Måndagen den 11 maj

EU-nämndens uppteckningar 2019/20:50

§ 1  Information om EU:s åtgärder för att hantera coronavirusets spridning och dess effekter

Statsrådet Hans Dahlgren (deltar per telefon)

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag öppnar dagens sammanträde. Vi går in på dagordningen. Som vanligt på måndagar har vi information om EU:s åtgärder för att hantera coronavirusets spridning och dess effekter. Jag lämnar ordet till statsrådet Hans Dahlgren.

Anf.  2  Statsrådet HANS DAHLGREN (S):

Fru ordförande! Tack för möjligheten att få ge en kort uppdatering om läget och arbetet inom EU med anledning av pandemin!

Först vill jag nämna något om de ekonomiska frågorna. I onsdags i förra veckan presenterade kommissionen sin vårprognos. Den bekräftade, som ni säkert har sett, det väldigt allvarliga läge vi befinner oss i. Europeiska unionen är i den djupaste recessionen i sin historia, med en beräknad negativ tillväxt på mellan 7 och 8 procent i år, 2020. Det är värre än under 2009 års finanskris.

Värst drabbade verkar bli Italien, Spanien, Grekland, Kroatien och Frankrike. Det är länder som alla har en omfattande turistnäring. Men också länder som Sverige och Tyskland drabbas hårt. Prognosen är förstås behäftad med stor osäkerhet. Den säger också att det kommer att ske en betydande återhämtning under nästa år, men siffrorna är osäkra. Helt klart är att läget är allvarligt.

Vi väntar fortfarande på det förslag som kommissionen arbetar med när det gäller återhämtningsfonden liksom ett reviderat förslag till EU:s långtidsbudget. Vi tror nu att förslagen inte heller kommer den här veckan utan först nästa vecka. Det datum vi har hört är den 20 maj, men det är ett omfattande arbete som bedrivs här med en hel del konsultationer som behöver göras innan de läggs fram. Vi får se. Vi räknar också med att man kommer att ta fram ett reviderat arbetsprogram för kommissionen för innevarande år, alltså 2020.

När det gäller fonden handlar det om hur pengarna ska fördelas. Vi har från svensk sida efterlyst att så tidigt som möjligt få en skiss på vilka ändamål som kan vara tänkbara. Vi har inte fått det än. Vi har också diskussionen om lån eller bidrag och kopplingen till långtidsbudgeten.

När det sedan gäller det reviderade arbetsprogrammet för 2020 väntar vi oss att en hel del av de initiativ som tidigare varit aktuella skjuts på framtiden medan de som är länkade till den pågående krisen snarare kommer att läggas fram tidigare än planerat.

Det har också annonserats ett särskilt meddelande från kommissionen om turism. Det kan komma den här veckan. Det kan också komma i anslutning till de andra frågorna i nästa vecka. Vi har ingen information om det direkta innehållet, men förmodligen kommer man att redogöra för vad som behöver göras inom unionen för att gradvis kunna öppna upp för turistresor inom EU. Jag vet att det är många medlemsstater som ser fram emot detta och är starkt beroende av turistindustrin. Det kan till exempel handla om hälsokontroller vid transporthubbar av olika slag, hur man ska kunna hålla distans även under resans gång och så vidare. Men innehållet får vi återkomma till när vi har fått mer information.

Jag tror att jag förra måndagen informerade om den globala givarkonferens som kommissionen tog initiativ till tillsammans med Världshälsoorganisationen och som ägde rum i början av förra veckan. Där var målet att samla in 7,5 miljarder euro till bland annat vaccinforskning. Det blev ett bra resultat – man kom nästan direkt upp till målet. Deltagarna lovade att bidra med sammanlagt 7,4 miljarder euro, och därmed finns det goda möjligheter att nå målet innan initiativet löper ut i slutet av maj.

För svensk räkning lovade statsministern att bidra med 50 miljoner kronor till FN:s globala covid-19-fond och att också lägga ytterligare 100 miljoner kronor till vaccinforskning i form av medel som ska fördelas av Vetenskapsrådet.

