Fredagen den 8 april 2016

EU-nämndens uppteckningar 2015/16:38

§ 1  Jordbruk och fiske

Statssekreterare Elisabeth Backteman

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 14 mars 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 11 april 2016

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statssekreterare Backteman med medarbetare välkomna hit. Vi går rakt in på dagordningen. Jag undrar om det finns något muntligt i återrapporteringen från den 14 mars utöver det vi redan har fått skriftligt.

Anf.  2  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN:

Nej, det gör det inte.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Då börjar vi med samrådet. Det är dagordningspunkt 4, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn.

Anf.  4  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN:

Ordförandeskapet kommer på rådsmötet att lämna en lägesrapport om ramförordningen för datainsamling. Ramverket för datainsamling reglerar medlemsstaternas skyldighet att samla in data om fiskenäringen och vattenbruket. Ramverket syftar till att säkerställa att insamlingen av data sker på ett likartat sätt hos alla medlemsstater. Uppgifterna som samlas in används sedan för att kunna göra vetenskapliga bedömningar, till exempel beståndsuppskattningar. Ramverket för datainsamling behöver nu anpassas efter de nya målen i fiskeripolitiken, till exempel målet om maximal hållbar avkastning, införandet av landningsskyldigheten och samstämmighet med EU:s miljölagstiftning och regionalisering.

Förordningen har diskuterats i rådsarbetsgruppen för fiske. Ordförandeskapet har tagit fram ett reviderat förslag med beaktande av medlemsstaternas synpunkter. Regeringen kan ställa sig bakom förslaget.

Det förväntas inte någon diskussion på rådsmötet, och ordförandeskapet ska nu inleda förhandlingar med Europaparlamentet om förslaget.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Förordning om bevarande av fiskeresurserna.

Anf.  6  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN:

Det gäller dagordningspunkt 5 om tekniska regleringar. Kommissionen kommer på rådsmötet att presentera förslaget till nytt regelverk för så kallade tekniska åtgärder inom den gemensamma fiskeripolitiken. Frågan var föremål för överläggning i miljö- och jordbruksutskottet i går. Regeringen har i linje med överläggningen förtydligat förslaget till svensk ståndpunkt vad gäller fritidsfisket enligt följande.

Regeringen välkomnar att förslaget presenteras och att kommissionens ansats syftar till att bidra till målen för den gemensamma fiskeripolitiken, till att skapa möjligheter för antagande av regionalt anpassade bestämmelser och förenklingar av regelverket samt att regleringarna föreslås vara mål- och resultatstyrda och förenliga med havsmiljödirektivet.

Regeringen granskar detaljerna i förslaget utifrån dessa utgångspunkter. Regeringen motsätter sig att generella bestämmelser föreslås gälla för fritidsfisket. Regeringen anser att fritidsfisket bäst regleras på nationell nivå och att EU-lagstiftning på detta område endast bör övervägas i specifika fall och om den kan tillföra ett mervärde.

Anf.  7  JESPER SKALBERG KARLSSON (M):

Ordförande! Det är välkommet att regeringen nu kan åka till rådet med en skarp skrivning om fritidsfisket efter vår överläggning och justering i miljö- och jordbruksutskottet i går.

Detta är lite av en principfråga för Sverige. Den gemensamma fiskeripolitiken ska omfatta yrkesfisket inom unionen, men fritidsfisket är en nationell kompetens och ska regleras av medlemsstaterna. Där är vi eniga med regeringen.

Vad gäller den diskussion vi hade i går om de specifika problem som uppstår när redskap som är avsedda för yrkesfiske används i fritidsfisket är det nu väl avvägt i texten.

Anf.  8  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Jag vill ha ett förtydligande av vad som menas med regionalt anpassade bestämmelser.

Anf.  9  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN:

Det regionala innebär att man ska kunna göra regionala anpassningar av regelverket.

Anf.  10  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag har en följdfråga: Vad innebär det för Sveriges del?

Anf.  11  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN:

Jag ber Karin Victorin att hjälpa till att svara på frågan.

Anf.  12  Kanslirådet KARIN VICTORIN:

I ramförordningen ges en möjlighet att delegera vissa tekniska detaljer som ska vara av icke-essentiell art. Det är rådet och Europaparlamentet som delegerar denna möjlighet.

Det finns dock en förutsättning, nämligen att medlemsländerna i en region är enhälligt överens om tekniska regleringar. Då kan man skicka in en gemensam rekommendation som kommissionen antar som en delegerad akt. Om medlemsländerna i regionen inte är överens får kommissionen lägga fram förslag enligt ordinarie beslutsförfarande.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Jag vill göra ett förtydligande: Det är alltså en region inom EU och inte en region i Sverige.

