Fredagen den 8 februari 2013

EU-nämndens uppteckningar 2012/13:26

1 §  Europeiska rådet (telefonsammanträde)

Statssekreterare Katarina Areskoug Mascarenhas

Statssekreterare Hans Lindberg

Information och samråd inför möte i Europeiska rådet den 7–8 februari 2013

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Då hälsar jag alla välkomna till detta extra samråd i EU-nämnden. Vi är beredda att lyssna på statssekreterarna.

Anf.  2  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

För en liten stund sedan fick vi äntligen en överenskommelse. Det innebär att den totala nivån nu ligger på 960 miljarder euro i åtaganden och med betalningar på 908. Ni fick ju ett papper från oss i tisdags. Ni ska jämföra siffran 960 med den siffra ni har innanför ram, 971. Det är alltså en minskning från 971 i åtaganden innanför ram ned till 960. Om man ska titta på siffran 983, som är den totala även utanför ram, går den ned till 970 miljarder.

Det är mycket positivt, och det är faktiskt första gången sedan Sverige blev medlem i EU som vi har lyckats gå åt det hållet, alltså att inte expandera budgeten utan i stället reducera den. Det är vi således mycket nöjda med. Dessutom är vi nöjda med att vi lyckats behålla, i alla fall till viss del, en modernisering av budgetstrukturen. Vi skär ned jordbrukspolitiken med 10 procent och sammanhållningspolitiken med nästan 7 procent. Kategori 1 A, som handlar om forskning, utveckling och infrastruktur, ökar med 40 procent. Det är något som vi länge drivit och velat se en ökning av.

När det gäller vår rabatt kommer ni ihåg att den låg på 142 miljoner kronor i förslaget från den 22 november. Det var bara 4 procent av vår rabatt på 3,4 miljarder som vi har innevarande period. Sedan har vi – det var den vi satt allra längst med – förhandlat upp den så att den nu täcker 2,8 miljarder kronor, 82 procent av den rabatt vi har i dag. Det är en stor förbättring och får också återverkningar på vår avgift; jag kommer strax till det.

Vad gäller återflödena, sammanhållningspolitiken, behåller vi de återflöden som vi har i dag. Det är bra, för i genomsnitt har de rika länderna fått minska med 18 procent på sina återflöden medan vi står på plus minus noll. Vi behåller våra återflöden. Det är speciellt viktigt för de glesbefolkade regionerna i norra Sverige.

Inom jordbrukspolitiken, däremot, går vi ned med 17 procent av återflödet, alltså hela CAP:en till Sverige minskar med 17 procent. Det kan låta ganska mycket, men då ska vi jämföra med hur det ser ut för de andra. Det är de gamla medlemsländerna, som vi talade om tidigare, som får minska mest, dels för att jordbrukspolitiken, som jag sade, går ned med 10 procent, dels för att vi nu omflyttar från de gamla till de nya medlemsländerna. Det är ganska naturligt att vi minskar. Vi kan notera att Danmark, Tyskland, Storbritannien, Belgien och Irland faktiskt tappar mer än vi, och Frankrike tappar nästan lika mycket.

Allt detta sammantaget betyder, framför allt för att vi förbättrar rabatten, att EU-avgiften nu blir 32 miljarder kronor per år. Jämför vi det med den väntande avgiften för 2012 har vi en minskning på ½ miljard kronor. Det är informationen gällande Sverige specifikt.

Jag ska också nämna att nytt i det här beslutet är Van Rompuys
Youth Employment Initiative. Den siffersattes till 6 miljarder kronor. Där tar man hälften från Socialfonden och hälften från en ny budgetlina i sammanhållningspolitiken. Det är en nyhet i budgetstrukturen, kan man säga.

Hans Lindberg ska säga lite grann om egna medel, som vi ju var rätt oroliga för tidigare.

Anf.  3  Statssekreterare HANS LINDBERG:

I går berättade jag att vi hade fått några väsentliga förändringar i de siffror som fanns i ursprungsförslaget. Det här gick, glädjande nog, i ytterligare rätt riktning. I artikel 114 fanns det tidigare en avslutande mening som sade att ”the new VAT own resource shall replace the existing own resource placed on VAT by 1 of January 2021 at the latest”. Där har det skett två betydelsefulla förändringar. ”Shall” har bytts ut mot ”could” och dessutom har datumreferensen försvunnit. Det innebär att den punkten är helt obindande i praktiken. Det skulle jag vilja säga är en stor framgång för oss.