I förra veckan ägde också det planerade toppmötet rum mellan EU:s ledare och ledarna på västra Balkan. Där kunde alla våra västra Balkan-partner ansluta sig till den deklaration som vi på EU:s sida hade enats om. Under mötet bekräftade också våra ledare Europeiska unionens engagemang i och stöd till regionen och det europeiska perspektiv som partnerna på västra Balkan ska ha. De å sin sida bekräftade de reformansträngningar som behövs för att närmandeprocesserna ska kunna röra sig framåt. Man underströk från båda håll vikten av solidaritet och samarbete när det gäller att bekämpa och hantera konsekvenserna av coronapandemin.

Till sist vill jag säga några ord om arbetet med att bistå strandsatta EU-medborgare i länder utanför unionens gränser. Det arbetet fortsätter att gå framåt. Det handlar nu om nästan 7 500 svenskar som har fått hjälp av UD och ambassaderna för att komma med de olika transporter som har ordnats. Antalet transporter är nu uppe i drygt 250. Samtidigt har vi en uppskattning att det fortfarande är mellan 1 200 och 1 400 svenskar utomlands som önskar ta sig hem. Ansträngningarna för att stödja dem fortsätter.

Anf.  3  JESSIKA ROSWALL (M):

Ordförande! Tack, statsrådet!

Jag har ingen fråga om återhämtningsfonden, men jag kan inte nog understryka vikten av att vi får reda på vad den ska gå till, behov och villkor och så vidare. Men det vet jag att också regeringen tycker. Vi får återkomma om det.

Jag har dock några andra frågor. Det kommer ju ändå upp en del möten den här veckan. Finns det något att säga om dem? Ibland har ju hälso- och sjukvårdsministrarna möte och ska diskutera effekterna på läkemedel och så vidare. Vet statsrådet något om det? Likaså har jordbruks- och finansministrarna möten. Det skulle vara intressant att veta vad som diskuteras. I förra veckan pratades det lite om jordbruksarbetare med mera.

Detta för mig till en annan fråga. I förra veckan var det ett möte med ministrarna för sysselsättning och sociala frågor. Där tog man bland annat upp att man ska diskutera opening of internal borders. Det är ju en viktig del för att få igång den inre marknaden när det gäller fri rörlighet. Finns det någon diskussion om vad som sas mer kring detta? Jag förstår att det kanske är svårt för Hans Dahlgren att veta detta, men i alla fall. På mötet lyftes också detta med minimal wages, som vi har varit överens om i Sverige. Jag tänker att det ändå finns lite att diskutera när det gäller vad som sas i förra veckan.

Jag har en sista fråga. Det har ju tagits fyra beslut om ekonomiska hjälpmedel, åtgärder och fonder. När tas nästa steg i detta? När kommer pengarna ut till länderna, och är det länsstyrelserna, regeringen eller myndigheter som beslutar? Vet statsrådet något om nästa steg när det gäller just detta?

Anf.  4  ORDFÖRANDEN:

Jag ska bara säga att vi har ett planerat samråd med finansministern på fredag eller möjligen måndag inför kommande möte i kretsen runt finansministrarna. Jag ska inte undanhålla er den informationen längre än nödvändigt.

Anf.  5  ANNIKA QARLSSON (C):

Fru ordförande! Tack, statsrådet, för genomgången!

Det som vore intressant att få höra lite mer om är om det händer något vad gäller gränser, alltså för att öppna för rörligheten igen. Det är helt avgörande för att få förutsättningarna för det arbetet att löpa på bättre.

Sedan skulle jag vilja höra om statsrådet har mer kunskap om vad som sker när det gäller vaccin. Att vi finns med i upphandlingen har vi haft med oss länge, men det man behöver förbereda på det området är att se till att man har en strategi på plats. Det gäller hur EU-27 ska agera när det väl finns ett vaccin framtaget, både vad gäller logistik och transporter och kanske i ännu högre grad prioriteringar. Vilka ska få del av detta och i vilken ordning?

Det skulle vara intressant att höra om det pågår något arbete på detta område och om det pågår något arbete för att få fram en gemensam EU-strategi för hur man ska hantera det hela när man har nått dithän att det finns ett vaccin.

Anf.  6  MATHIAS TEGNÉR (S):

Ordförande! Tack, statsrådet, för redogörelsen!

