut olja och gas, det som heter REPowerEU, där man börjar prata om kolkraft som en möjlig ersättare för de ryska energislagen.

Det var detta min fråga gällde, och det vore bra om regeringen hade en väldigt tydlig ståndpunkt om att kol inte är lösningen på nuvarande energiproblem.

Anf.  16  LORENTZ TOVATT (MP):

Låt mig för protokollets skull säga att jag inte ser behovet av att lyfta upp kärnkraften. Jag tror inte att något land just nu lägger ned reaktorer som inte redan har planerats att läggas ned.

Min poäng var att det på detta möte vore rimligt att lyfta frågan om att mer av energiimporten ska in i sanktionerna. Om regeringen inte driver denna linje på detta möte har jag kanske en avvikande mening om att på detta möte få in mer energi i sanktionspaketet och att det ska gå snabbare.

Anf.  17  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Carl-Oskar Bohlin har skrivit i chatten att behovet av gaslager är till del en funktion av hur kapaciteten av den övriga elproduktionen ser ut, och därvidlag hänger frågorna ihop vad gäller försörjningstrygghet. Det är viktigt att betona även detta.

Anf.  18  Statsrådet KHASHAYAR FARMANBAR (S):

Fru ordförande! Jens Holm ställde en fråga om LNG, och det stämmer att vi har en viss import av LNG. Totalt sett är det en väldigt liten del av vår energimix, men över året kommer ungefär 30 procent av LNG:n från Ryssland.

Jag hade ett möte med gasmäklarna, och LNG köps liksom gasformig gas från marknadshubbar. Det är en pool där man från stund till stund inte vet hur inblandningen ser ut, men man kan se det över tid.

Detta är ett problem, och för att komma till rätta med det måste man ha en ursprungsmärkning. Det är egentligen däri det stora problemet ligger.

Jag försökte mig på en liknelse på näringsutskottet, och man kan diskutera pedagogiken i det. Men det är ungefär som när man får tillbaka växel i en butik. Bland tiokronorna finns en tiokrona som har varit i Norrbotten, och den vill man inte ha. Men marknadsplatsen har ju ingen aning om varifrån mynten kommer, för de ser alla likadana ut när de ligger i kassaapparaten. Lite så fungerar det på de marknadsplatser där man köper LNG och vanlig gas.

Låt oss fortsätta diskussionen på hemmaplan om hur vi kan ta detta arbete vidare, men för att göra det behövs en ursprungsmärkning, vilket vi vill driva på för inom EU.

En annan fråga gällde om Litauens agerande har skadat EU. Eftersom det är så nytt vore det förmätet av mig att uttala mig om det, och det är också för tidigt att utvärdera det.

Men jag har konstaterat vad Litauen har gjort, och som ni kanske har noterat i medierna var jag en av dem som välkomnade deras agerande. De har ju möjlighet att stänga av en pipeline på ett sätt som vi inte har såvida det inte finns en ursprungsmärkning på produkterna vi köper.

För övrigt beklagade jag i förra veckan när Ungern bestämde sig för att eventuellt bryta mot sanktionerna genom att betala i rubel eftersom deras beroende av gas är så stort. Vi får väl se om det finns lämpliga personer som kan utreda i framtiden huruvida de har hängt ihop eller inte. Jag kan tänka att det kommer att finnas ett antal forskningsartiklar om det i historien.

Jag missförstod Rickard Nordin. Kol är givetvis ingen lösning. Det har vi drivit konstant i EU. Problemet för många EU-länder är att de fasade ut kol för att gå över till gas och sedan till förnybart. Men nu när gaslösningen inte längre gångbar eftersom gasen var tänkt att komma från Ryssland kollar de på allt möjligt, och då är en tillbakagång till kol också uppe på bordet. Regeringen tycker givetvis att det är fel. Vägen framåt ligger i bioenergi, i förnybara energikällor och i kärnkraft, alltså alla fossilfria energislag.