Det är de förändringar som har skett beträffande egna medel.

Anf.  4  ORDFÖRANDEN:

Är ni färdiga? Ja. Då lämnar jag ordet fritt.

Anf.  5  PEDER WACHTMEISTER (M):

Jag såg i det senaste papperet som kom ut i pelare 2 att Sverige hade fått 150 miljoner. Stämmer det?

Anf.  6  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Ja, det stämmer. Det var ytterligare en tilldelning i slutet.

Anf.  7  PEDER WACHTMEISTER (M):

Det var ju positivt.

Anf.  8  MARIE GRANLUND (S):

Jag skulle först vilja säga att situationen känns något märklig, att vi samråder när någonting redan är klart och EU-nämnden inte har godkänt det. Vi har under en stor del av dagen försökt efterfråga ett papper med en sammanställning av den tidigare boxen så att vi skulle kunna bilda oss en uppfattning om vad det blev på totalen. Jag beklagar att regeringen inte har tillmötesgått det kravet. Jag beklagar också att det verkar som om regeringen har träffat en uppgörelse utan att frågan först varit i EU-nämnden. Det tycker jag är mycket anmärkningsvärt.

Sedan har jag några frågor. Jag skulle vilja ha en förnyad belysning av rabatten. Genomgången gick väldigt snabbt; jag skulle vilja ha en mer detaljerad redogörelse för den.

Vidare skulle jag vilja veta beträffande landsbygdsutvecklingen, där vi numera är med vilket är väldigt bra, vad som är nuvarande summa, den för innevarande period, så att man kan jämföra den med summan som finns i artikel 72.

Jag skulle också vilja fråga om satsningen gällande ungdomsarbetslösheten. Är det regeringens bedömning, eftersom ungdomsarbetslösheten är så hög i Sverige, att vi kommer i åtnjutande av den?

Anf.  9  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Till Marie Granlund ska jag säga att vi beklagar om vi inte återkom på förmiddagen, men det berodde helt enkelt på att vi ju hade ett samråd vid åttatiden. Därefter hade vi förhandlingar och sedan släppte man den boxen som vi talade om och lade en ny box mitt på dagen, kl. 14.30. Vi satt i förhandlingar, och just om rabatten hade vi fram till 14.30 fyra fem olika bilaterala och multilaterala möten. Det kändes som att vi helt enkelt var tvungna att prioritera det. Samtidigt rörde sig allting, så det var väldigt svårt att säga var någonstans vi var. Ja, vi kunde ha gjort det bättre, och jag beklagar att det blev så. Vi fick helt enkelt inte ihop det hela för att kunna göra allting parallellt.

Så var det frågan om uppgörelse utan att EU-nämnden är informerad. Vi hade information i natt. Sedan hade vi ett samråd och därefter ytterligare information i morse. Vi lever i den uppfattningen att vi mer än överträffat mandatet som vi fick från EU-nämnden.

Vad gäller rabatten har vi nu tre komponenter. Vi har rabatten på den brittiska rabatten, där vi bara betalar 25 procent av finansieringen av den brittiska rabatten. Den försvann i 22-november-förslaget, men den är nu tillbaka.

När det gäller den andra komponenten, momskomponenten, har vi i dag en reduktion från 0,3 till 0,1. Den har ändrats så att 0,3 har blivit 0,15. Det är en viss försämring, och det var det vi höll på att tala om hela förmiddagen. Holland och Sverige har i dag 0,1. Tyskland ville inte acceptera att vi hade en sådan stor reduktion så de pressade upp oss på 0,15. Vi är nu på 0,15 i momsreduktion. Det gäller Holland, Sverige och Tyskland. Vi hade ingen momsreduktion över huvud taget i 22-november-förslaget, så det är trots allt en förbättring jämfört med det tidigare förslaget.