I tider av kris kommer de sanna färgerna fram. Här i EU-nämnden har vi både diskuterat det som inte görs och konstaterat att solidariteten verkligen har satts på prov i de här frågorna. Exempelvis har Sveriges position kopplat till den inre marknaden varit väldigt viktig i sammanhanget.

Jag är också ordförande för det svensk-spanska parlamentariska vänskapsnätverket. Efter att ha pratat med parlamentariker i Spanien kan jag konstatera att de inte är helt imponerade av norra Europas eller Sveriges positioner när det gäller coronakrisen. Sverige är ju som exportberoende land väldigt avhängigt av Sverigebilden. Jag skulle gärna vilja höra lite om hur statsrådet tänker om detta kopplat till diskussionen om EU och solidaritet.

Anf.  7  Statsrådet HANS DAHLGREN (S):

Jessika Roswall efterlyser information från möten med hälso- och sjukvårdsministrarna och jordbruksministrarna samt möten om sysselsättning och sociala frågor. Jag måste be att få hänvisa till de berörda statsråden. Det är information som de kan ge. De kan i förekommande fall samråda med EU-nämnden och också ge information till fackutskotten. Jag har inte den informationen själv, annars skulle jag självfallet ge den här. Jag kan alltså tyvärr inte svara på den frågan.

Däremot svarar jag gärna på frågan när nästa steg tas i förhållande till paketen. De tre stora paketen om sammanlagt 6 000 miljarder svenska kronor har man sagt ska implementeras från den 1 juni. Det var det besked som kom från Europeiska rådets medlemmars senaste möte.

Det som vi inte berörs av är ESM, alltså stabiliseringsmekanismen inom eurozonen, som framför allt gäller pengar till Italien och Spanien. Det vi hoppas kunna få ta del av är sådant som kommer från Europeiska investeringsbanken till små och medelstora företag. Där är det fortfarande en diskussion om hur inriktningen ska vara och hur villkoren ska se ut. Där räknar man med att det ska komma ett nytt förslag under de närmaste dagarna och att man ska kunna ta beslut om detta på fredag i EIB:s styrelse. Det är den senaste information som jag har.

Till Annika Qarlsson vill jag säga att frågan om att öppna gränserna och hur man ska göra det säkert kommer att beröras i det meddelande om turismen som jag nämnde och som har aviserats. Det skulle komma denna vecka, men vi är inte säkra på att det sker.

När det gäller vaccin finns det absolut ett engagemang från EU:s sida. Man har till exempel tagit initiativ till den gemensamma dataplattformen för covid-19 som ska samla in olika forskningsdata som avnämare i hela EU sedan ska få ta del av. Denna plattform lanserades i slutet av april, tror jag, och det är ett slags pilotprojekt inom det europeiska öppna forskningsmolnet, som det kallas. Här i Sverige är det Vetenskapsrådet som samordnar det nationella arbetet kring vaccinationsfrågorna.

Mathias Tegnér tog upp solidaritetsfrågan. Det är absolut viktigt att man i resten av Europa har en korrekt bild av hur Sverige har agerat i dessa frågor. Sverigebilden är betydelsefull också för att vi ska fortsätta ha ett positivt ekonomiskt utbyte med andra länder, så att man inte tror att vi är några konstiga filurer som beter oss på ett helt annat sätt än de andra.

Vi har därför några gånger haft anledning att påtala de uppgifter som har cirkulerat om att Sverige inte skulle bidra alls för att hjälpa andra länder. Dessa uppgifter är gripna ur luften. Sverige gör en mycket påtaglig insats, liksom förstås andra länder, för att se till att den inre marknaden ska fungera så väl som möjligt. Vi har nästan handgripligen haft kontakt med en eller ett par stora medlemsstater för att få dem att öppna lagren. I ett fall handlade det om ett stort svenskt företag som skulle leverera skyddsutrustning till Italien och Spanien och att denna skyddsutrustning inte skulle bli kvar i det stora medlemslandet utan verkligen komma iväg.

Uppe i Norrbotten har Region Norrbotten erbjudit intensivvårdsplatser till personer som bor på andra sidan gränsen, alltså i Finland. Vi arbetar fortlöpande, och alldeles nyligen har vi gjort en inventering av på vilka andra sätt som Sverige kan bistå. Vi har till exempel förmedlat kontakter med svenska tillverkare av respiratorer, vilket har mött mycket stor uppskattning i några länder som har haft brist på sådana.