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6. De som har läst det första utskicket ser att det inte alls handlar om klimat, som det ursprungligen stod på dagordningen. Denna punkt är struken på dagordningen och har ersatts av en ny punkt som handlar om Efsi.

Anf.  14  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN:

Punkten om Europeiska fonden för strategiska investeringar är en informationspunkt. Kommissionen har under en längre tid i olika sammanhang pekat på möjligheten för medlemsstaterna att använda sig av finansiella instrument, bland annat som en del av landsbygdsprogrammen. Fonden är i princip tänkt att kunna fungera som ett slags bank för att ge möjlighet för företag på landsbygden att få tillgång till investeringskapital för att förverkliga idéer som man annars inte hade kunnat hitta finansiering till.

Regeringen har dock hittills bedömt att användningen av finansiella instrument av den här typen är mindre intressant. Bedömningen är att det redan nu finns tillgång till finansieringskapital, till exempel via bankerna och via Almi.

Anf.  15  SOLVEIG ZANDER (C):

Jag skulle vilja höra lite mer om hur man har resonerat när det gäller om det skiljer mycket i tankegångarna mellan de olika länderna. Vilka exempel har de som de skulle kunna använda och förändra det här med?

Anf.  16  BÖRJE VESTLUND (S):

När det gäller Efsi har vi uttryckt en gemensam skepsis över huvud taget till själva idén. Men vi har så att säga gått med på den eftersom det har funnits ett behov.

Nu är ju detta bara en information, så vi kan konstatera att man bara noterar informationen. Men det är ändå viktigt att man verkligen håller i frågorna när man börjar behandla dem. Det är med största skepsis man ska se på det hela när projekten ska genomföras, i varje fall om de beslutas om på rådsnivå.

Anf.  17  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN:

Jag ber kanslirådet Hans Rolandsson att besvara frågan om hur andra länder förhåller sig.

Anf.  18  Kanslirådet HANS ROLANDSSON:

Herr ordförande! När det gäller frågan om omfattningen bland medlemsstaterna av denna typ av instrument kan man säga att kommissionens skäl till att ta upp frågan igen – får man väl lov att säga – är att entusiasmen bland medlemsstaterna har varit väldigt liten. Det finns få exempel på medlemsstater som utnyttjar den här typen av finansiella instrument via landsbygdsprogrammet eller landsbygdspolitiken, vilket är vad kommissionen egentligen tänker sig. Finland har någonting på gång, och det finns ytterligare tre – tror jag – landsbygdsprogram som har denna typ av instrument. Det är alltså en begränsad grupp som håller på med detta.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Nu går vi över till dagordningspunkt 7, Marknadssituationen. Jag vill berätta för nämnden att det finns ett papper på bordet som kom nu i morse. Det finns alltså tillgängligt framför er.

Anf.  20  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN:

Marknadsläget diskuterades på jordbruks- och fiskerådet den 14 mars. Även förslag till åtgärder diskuterades, men frågan var inte föremål för några beslut.

Kommissionen presenterade vid mötet en rad åtgärder. Några åtgärder planerar kommissionen att vidta, och andra åtgärder ska analyseras vidare. Bland annat nämndes utökade möjligheter till statsstöd, förskottsutbetalningar och höjda tak för interventionsvolymer. Där tror vi att det kan komma ett förslag inom kort.

Förslaget om förskottsutbetalningar är något som vi har tryckt på för i diskussionerna. Jag tycker att det är positivt att kommissionen ska titta närmare på det.

Regeringen har även framfört att vi bland annat stöder kommissionens pågående insatser för att förbättra tillträdet till tredjelandsmarknader samt arbetet med att ta bort icke-tariffära handelshinder.

På rådsmötet kommer kommissionen att ge en uppdaterad bild av läget på marknaderna. Ordförandeskapet aviserade på mötet i mars att marknadssituationen kommer att vara en stående punkt under våren, där kommissionen ges tillfälle att löpande uppdatera medlemsstaterna om marknadssituationens utveckling.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Förväntar sig statssekreteraren att det blir någon diskussion på denna punkt på rådet?

Anf.  22  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN:

Ja, det bedömer jag att det kommer att bli.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Då kanske vi i alla fall kan fatta ett inriktningsbeslut. Vi har ju också en skriven ståndpunkt utöver det muntliga.