Den tredje komponenten, bni-komponenten, är på 185. Den fick vi upp. Om ni kommer ihåg var den i förra boxen 160. Nu fick vi upp den till 185. Den är ändå inte den viktigaste, utan VAT-reduktionen är dubbelt så stor i värde. Den ligger på ungefär 370 miljoner euro. Man ska alltså inte stirra sig blind på de 185 miljoner euro som vi har i klumpsumman, utan momskomponenten, vår reduktion från 0,3 till 0,15 är värd dubbelt så mycket som vår klumpsumma. Det var alltså jätteviktigt att vi fick den på 370 miljoner euro. Totalt sett när det gäller nettovärdet av rabatten ligger vi alltså på 2 796, det vill säga 2,8 miljarder svenska kronor, att jämföra med 3,4 miljarder kronor. Det är 82 procent. Då ska man också ha med i beräkningen att hela budgeten sjunker. Det är rimligt att även vår rabatt sjunker något eftersom vi har en lägre budget.

Anf.  10  Statssekreterare HANS LINDBERG (S):

Jag kan kort nämna att den totala EU-finansieringen av Sveriges landsbygdsprogram innevarande period uppgår till 1 968 miljoner euro. Det inkluderar 27 miljoner euro som Sverige frivilligt fört över från direktstöden och inte blivit tilldelade ur den ordinarie LBU-budgeten. Det var själva utgångspunkten.

Anf.  11  MARIE GRANLUND (S):

Jag tackar för redogörelsen av rabatten. Det blev något klarare. Däremot tycker jag inte att det blev klarare med landsbygdutvecklingen, för jag förstår inte vilken siffra man ska jämföra med där det står 150 miljoner. Någonstans hörde jag tidigare i dag en siffra på 900 miljoner. Jag undrar om det är de som korresponderar.

Det är möjligt att regeringen tycker att man med råge uppfyllt det förhandlingsmandat vi gett, men ingenting är klart förrän det är klart. Enligt den ordning vi beslutat om i svensk riksdag är det den här nämnden som har att säga ja eller nej. Det har man från regeringens sida underlåtit den att göra.

Anf.  12  GUSTAV BLIX (M):

Jag vill börja med att säga att det förefaller som om det, som ni också påpekar, verkligen har gått över förväntan. Om jag förstår det rätt har Sverige därmed i princip uppnått alla de mål vi satte upp, först och främst målet om en restriktiv budget; den minskar nu. Vi har stridit för och till stora delar lyckats behålla rabatterna både vad gäller den brittiska rabatten och den egna rabatten och har ändå en bibehållen modernisering.

Hans Lindberg nämnde någonting om nettoavgiften, eller avgiften på 32 miljarder, och att den beräknas bli lägre. Det skulle jag vilja att du utvecklade lite grann.

Nu har vi en överenskommelse vad gäller rådet, men vad har ni fått för signaler vad gäller parlamentets agerande. Där har vi fått en del oroväckande signaler, även från svenska parlamentariker. De har motsatt sig det som vi måste säga hittills varit en stor framgång för Sverige, inte minst utifrån de dåliga förutsättningarna som legat på bordet tidigare. Det skulle jag gärna vilja att ni kommenterade.

Anf.  13  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Till att börja med vill jag säga att målet om en restriktiv budget har regeringen lyckats nå, vilket jag är glad över. Däremot anser jag nog inte att punkten att modernisera EU:s budget är uppfylld. Det sker förändringar, men de är inte tillräckliga enligt min mening när det gäller punkt 1.

Min fråga gäller dock administrationen, hur mycket den minskar. Det har varit en viktig fråga att försöka banta den. Det var den fråga som England drev hårt. Jag undrar därför om de fick något gehör för det.

Sedan vill jag ta upp något som vi hade uppe i EU-nämnden tidigare, nämligen att länder som sköter sin momsdeklaration kommer att betala mer medan de länder som inte har utvecklat det betalar mindre. Jag undrar om det är åtgärdat i den senaste versionen. Jag har inte lyckats hitta det.

Det är bra att man fått in en punkt om ungdomsarbetslösheten, för det är en utmaning för EU. Det verkar i det här läget vara en positiv sak i budgeten, om man ska säga någonting positivt.

Sammantaget tycker jag och Miljöpartiet inte att detta är en budget som är tillräckligt bra, och vi anmäler därför avvikande mening.

Anf.  14  LARS OHLY (V):

Jag ska börja med att säga att alla dessa förhandlingar är ovärdiga. Det handlar om 960 miljarder euro på sju år, och det hanteras i en typ av förhandlingar som saknar insyn och öppenhet, vilket försvårar och till och med omöjliggör demokratisk kontroll och oerhört tydligt visar att det är ett system som inte fungerar på ett bra sätt. Det rår dock inte Sverige och de svenska förhandlarna för, utan systemet måste förändras i grunden för att kunna bli bättre.