Att Sverige inte skulle vara solidariskt i denna kris är alltså någonting som jag inte vill skriva under på.

Anf.  8  TINA ACKETOFT (L):

Jag tackar för ännu en redogörelse. Vi ser nu att länder i EU på olika sätt lättar på sina restriktioner, samtidigt som det nu har blivit officiellt att Kina har ett antal nya fall från källan, alltså den plats där smittan förmodligen från början kom från.

Hur sker diskussionerna om ett samlat grepp kring dessa restriktioner och hur vi lättar på dem på bästa möjliga vis för hela EU:s räkning? Om det kommer en andra våg, kan vi då räkna med att solidariteten och öppenheten kommer att vara bättre än vid den första omgången? Hur förs dessa diskussioner?

Anf.  9  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Fru ordförande! Jag tackar statsrådet för föredragningen.

Jag har några frågor om skyddsutrustningen och den gemensamma upphandlingen som jag vill försöka följa upp. Det kom meddelande via medierna häromdagen om en och en halv miljon, tror jag, skyddsmasker till EU. Min fundering gäller hur många av dem som ska gå till Sverige och hur stora kvantiteter som Sverige har begärt.

När det gäller ekonomin lär vi få återkomma. Det finns fortfarande väldigt många frågetecken kring den. Men jag lämnar detta just nu.

Jessika Roswall var inne på beslutsprocesserna. När det gäller att anta deklarationen har jag förstått att man inte kan anta något formellt på videotoppmötena. Därför undrar jag hur själva processen går till. Det skulle vara bra att veta hur det rent formella går till när det gäller beslutsfunktionen.

Avslutningsvis: Strandsatta EU-medborgare har också tagits upp en hel del i medierna de senaste dagarna. Det är väldigt många som får besked om att det ena kommersiella flyget efter det andra ställs in, och det går månad efter månad. Jag vet inte vad som är en rimlig tidsgräns innan UD agerar.

Anf.  10  JOHAN HULTBERG (M):

Fru ordförande! Jag tackar statsrådet för informationen.

Jag har först en reflektion när det gäller vad statsrådet sa om informationen som rör andra ministrar. Jag har ändå uppfattat att poängen med dessa återkommande måndagsmöten är att vi ska få en samlad information i nämnden om EU-arbetet kopplat till corona, lite grann i syfte att vi inte ska behöva kalla in en lång rad olika ministrar för att få information om enskildheter. Det är då önskvärt att statsrådet Dahlgren säkerställer att han har med sig medarbetare från andra departement som kan svara på de lite mer detaljerade frågor som vi ibland ställer om vaccin, skyddsutrustning eller annat som delvis ligger utanför statsrådet Dahlgrens ansvarsområde. Jag har full förståelse och respekt för att han har svårt att svara på det. Annars kanske vi här i nämnden kommer att behöva ha fler överläggningar om informationsdetaljer med andra ministrar, även om en del naturligtvis sköts i respektive fackutskott. Men EU-nämnden är EU-nämnden, som är ansvarig för de EU-relaterade frågorna.

Jag ska ställa några frågor. Annika Qarlsson ställde frågor om vaccination och behovet av en strategi. Det är någonting som jag lyfte fram för flera veckor sedan och som jag också har ställt frågor om i andra sammanhang i riksdagen. Jag tycker att det är jätteviktigt att komma ihåg att EU nu måste arbeta med vaccinationsfrågorna inte bara kopplat till ett rent forskningsperspektiv, utan det är just en strategi i en bredare bemärkelse som behövs. Detta var Annika Qarlsson inne på. Det handlar inte minst om olika regulativa frågeställningar och annat som är viktigt. Det handlar om att säkerställa produktionskapacitet och så vidare. Jag vill göra detta medskick och återigen inskärpa att det är viktigt att vi försöker lyfta upp dessa frågor i EU-sammanhang och att vi också gör vår läxa på hemmaplan.