Lorentz Tovatt vill se mer energiimport i sanktionerna. Regeringen avser på detta möte att betona vikten av att snabbare kunna fasa ut energiimporten från Ryssland. Rent formellt är det dock inte energiministrarna som avgör om sanktionspaket, utan det ligger på Utrikesdepartementet och när utrikesministrarna träffas om sanktionspaketen. Det jag kommer att framföra är att vi önskar snabba på utfasningen av all rysk energiimport. Ett sätt att göra det är givetvis att hitta lösningar så att det blir del av sanktionspaketen. Men sanktionspaketen är som sagt inget som energiministrarna hanterar.

När det gäller det sjätte sanktionspaketet, som Lorentz Tovatt också nämnde, driver Sverige på för restriktivare åtgärder för oljeprodukter. Det är också viktigt framöver.

Anf.  19  JENS HOLM (V):

Jag vill anmäla avvikande mening. Vi tycker inte att ministern ska lyfta upp kärnkraften som framtidens energikälla, och vi anser att Sverige ska gå före och tydligt politiskt deklarera ett slut på import av rysk fossil olja och gas.

Anf.  20  LORENTZ TOVATT (MP):

Jag instämmer i detta med kärnkraften. Dock diskuterar vi inte Sveriges eget agerande, men det diskuterar vi näringsutskottet, om inte annat.

Jag anmäler avvikande ståndpunkt eftersom jag tycker att ministern ska lyfta upp att energin ska inkluderas i sanktionspaketen även på detta möte. Även om det är utrikesministrarna som förhandlar är det bra pusha för det vid varje tillfälle man får på EU-nivå. Eftersom det är svårt för enskilda länder att gå vidare och man ständigt hänvisar till EU-nivån för energisanktioner är det ju just där man ska lyfta upp det.

Anf.  21  Statsrådet KHASHAYAR FARMANBAR (S):

Fru ordförande! Jag tackar för alla inspel.

När det gäller kärnkraften uppfattar jag ändå att den kommer att behövas i många länder. Vi kommer därför att nämna alla fossilfria energislag, inklusive kärnkraften. Jag säger inte så mycket mer om detta.

När det gäller sanktioner av energi har vi god förståelse för detta, och jag avser att lyfta fram vikten av att snabbare avsluta eller kraftigt minska importberoendet av Ryssland. Det är i så fall endast ordet ”sanktion” i denna mening som skulle göra skillnad, för i sak är det detsamma. Jag vet också att Sverige driver på för restriktivare import av och åtgärder mot inte minst oljeprodukter i det sjätte sanktionspaket som diskuteras.

Jag har förståelse och respekt för att man kan ha olika ståndpunkter, men jag vill bara säga att vi i sak nog inte står särskilt långt ifrån något av partierna.

Anf.  22  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med dels en gemensam avvikande ståndpunkt från Vänsterpartiet och Miljöpartiet om kärnkraften, dels två oliklydande avvikande ståndpunkter från Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Vi har inget under punkt 3, Övriga frågor.

Vi önskar statsrådet lycka till vid dagens diskussioner.

Tack för i dag!

Innehållsförteckning

§ 1  Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.  1  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

§ 2  Transport, telekommunikation och energi

Anf.  2  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  3  Statsrådet KHASHAYAR FARMANBAR (S)

Anf.  4  JENS HOLM (V)

Anf.  5  RICKARD NORDIN (C)

Anf.  6  CAMILLA BRODIN (KD)

Anf.  7  LORENTZ TOVATT (MP)

Anf.  8  CARL-OSKAR BOHLIN (M)

Anf.  9  MARTIN KINNUNEN (SD)

Anf.  10  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  11  Statsrådet KHASHAYAR FARMANBAR (S)

Anf.  12  JENS HOLM (V)

Anf.  13  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  14  JENS HOLM (V)

Anf.  15  RICKARD NORDIN (C)

Anf.  16  LORENTZ TOVATT (MP)

Anf.  17  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.  18  Statsrådet KHASHAYAR FARMANBAR (S)

Anf.  19  JENS HOLM (V)

Anf.  20  LORENTZ TOVATT (MP)

Anf.  21  Statsrådet KHASHAYAR FARMANBAR (S)

Anf.  22  ANDRE VICE ORDFÖRANDEN