När det gäller det resultat vi hittills sett skulle det vara dumt att påstå att Sverige inte haft framgångar i de förhandlingar som ägt rum under dagen, men jag är precis som Marie Granlund lite störd över att vi har en parlamentarisk ordning där EU-nämnden ska fatta det avgörande beslutet men vi nu inte har den möjligheten. Även om en majoritet av EU-nämnden skulle säga nej finns det redan ett framförhandlat resultat som regeringscheferna i Europeiska rådet ställt sig bakom. Av det skälet känns det lite skendemokratiskt att ta ställning till ett förslag som vi ärligt talat haft ganska små möjligheter att i grunden studera och som dessutom redan är överenskommet.

Vad beträffar innehållet har, som jag sade, de svenska förhandlarna haft vissa framgångar. Det måste man erkänna. Utifrån de utgångspunkter som Sverige haft har flera av de förslag som vi tyckt illa om försvunnit eller minskat i betydelse, och några av de förslag som vi fört fram har också fått allmänt gehör.

För Vänsterpartiets del är det dock inte möjligt att ställa sig bakom den här långtidsbudgeten. Det beror dels på att vi under hela processen varit emot att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska få mer medel – vi har hela tiden haft den avvikande meningen – dels på att vi menar att den svenska uppfattningen om modernisering inte blivit tillgodosedd. Det finns alldeles för lite klimatåtgärder. Jag är till skillnad från Ulf Holm inte heller imponerad av det paket mot ungdomsarbetslösheten som finns. Jag är rädd för att det är mer av samma politik som har skapat den ungdomsarbetslöshet vi har.

Sammantaget tycker jag inte att detta är en tillräckligt bra budget för att Vänsterpartiet ska kunna ställa sig bakom den, och jag anmäler därför avvikande mening.

Anf.  15  CARL B HAMILTON (FP):

Det här slutresultatet, om jag går rakt på sak, är en betydande framgång för Sverige, tycker jag. Den totala EU-avgiften är inte längre 32 miljarder utan den är faktiskt ½ miljard lägre. Det måste jag säga ligger väl inom mandatet. Detsamma gäller minskningarna i åtagandena och betalningarna samt totalen från 983 till 970.

Den här budgeten går i moderniserande riktning. Jordbruksdelen minskar med 10 procent, sammanhållningspolitiken med 7 procent. Sedan kan jag i och för sig hålla med Ulf Holm om att vi naturligtvis hade velat gå mycket längre, självklart. Att forskning och infrastruktur ökat med 40 procent är också mycket positivt, förvisso från en jämförelsevis låg nivå, men det är ändå ett utfall i rätt riktning. Rabatten är nu 82 procent av den tidigare rabatten. Det som Sverige erbjöds i de första rapporterna var mycket mer negativt.

Det är fullständigt glasklart att det här ligger inom mandatet. Inom det mandat som EU-nämnden har gett ligger detta slutresultat. Sedan kan man tycka att det är otillräckligt och att det hade varit bättre om man kommit längre, men att regeringen har agerat helt inom det mandat som EU-nämnden har givit regeringen inför förhandlingen, och vid upprepade tillfällen under förhandlingen, det är helt klart.

Frågan kommer tillbaka till riksdagen redan på tisdag vid återrapporten med statsministern. Då kan man möjligen begrunda utfallet något mer. Den kommer tillbaka även senare i form av riksdagsbeslut.

Anf.  16  BÖRJE VESTLUND (S):

Vi har haft många diskussioner, framför allt inför allmänna rådet, om de poster som ligger utanför budgeten. Vi hade många synpunkter. Hela EU-nämnden var tillsammans med regeringen eniga i kritiken av att det låg en massa poster utanför som det inte har förhandlats om. Hur har det gått med de frågorna?

Anf.  17  JOHNNY SKALIN (SD):

Det framgår nu att den totala EU-budgeten minskar med ½ miljard, om jag har förstått det rätt. Hur ser nettoflödena ut mellan Sverige och EU? Nettolägstarabatten beskrevs som 2,8 miljarder, men tidigare uppfattade jag det som att vår rabatt har legat runt 5 miljarder. Hur ser nettoflödena ut mellan Sverige och EU?