Jag tycker att statsrådet Dahlgren, och såklart socialministern, måste fortsätta att försöka lyfta upp detta i EU-sammanhang. Där behöver EU gör ett stort och koordinerat arbete. Det har nämligen, som sagt, kommit en del illavarslande signaler. Man verkar tycka att EU inte är tillräckligt koordinerat på detta område.

När det gäller handelspolitiken tycker jag att Sverige nu faktiskt behöver skärpa tonen lite grann och verkligen fortsätta att ännu tidigare och ännu hårdare kritisera de länder inom EU som inte har nedmonterat sina handelsrestriktioner. I någon mening kan jag bli lite fundersam över hur starkt och tydligt Sverige kritiserar dessa länder när statsrådet Dahlgren här till exempel inte ens nämner Frankrike vid namn när det i detta fall handlade om Frankrikes blockad av Mölnlyckes leveranser till Italien och andra länder. Frankrike har gått ut och sagt att man ska införa nya restriktioner när det gäller läkemedel och annat. Jag är bekymrad över att det inte går åt rätt håll och att det fortfarande är tio länder som har handelsrestriktioner inom EU och att det faktiskt finns EU-länder, till exempel Frankrike, som inte monterar ned dessa utan snarare tittar på att resa nya handelshinder.

Mathias Tegnér frågade om solidaritet. Jag skulle vilja fortsätta lite grann på detta tema. Jag tycker att det är oerhört viktigt att Sverige är kritiskt mot de länder som har handelshinder. Vi vet att diskussionerna om en restriktiv budget framöver kommer att bli tuffa. Då tror jag att det är viktigt att Sverige visar så stor solidaritet som vi kan på andra områden. Därför vill jag fråga statsrådet Dahlgren om det finns andra områden där den svenska regeringen tittar på hur vi från svenskt perspektiv skulle kunna bidra mer när det gäller corona. Det har hittills mest lyfts fram att vi har hjälpt andra länder att ta hem sina invånare från olika platser i världen. Men finns det fler områden där regeringen tittar på om Sverige skulle kunna bidra?

Anf.  11  Statsrådet HANS DAHLGREN (S):

Jag vill först till Tina Acketoft säga att det har skett en diskussion om hur man ska ta ett samlat grepp kring hur man ska lyfta restriktioner. Det finns också sedan ett par veckor tillbaka ett meddelande från kommissionen med ett antal rekommendationer om hur denna exitstrategi ska se ut. Det som jag minns särskilt från dessa rekommendationer är den starka betoningen av att de beslut som ska fattas måste ske på vetenskaplig grund men också att man ska se till att ta största möjliga hänsyn till grannländer, speciellt kanske i situationer när det handlar om gränsarbetare. Detta är naturligtvis viktigt. Jag föreställer mig också att det är någonting som man måste ta hänsyn till om det finns stora risker för en andra våg. Jag känner över huvud taget att man är otroligt vaksam vid det försiktiga öppnande vi nu ser i några EU-länder, så att det inte blir en rekyl som gör att kurvorna går uppåt igen. Vi hörde senast i går att den brittiske premiärministern också gav uttryck för det.

Till Désirée Pethrus vill jag säga att jag också har hört medieuppgifter om att det nu är leveranser på gång från den gemensamma upphandlingen av skyddsutrustning. Jag vet att statssekreteraren på Socialdepartementet kommer att komma till socialutskottet i morgon för att ge en utförlig redovisning av hur läget är när det gäller detta.

Désirée Pethrus frågade också hur beslut tas. Det är helt rätt att det inte går att fatta beslut via videokonferens. När formella beslut behöver tas – jag minns att vi hade en sådan fråga i allmänna rådet som gällde att inleda anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanen – sker det i en så kallad skriftlig procedur i stället för att de tas vid sittande möten.

Désirée Pethrus sista fråga gällde om det finns någon tidsgräns för när UD agerar. Nej, UD arbetar med denna fråga hela tiden. Man sitter inte och väntar på att det ska gå ett antal dagar. Det sker ett mycket nära samarbete mellan olika EU-länder. I några fall har Sverige självt det operativa ansvaret för att organisera dessa transporter. I andra fall är det andra länder som gör det. Det är ett arbete som naturligtvis siktar på att man ska försöka tillgodose allas önskemål. Nu är det inte så lätt att göra det. Och det är i en del länder inte heller så himla lätt att ta sig till de flygplatser varifrån flygen går. Det är detta som är en del av bekymren i sammanhanget.