Anf.  24  JOHAN HULTBERG (M):

Herr ordförande! Givet att det förväntas en diskussion är jag naturligtvis nyfiken på vad Sverige kommer att lyfta i denna diskussion.

Anf.  25  JENS HOLM (V):

Jag är också nyfiken på om Sverige kommer att ta ordet och vad Sverige i så fall kommer att säga. Jag förväntar mig att Sverige kommer att uttrycka en mycket kritisk hållning till förslagen på olika former av subventioner.

Vi har en ganska bred samsyn här mellan partierna om att vi inte tycker att det här är bra subventioner. Vi tycker att Europas jordbrukare borde producera det som konsumenterna i Europa vill köpa. Vi tycker inte att man ska gå in med reklamkampanjer och stöduppköp och bygga upp stora lager.

Jag skulle vilja ställa en fråga särskilt vad gäller förslagen om att man ska fördubbla uppköpen av skummjölkspulver och smör. Hur tänker sig den svenska regeringen detta? Vad kommer sedan att hända med de lager som man bygger upp? Var någonstans ska man avhända sig mjölken och smöret i framtiden? Ska det dumpas i andra länder, ska det ut på den europeiska marknaden eller vad ska hända med det?

Anf.  26  LARS TYSKLIND (L):

Det är känt att vi från Liberalernas sida har principiella invändningar mot denna typ av interventioner på marknaden – säljfrämjande åtgärder, subventioner, stödköp och så vidare. Jag instämmer i den fråga som Jens Holm ställde.

Vi kan ändå acceptera att man har en konstruktiv hållning, och vi tycker att förskottsbetalningar egentligen känns ganska okomplicerat eftersom det ändå är ett system som man har.

Vi har tidigare markerat en avvikande mening. Den ståndpunkt som finns här står vi inte bakom, utan vi har alltså markerat att vi tycker att den ska vara spetsigare och att Sverige ska verka för lösningar som följer i linje med marknadsanpassning. Detta ska ligga inom jordbruksbudgeten, och det ska inte vara något bör-sammanhang. Vi ska vara tydliga på den punkten.

Min nästa fråga borde jag kanske ha tagit upp när vi hade återrapporteringen. Det gick lite fort där. Det står att det fanns ett antal länder – och om jag läser rätt är även Sverige med där – som gav sitt stöd och uttryckte sig i varierande utsträckning som nöjda vad gäller kommissionens satsningar på exportfrämjande åtgärder. Är det en koppling till tredjelandsmarknaden, eller vad talar vi om här?

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Det står alltså att det finns en möjlighet att sälja till offentlig intervention. Jag undrar också lite grann över det där. Ska man göra det? Det står bara att man kan göra det. Kommer det kanske att bli så? Det vet vi inte än.

Anf.  28  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN:

Det var många olika aspekter på frågan. Jag ska försöka besvara dem så gott jag kan. Principiellt är Sverige för så lite marknadsstörande åtgärder som möjligt. Vi skickade med ett antal förslag inför det förra rådsmötet som bland annat handlade om att fortsätta att arbeta för öppna marknader i tredjeland. Det handlar också förslaget om förskottsbetalningar, som Lars Tysklind var inne på. Det är det som vi har drivit på i olika sammanhang.

Vi tog upp att satsningar på forskning och innovation långsiktigt behöver prioriteras. Det handlar också om hur man ska kunna hitta system och utveckla de system som finns för riskhantering för jordbruksföretagen. Det är de förslag som vi har gått in med, och det är naturligtvis de förslag som vi tycker är de minst marknadsstörande och som vi har propagerat för.

Det är viktigt att tänka på i diskussionerna att det finns starka krafter för olika typer av åtgärder som vi kanske bedömer som mer marknadsstörande än dem vi själva har förespråkat. Det är oerhört viktigt att de åtgärder som har diskuterats och som det så småningom kommer att beslutas om är budgetrestriktiva och beslutas om inom ramen för den budget som finns. Vi får försöka minimera skadan och hitta de minst marknadsstörande åtgärderna.

Det ställdes en fråga om försäljning. Jag ber departementssekreterare Anneke Svantesson svara på den.

Anf.  29  Departementssekreterare ANNEKE SVANTESSON:

Den intervention som sker nu är satt till väldigt lågt pris. Det har kritiserats av många medlemsstater tidigare – man vill höja priset. Men där har fokus flyttats. Det interventionspris som läggs nu är, i förhållande till marknaden över tid, väldigt lågt. Det medför att avsikten är att sälja på gängse marknad när situationen blir annorlunda och prisnivån inte är låg.