Anf.  18  Statssekreterare HANS LINDBERG:

Låt mig börja med EU-avgiften. Sammantaget kommer den svenska EU-avgiften till EU-budgeten att bli i genomsnitt 32 miljarder kronor per år under den kommande sjuårsperioden. Det gäller alltså till fasta priser för 2011. Jämför man motsvarande siffra för 2012 landar vi på 32,5, alltså en högre siffra. Tack vare en minskad budgetnivå och vår substantiella rabatt som vi har kvar kommer de svenska skattebetalarna att betala mindre till EU under kommande sjuårsperiod än under 2012.

Vad gäller rabatten har vi brutto- och nettorabatt (ohörbart) att finansiera den brittiska rabatten också. Vi har alltså en bruttorabatt och en nettorabatt, och det är nettorabatten man ska fokusera på. Den var 3,4 miljarder under den innevarande programperioden och kommer nu att landa på 2,8 miljarder i stället.

Anf.  19  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Jag ska svara på Ulf Holms fråga om administrationen. Den minskar jämfört med 22-november-förslaget, Van Rompuys förslag, med 1 miljard. Vad gäller utanför budgeten har vi nu en siffra på 9,8 miljarder. Det ligger utanför budgeten. I det material som vi skickade över till riksdagen hade vi 11,8 utanför budgeten. Det är således en minskning.

Vad gäller mandatet som vi hade för förhandlingarna har vi den ordningen vid toppmötena att statsministern går till EU-nämnden för att få ett mandat, men om vi bedömer att han ligger innanför mandatet brukar vi inte ha en ytterligare avstämning. Vi tar bara kontakt om vi bedömer att vi inte ligger inom ramen för mandatet.

Om vi tittar på de viktigaste posterna som vi kom överens om i mandatet har vi en åtagandenivå som vi pekade på. Vi låg alltså på 984, och vi pekade i EU-nämnden på att det fanns risk för att man skulle gå ännu högre än 984. Nu har vi gått ned.

Beträffande moderniseringen pekade vi på att det fanns stor risk för att både jordbruket och sammanhållningspolitiken skulle gå upp till höga nivåer. Det sker en nedskärning på jordbruket med minus 10 procent och på sammanhållningspolitiken med minus 7 procent.

Vad gäller avgiften pekade vi på att vi kunde få så mycket som 36 miljarder i svensk avgift. Vi har alltså lyckats komma ned från 32 ½ till 32. På rabatten hade vi ett utgångsläge på 142 miljoner svenska kronor. Nu är vi uppe i 2,8 miljarder kronor.

Det här står nedtecknat i anteckningarna från EU-nämnden. Som vi har bedömt det har vi legat innanför det mandat som statsministern fick i EU-nämnden.

Anf.  20  Statssekreterare HANS LINDBERG:

Dessutom är de problem som vi såg vad gällde skatterna och överföringen av kompetens från medlemsländerna till unionen och FTT, undanröjda.

Anf.  21  MARIE GRANLUND (S):

Möjligtvis har jag varit ouppmärksam, men jag förstår inte vilken siffra som korresponderar under artikel 72, de 150 miljonerna som Sverige får i landsbygdsutveckling, med den siffra som finns i dag. Det måste ju finnas någon jämförbar siffra.

Tror vi att Sverige kommer att få ta del av återflödena från sysselsättningspengarna, de nya pengarna för ungdomar?

Anf.  22  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Vi har i dag 1 968 miljoner euro i LBU. Det går ned med 20 procent. LBU:n går ned med 20 procent, men jag sade tidigare att återflödet totalt för CAP går ned med 17 procent. Det beror på att vi har lite bättre på direktflödena. 1 968 ligger alltså LBU:n på i dag, 20 procent av det ger ungefär 1 500. Vi måste dubbelkolla siffrorna, men låt oss säga att relationen är någonstans omkring 2 000 under innevarande period och 1 500–1 600 i denna budget.

Anf.  23  Statssekreterare HANS LINDBERG:

Grundtilldelningen i LBU var denna gång högre än under innevarande programperiod. Vi fick alltså mer pengar i grunden. Sedan finns det en extra tilldelning, och där fick vi 150 miljoner. Grundtilldelningen tillsammans med den extra tilldelningen utgör jämfört med innevarande period tillsammans en nedgång med 20 procent. Vi kan återkomma med exakta uppgifter.

Anf.  24  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Bara för att förtydliga, Marie, vi sade att tilldelningen var på 1 500–1 600 i LBU, och så är 150 en del av dem.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Det ställdes en fråga om ungdomsarbetslösheten, återflödet på de 6 miljarderna till Sverige.