Jag förstår att Johan Hultberg anser att jag skulle vara bättre försedd när det gäller information om vad som händer på olika fackutskottsområden. Jag har inte denna information här. Vi kanske kan koppla upp några andra medarbetare på ett sätt som gör att jag kan vara mer utförlig nästa gång. Vi ska titta på det. Jag vill verkligen inte förneka att det finns ett stort informationsbehov här. Jag tror att många av departementen verkligen vill göra detta i förhållande till fackutskotten. När det gäller om vi kan göra något bredare på dessa måndagsmöten finns det någon gräns för hur mycket detaljer man kan går in på.

Jag vill ändå svara på frågan om vaccination. Jag har förstått att det finns mer än 90 vaccin som är under utveckling, men man har kunnat inleda kliniska prövningar bara i fråga om en handfull av dem. Men här har vi Europeiska läkemedelsbyrån, alltså inte Europeiska smittskyddsmyndigheten som finns i Sverige, som tillsammans med kommissionen har flera mekanismer som gör vad de kan för att påskynda både utvärdering och godkännande av ett vaccin. Det är en vaccinationsplan på EU-nivå under utarbetande, i nära samarbete med de nationella myndigheterna förstås. Jag håller med om att det finns en mycket stor potential för samarbete på EU-nivå när det gäller vaccin. Det finns en gemensam grund att bygga på. Jag har förstått att det antogs slutsatser i rådet redan 2018 om ett förstärkt samarbete mot sjukdomar som kan förhindras med hjälp av vaccin. Denna grund finns alltså redan. Nu gäller det att också verkställa den på bästa möjliga sätt.

Till Johan Hultberg vill jag också säga att jag inte har någonting emot att skärpa tonen när det gäller att vi måste hålla fast vid den inre marknadens principer. Att jag nu inte nämnde Frankrike berodde inte på att jag är rädd för att stöta mig med några fransmän. Jag har nämnt Frankrike vid namn offentligt i detta sammanhang vid flera tillfällen. Jag har förstås också talat med mina kollegor i Frankrike om detta>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<, och sagt hur illa vi tyckte att det var. Jag är glad att det fick effekt i fallet med Frankrike i alla fall.

Johan Hultberg frågade om vi inte kan bidra mer. Det kan vi kanske. Vi är i ett lite annat läge nu än för några veckor sedan i Sverige. Som jag sa har vi just startat en ny inventering i Regeringskansliet där vi ser om det finns olika områden där Sverige kan bistå länder. Det handlar om länder som har särskilda behov som vi skulle kunna hjälpa till att tillgodose. Det arbetet är på gång.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Jag vill understryka det som statsrådet var inne på: Det är inte helt lätt att hitta formerna för den här informationen, så att den blir rätt. Det är väldigt viktigt att vi inte ersätter de samråd som vi behöver ha i frågor som ska upp på de videomöten som olika ministrar är med på. Det är svårt att säga någonting som är hugget i sten. Men vi har alla med oss att detta är övergripande information och att det inte ska ersätta samråden.

Anf.  13  JAN ERICSON (M):

Den här frågan går kanske också in lite grann i det som socialutskottet ägnar sig åt. Men det har varit mycket prat om vaccin och om hur EU ska koordinera detta. Det är en lite mer långsiktig hantering med tanke på vilken tid det tar att ta fram vaccin. Men på lite kortare sikt är det minst lika viktigt att koordinera prövningen av mediciner och liknande som kan förkorta vårdtider och rädda liv. Det handlar även om att koordinera den utvärdering som hela tiden sker i olika länder och som handlar om att viruset verkar tappa kraft. Inte minst från Italien har det kommit sådana signaler. Det är en väldigt viktig aspekt, om man nu diskuterar att återstarta Europas ekonomi. Jag är lite nyfiken på hur den koordinationen pågår inom EU. Vet statsrådet det?