Det pris som svenska bönder klagar över nu – Arlas – ligger på 2,54 kronor per liter mjölk. Om man skulle producera för intervention är vi nere på runt 2 kronor litern. Det är i princip inga producenter i Europa som under en längre tid kan producera till det priset. Det är den stora skillnaden mellan dåtidens intervention och vad vi har för säkerhetsnät i dag.

Diskussionen om att höja taket är en relativt lite marknadsstörande åtgärd jämfört med andra vi har haft förslag på.

Anf.  30  JENS HOLM (V):

Jag frågade vad Sverige skulle säga på denna punkt. Som jag förstår det kommer Sverige att ta ordet och uttrycka kritik mot de förslag om subventioner och andra åtgärder som föreslås. Stämmer det?

När det gäller interventionsuppköp fick vi information om att det ska säljas på den gängse marknaden. Vad är den gängse marknaden? Kan det bli så att de mjölksjöar och smörberg som byggs upp dumpas i andra länder utanför EU? Jag tycker att det är en viktig fråga.

I övrigt står Vänsterpartiet fast vid den avvikande mening vi anmälde när detta var uppe senast.

Anf.  31  LARS TYSKLIND (L):

Jag kanske var ouppmärksam, men jag tyckte inte att jag riktigt fick svar på min fråga. På s. 7 i återrapporten står det att flertalet medlemsstater, bland andra Sverige, gav stöd och uttryckte sig i varierande utsträckning som nöjda vad gäller kommissionens satsningar på exportfrämjande. Jag undrar vad det handlade om och vad det innebar.

Anf.  32  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN:

Jag tar inte frågorna i tur och ordning utan som de kommer upp i huvudet just nu.

När det gäller Jens Holms fråga om dumpning kommer det inte att ske i och med att lagren säljs ut till marknadspriser.

När det gäller vårt förhållningssätt i de diskussioner som ska föras där nere kommer vi att försöka vara konstruktiva givet situationen. Vi kommer naturligtvis att plädera för så marknadsorienterade åtgärder som möjligt, men jag tror inte att vi kommer att gå emot specifika åtgärder om dessa har mindre marknadspåverkan. Vi är i det läget nu, och det finns sådana starka krafter här i EU.

När det gäller vad vi sa på rådsmötet om export överlåter jag det till Fredrik Langdal.

Anf.  33  Kanslirådet FREDRIK LANGDAL:

Vad gäller satsningar på exportfrämjande avsåg kommissionens arbete med att öppna nya marknader och ta bort handelshinder, tariffära likaväl som icke- tariffära.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Avvikande mening har anmälts av Vänsterpartiet och av Liberalerna.

Vi har ett antal övriga frågor. Vill statssekreteraren kommentera någon av dem?

Anf.  35  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN:

Nej, tack!

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Då är vi klara med dagordningen. Vi tackar för samrådet och önskar lycka till på mötet. Jag önskar er alla en trevlig helg.

Innehållsförteckning

§ 1  Jordbruk och fiske1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN1

Anf.  2  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN1

Anf.  4  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN1

Anf.  5  ORDFÖRANDEN2

Anf.  6  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN2

Anf.  7  JESPER SKALBERG KARLSSON (M)2

Anf.  8  JOHNNY SKALIN (SD)2

Anf.  9  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN2

Anf.  10  JOHNNY SKALIN (SD)2

Anf.  11  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN2

Anf.  12  Kanslirådet KARIN VICTORIN3

Anf.  13  ORDFÖRANDEN3

Anf.  14  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN3

Anf.  15  SOLVEIG ZANDER (C)3

Anf.  16  BÖRJE VESTLUND (S)3

Anf.  17  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN4

Anf.  18  Kanslirådet HANS ROLANDSSON4

Anf.  19  ORDFÖRANDEN4

Anf.  20  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN4

Anf.  21  ORDFÖRANDEN4

Anf.  22  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN4

Anf.  23  ORDFÖRANDEN5

Anf.  24  JOHAN HULTBERG (M)5

Anf.  25  JENS HOLM (V)5

Anf.  26  LARS TYSKLIND (L)5

Anf.  27  ORDFÖRANDEN5

Anf.  28  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN6

Anf.  29  Departementssekreterare ANNEKE SVANTESSON6

Anf.  30  JENS HOLM (V)6

Anf.  31  LARS TYSKLIND (L)7

Anf.  32  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN7

Anf.  33  Kanslirådet FREDRIK LANGDAL7

Anf.  34  ORDFÖRANDEN7

Anf.  35  Statssekreterare ELISABETH BACKTEMAN7

Anf.  36  ORDFÖRANDEN7