Anf.  26  Statssekreterare HANS LINDBERG:

Det är en fråga som vi får återkomma till. Det kommer att ställas upp kriterier för det. Vi får studera de kriterierna närmare och se vilka förutsättningar Sverige har på den fronten. Vi återkommer.

Anf.  27  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Jag hade en fråga om biståndsbudgeten. Jag har för mig att statssekreterarna sade att den låg utanför. Är det utanför de gemensamma medlen eller var ligger den?

Anf.  28  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag fick klart för mig att nettovärdet på rabatten minskar från 3,4 till 2,8 och att det totala anslaget minskar med ½ miljard. Hur ser nettobetalningen till EU som helhet ut? År 2011 hade vi en nettovinst på drygt 16 miljarder och fick tillbaka 15. Hur kommer det att se ut framledes?

Beträffande sammanhållningspolitiken, att vi skulle minska den med 7 procent, undrar jag: 7 procent i förhållande till vad, till det förslag som förelåg i november eller till hur det ser ut i dag?

Anf.  29  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag har en känsla av att resultatet är över förväntan givet de mål vi satte upp i EU-nämnden. Den information vi fick i natt och i morse var bra. Har jag tolkat det rätt att nettorabatten som vi hade i november, 142 miljoner, nu har förhandlats upp till 2,8 miljarder?

Jag undrar också om statssekreterarna kan nämna något mer specifikt om moderniseringen av budgeten. Som jag tolkat det var det ett mål som vi satte upp för jordbrukspolitiken och sammanhållningen. De har minskat med 10 respektive 7 procent, om jag hört siffrorna rätt.

En fråga som har legat i luften kan vi kanske återkomma till vid ett senare tillfälle, nämligen konsekvenserna av ett eventuellt agerande och ny omröstning i Europaparlamentet och vad det skulle innebära.

Anf.  30  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Jag kan börja med EDF:en. Det stämmer att EDF ligger – för att nu komplicera allting ytterligare – helt utanför ramen. När man tittar på totalsumman på 960 innanför ram, och 970 utanför ram, lägger man till det EDF:en på ungefär 27 miljarder euro.

När det gäller Europaparlamentet är det helt riktigt att förhandlingarna ska inledas med dem. De har redan inför mötet talat om att de inte tänker vara en lätt förhandlingspart. Man räknar med att det kan ta mellan tre och fyra månader. Vad man talar om är att man ska ge Europaparlamentet flexibilitet, en flexibilitet antingen mellan åren eller mellan kategorierna. Det återstår dock att se. Nu kommer förhandlingarna att inledas med Europaparlamentet.

Anf.  31  Statssekreterare HANS LINDBERG:

Vad beträffar nettorabatten är det definitivt rätt uppfattat att ja, vi höjde nettorabatten i den här vändan av förhandlingarna från 142 miljoner till 2 796 miljoner. Det är alltså helt rätt uppfattat.

Angående nettopositionen vill jag säga att ja, vi betalar en avgift i 2011 års priser på 32 miljarder per år. Tittar vi på återflödena får vi en nettoposition på minus 0,36, vilket kan jämföras med ungefär samma siffra som jag nämnde. Det är 0,33 i grundade pengar.

Anf.  32  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Vi har nu fått de exakta siffrorna på LBU, som Marie Granlund frågade om. I dag ligger, för att vara helt exakt, LBU:n på 1 968 miljoner euro, och det är alltså för sju år, innevarande period. Den nya budgeten ligger på 1 551 miljoner euro för kommande period.

Anf.  33  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Jag har en kontrollfråga. Ni säger att den svenska avgiften blir i princip oförändrad eller till och med kan minska. Men eftersom EU:s budget skärs ned blir den svenska andelen relativt sätt snarast lite högre. Det leder till den andra frågan, nämligen hur detta är fördelat mellan de 27 länderna. Är det något land som fått ge med sig mycket mer eller mycket mindre? Detta frågar jag för att få en helhetsbild över pusslet.

Jag nämnde tidigare att jag ansåg att det kan ligga inom det mandat som riksdagen har gett. Det beror enbart på att det mandatet som regeringen angett är att man ska modernisera. Vi kan ha olika definitioner på vad modernisering innebär. Jag har inte samma syn som regeringen på vad framtidstro och modernisering är, utan där lägger jag in andra värderingar, och jag tycker inte att regeringen har lyckats i det fallet. Jag kan kanske förstå att regeringen tycker att man varit jätteduktig och moderniserat, men jag anser inte det, med tanke på klimatåtgärder etcetera.