Min andra fråga gäller det jag brukar lyfta fram om flyktingsituationen och antalet asylsökande som finns inte bara i Grekland utan även i Turkiet, Libanon och Nordafrika. Det kan vara en tickande bomb om vi i dessa flyktingläger har smittade personer och en väldigt bristfällig sjukvård. Jag vet att EU har engagerat sig en del när det gäller Grekland. Men hur ser det ut i övrigt runt Medelhavet? Det handlar om att vi inte, när väl gränser och annat öppnas och flyktingströmmar börjar leta sig mot Europa igen, ska riskera att importera en väldig massa smittade människor på köpet. Har statsrådet någon ny information i den frågan?

Anf.  14  ANNIKA QARLSSON (C):

Min fråga rörde kanske inte så mycket plattformen och vad som händer här och nu utan om att se till att vi har beslut på plats när vi väl har kommit så långt att vi faktiskt kan börja rulla ut ett vaccin. Johan beskrev det mycket väl.

Det ryktas nu en del kring det som har kommit så långt som till kliniska tester. Då kanske man pratar om 15 eller 18 månader, vilket skulle vara världsrekord i att få fram nytt vaccin. Men när det väl finns framme behövs det logistik, och det behövs beslut om vem som ska få del av detta. Den diskussionen kommer också att behöva tas.

Statsrådet pratar om vaccinationsplanen. Är det sådana saker som är involverade i det arbetet? Det beskrevs att Europeiska läkemedelsbyrån håller på att jobba med detta tillsammans med nationella myndigheter. Hur nära samarbete har man med läkemedelsindustrin här?

Anf.  15  Statsrådet HANS DAHLGREN (S):

Fru ordförande! Vi kan ta Annika Qarlssons uppföljande fråga först. Nej, jag kan inte säga hur nära samarbetet är med läkemedelsindustrin. Jag har inte den detaljinformationen. Jag förutsätter självklart att det europeiska läkemedelsverket har ett nära samarbete med läkemedelsindustrin.

Jag förstår verkligen intresset för frågan om hur man ska fördela vaccinet när det väl finns på plats, då efterfrågan i början kanske är större än tillgången. Jag tar gärna med mig den frågan, och jag ska se om jag kan svara på den nästa måndag. Annars tror jag att det är en fråga som mycket väl kan väckas vid den genomgång som Socialdepartementets statssekreterare ska ha med socialutskottet i morgon. Som svar till Jan Ericson ber jag också att få hänvisa till den redovisning som Socialdepartementet kan göra i morgon. Jag ska varsko dem om att dessa frågor kan komma upp.

När det gäller flyktinglägren handlar den information jag har framför allt om Grekland, för där är situationen särskilt utsatt. Det är väldigt tättbefolkade läger. Många delar på gemensamma toaletter och duschar. Till och med möjligheten att tvätta händerna är begränsad. Det är otroligt viktigt att förhindra att det uppstår en allvarlig situation.

Det ska ha upptäckts några smittfall i några av de läger som finns på det grekiska fastlandet, men där har man kunnat sätta de smittade i karantän. Än så länge har jag inte hört att det har funnits några bekräftade fall i lägren på de grekiska öarna. Men jag håller med Jan Ericson. Detta är någonting som vi behöver titta noga på, och vi behöver verkligen bli varse de risker som finns framöver.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Jag tackar alla för intressanta frågor. Därmed tackar vi statsrådet med medarbetare för i dag.

Innehållsförteckning

§ 1  Information om EU:s åtgärder för att hantera coronavirusets spridning och dess effekter

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

Anf.  2  Statsrådet HANS DAHLGREN (S)

Anf.  3  JESSIKA ROSWALL (M)

Anf.  4  ORDFÖRANDEN

Anf.  5  ANNIKA QARLSSON (C)

Anf.  6  MATHIAS TEGNÉR (S)

Anf.  7  Statsrådet HANS DAHLGREN (S)

Anf.  8  TINA ACKETOFT (L)

Anf.  9  DÉSIRÉE PETHRUS (KD)

Anf.  10  JOHAN HULTBERG (M)

Anf.  11  Statsrådet HANS DAHLGREN (S)

Anf.  12  ORDFÖRANDEN

Anf.  13  JAN ERICSON (M)

Anf.  14  ANNIKA QARLSSON (C)

Anf.  15  Statsrådet HANS DAHLGREN (S)

Anf.  16  ORDFÖRANDEN