Anf.  34  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Det är ytterst en konsekvens naturligtvis av åtagandenivån men sedan vad varje land får för rabatt eller vad man har för återflöden. Det finns inte någon bestämd relation mellan åtagandenivån och avgiften. Dem kan man inte sätta i förhållande till varandra. Vi har inte heller de olika ländernas avgifter. Det får var och en sitta och räkna ut själv. Vi har än så länge bara räknat ut den svenska avgiften. Det är därför svårt att svara på den frågan.

Vad gäller moderniseringen har man naturligtvis olika uppfattningar om vad man anser är en modernisering. Jag vill bara nämna att vi i EU-nämnden pekade på de stora riskerna för att sammanhållningspolitiken och jordbruksutgifterna skulle öka. Det påtalade vi i EU-nämnden. Vi sade att det inte alls var säkert att den modernisering som vi såg i förslaget från den 22 november skulle gå igenom utan snarast skulle förvärras. Vi har alltså lyckats föra ned jordbrukspolitiken med minus 10 procent och sammanhållningspolitiken med minus 7 procent, trots risken för att detta inte skulle kunna ske.

Anf.  35  KARL SIGFRID (M):

Jag vill kolla en siffra för att se om jag förstått det rätt. Infrastruktur och forskning plus 40 procent jämfört med i dag, var det korrekt uppfattat? Går det att splittra upp dessa två och säga hur ökningen eller förändringen ser ut för respektive del?

Anf.  36  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Nej, tyvärr har vi inte de siffrorna ännu. Vi har bara totalsiffran. Däremot står det i boxen beträffande Horizon 2020, alltså forskningen, att den för 2014 inte ska gå under nivån för 2013. Det har varit väldigt viktigt för oss och för många andra länder.

Anf.  37  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag fick svaret att nettoavgiften minskar med 0,36 miljarder. Är det så jag ska uppfatta det? Jag vet inte om vi hade en nettoavgift på drygt 16 miljarder 2011. Är svaret jag fick att nettoavgiften för Sveriges del kommer att minska framledes, med den nya budgeten?

Anf.  38  Statssekreterare HANS LINDBERG:

Det jag adresserade till var någonting som kallas nettoposition, men det är ganska tekniskt så vi kan låta det vara. Den stora, betydelsefulla grejen här är vad vår avgift till EU är och blir. Vi kommer nu att titta mer i detalj på hur återflödena kommer att se ut på olika områden. Sedan kan vi ge en närmare siffra också på det.

Anf.  39  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS:

Det viktiga, för att svara Johnny Skalin, är att avgiften minskar. Vi har 2012 en avgift på 32 ½ miljarder svenska kronor. Den går alltså ned till 32, det vill säga ½ miljard.

Anf.  40  Statssekreterare HANS LINDBERG:

Vi såg i dessa förhandlingar en risk för att vi skulle hamna runt 36 miljarder eller till och med över 36 miljarder. Mot den bakgrunden måste man känna sig väldigt nöjd med de 32 miljarderna som vi har åstadkommit i avgift. Det fanns en betydande risk för en avgift runt 36.

Anf.  41  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi ställer tre krav på budgetförhandlingen. För det första har vi kravet att den totala budgeten inte ökar. Där har regeringen faktiskt lyckats. För det andra vill vi att Sveriges rabatt ska vara kvar på samma nivå. Det har regeringen inte lyckats med, även om man kommit en bra bit på väg. För det tredje anser vi att nettoavgifterna inte får öka. Där får jag inte något klart besked från regeringen om så har skett eller inte. Jag tycker att nettoflödet är det viktigaste här, och jag misstänker att nettoflödet inte har förändrats i positiv riktning. Ser vi till nettorabatten har den ju minskat med 0,6 miljarder. Den totala avgiften har minskat med ½ miljard. Hur det fördelas däremellan vet jag inte; det vet uppenbarligen inte regeringen själv.

Det står ganska klart att regeringen inte har uppnått det förhandlingsmandat som i alla fall Sverigedemokraterna lämnade i EU-nämnden. Mot den bakgrunden vill jag anmäla avvikande mening, även om detta nu är en efterhandsdiskussion.

Jag delar den kritik som framförts av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och jag vet inte om ytterligare något parti framförde den, nämligen att diskussionerna har löpt på så sätt att vi fått information och information och sedan är det ändå regeringen som beslutar. Egentligen borde det vara EU-nämnden som ger det slutliga mandatet även om frågan senare ska behandlas i riksdagen.

Jag sammanfattar att vi står bakom den position som vi redogjort för tidigare i alla turerna i arbetet för en ny budget i EU. Jag står fast vid vår avvikande mening.

Anf.  42  CARL B HAMILTON (FP):

Jag vill varmt tacka förhandlarna. Tack!

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Det faller nu på mig att försöka sammanfatta detta. Vi har slagit lite i böckerna och tittat på vad som krävs när det gäller regeringens kontakter med riksdagen inför förhandlingar och beslut i Europeiska unionen. Det krav som ställs upp är att det ska ske ett samråd. Jag kan konstatera att den termen återkommande används både i regeringsformen och i riksdagsordningen. Det har skett samråd dels i onsdags kl. 14.00, dels i dag kl. 03.00 respektive kl. 08.00. Då konstaterades att det fanns stöd för regeringens redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i frågan.

Jag uppfattar nu att Sverige har ingått någon form av överenskommelse, fattat ett beslut för svenskt vidkommande beträffande den här frågan. Därför är detta enligt min mening en informationspunkt som vi nu har gått igenom. Eftersom det är en informationspunkt går det inte att anmäla avvikande mening.

Därmed återstår för mig bara att å nämndens vägnar tacka statssekreterarna för informationen. De som har synpunkter på detta får söka lösningar någon annanstans än i EU-nämnden, vill jag påpeka.

För min personliga del vill jag tacka för den insats som statssekreterarna har gjort. Vi ber om ursäkt om vi varit krävande med att be er tala nära mikrofonen, tala långsamt och upprepa, men det har till och från hörts lite dåligt. Vi förstår att ni måste vara mycket trötta efter denna insats. Tack så mycket och vi önskar en trevlig kväll!

Innehållsförteckning

1 §  Europeiska rådet (telefonsammanträde)1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN1

Anf.  2  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS1

Anf.  3  Statssekreterare HANS LINDBERG2

Anf.  4  ORDFÖRANDEN2

Anf.  5  PEDER WACHTMEISTER (M)2

Anf.  6  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS2

Anf.  7  PEDER WACHTMEISTER (M)2

Anf.  8  MARIE GRANLUND (S)3

Anf.  9  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS3

Anf.  10  Statssekreterare HANS LINDBERG (S)4

Anf.  11  MARIE GRANLUND (S)4

Anf.  12  GUSTAV BLIX (M)4

Anf.  13  Andre vice talman ULF HOLM (MP)4

Anf.  14  LARS OHLY (V)5

Anf.  15  CARL B HAMILTON (FP)6

Anf.  16  BÖRJE VESTLUND (S)6

Anf.  17  JOHNNY SKALIN (SD)6

Anf.  18  Statssekreterare HANS LINDBERG6

Anf.  19  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS7

Anf.  20  Statssekreterare HANS LINDBERG7

Anf.  21  MARIE GRANLUND (S)7

Anf.  22  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS8

Anf.  23  Statssekreterare HANS LINDBERG8

Anf.  24  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS8

Anf.  25  ORDFÖRANDEN8

Anf.  26  Statssekreterare HANS LINDBERG8

Anf.  27  DÉSIRÉE PETHRUS (KD)8

Anf.  28  JOHNNY SKALIN (SD)8

Anf.  29  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M)8

Anf.  30  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS9

Anf.  31  Statssekreterare HANS LINDBERG9

Anf.  32  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS9

Anf.  33  Andre vice talman ULF HOLM (MP)9

Anf.  34  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS10

Anf.  35  KARL SIGFRID (M)10

Anf.  36  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS10

Anf.  37  JOHNNY SKALIN (SD)10

Anf.  38  Statssekreterare HANS LINDBERG10

Anf.  39  Statssekreterare KATARINA ARESKOUG MASCARENHAS11

Anf.  40  Statssekreterare HANS LINDBERG11

Anf.  41  JOHNNY SKALIN (SD)11

Anf.  42  CARL B HAMILTON (FP)11

Anf.  43  ORDFÖRANDEN11