Fredagen den 29 april

EU-nämndens uppteckningar 2021/22:37

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Statssekreterare Elin Eliasson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 5 april 2022

Information och samråd inför extrainsatt videomöte den 3 maj 2022

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

God morgon ärade kollegor, personal och inte minst statssekreterare Elin Eliasson. Välkomna hit till dagens EU-nämndssammanträde.

Vi börjar med återrapport från föregående möte.

Anf.  2  Statssekreterare ELIN ELIASSON:

Jag börjar med återrapporteringen från Ekofin den 5 april 2022.

Mötet inleddes med en längre diskussion om kriget i Ukraina. Ukrainas finansminister deltog inledningsvis via länk och redogjorde för den ekonomiska situationen i landet. Det var tydligt att EU fortsätter att stå enat i stödet för Ukraina. Flera medlemsstater, däribland Sverige, betonade bland annat vikten av fortsatt ekonomiskt stöd till landet och stod redo att införa ytterligare sanktioner.

Därtill diskuterades de finansiella och ekonomiska aspekterna av kriget, inklusive effekterna av höga livsmedels- och energipriser på hushåll och företag. De flesta medlemsstater gav stöd åt riktade, tillfälliga och samordnade nationella åtgärder för att hantera denna situation.

Finansministern välkomnade bland annat kommissionens vägledning kring vilka nationella åtgärder som kan vidtas inom befintliga EU-regelverk och framförde att Sverige önskade klargöranden om villkoren för skatteundantag för drivmedel i energiskattedirektivet och andra relevanta direktiv.

Vi fick även en kort information om arbetet med den europeiska finansiella arkitekturen för utvecklingsfinansiering, där kommissionen bland annat presenterade en färdplan för hur denna kan stärkas. Därtill godkändes EU:s mandat till G20-mötet och uttalandet till IMFC-mötet.

Till sist behandlades förslaget om att införa en global minimiskatt för multinationella företag inom EU. Här lyckades vi inte enas om en allmän riktlinje eftersom Polen som ensam medlemsstat inte kunde stödja förslaget. Det franska ordförandeskapets avsikt är fortfarande att försöka nå en överenskommelse om direktivet.

Avslutningsvis vill jag informera om att det planeras ett eurogruppsmöte i inkluderande format den 3 maj. På dagordningen står det fortsatta arbetet med bankunionen och särskilt diskussion om en färdplan för dess slutförande.

Anf.  3  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Min fråga blev lite grann besvarad; jag tänkte fråga om Polens motstånd mot minimibeskattning och vad den innebär i praktiken. Det skulle vara bra att veta hur det franska ordförandeskapet kan gå vidare. Kan Sverige bidra eller ha någon roll i det fortsatta arbetet?

Anf.  4  Statssekreterare ELIN ELIASSON:

Polen menade på mötet att pelarna måste ses som ett paket och att man inte kan ta pelare 2 innan man också har pelare 1. De ansåg att det fanns konsensus om beskattning av den digitala ekonomin inom OECD, och där var de två pelarna sammankopplade.

Efter detta har Emmanuel Macron i en debatt med Le Pen inför presidentvalet uttalat att man vill fortsätta att trycka på för minimiskatten. Det återstår att se hur det ska gå till.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för och noterar informationen.

Vi går in på dagordningspunkt 1, Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens: Rådets genomförandebeslut. Det är både en lägesrapport och en diskussion, men här i nämnden kommer punkten att behandlas som ett beslutsärende.

Anf.  6  Statssekreterare ELIN ELIASSON:

Vid mötet ska faciliteten för återhämtning och resiliens behandlas. Dagordningspunkten väntas inledas med en uppdatering av genomförandet. Här kan nämnas att 22 återhämtningsplaner hittills har godkänts och att reguljära utbetalningar har påbörjats. Hittills har reguljära utbetalningar till fyra medlemsstater gjorts.

Därefter ska vi ta ställning till kommissionens förslag till genomförandebeslut för två återhämtningsplaner. Det handlar om Sverige och Bulgarien.

De formella besluten kommer att fattas genom skriftliga förfaranden i rådet efter mötet. Efter dessa beslut återstår tre återhämtningsplaner: Nederländerna, Polen och Ungern.

Denna gång står alltså Sveriges plan på dagordningen. Finansministern har presenterat innehållet för finansutskottet, och ni är säkert bekanta med stora delar av det. Men låt mig föredra huvuddragen.

Vi ansöker om ca 3,3 miljarder euro i bidrag. Planen består sammanlagt av 26 åtgärder. Drygt hälften är reformer. Det handlar bland annat om stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, ett förenklat och effektivt regelverk för bland annat bygglov samt höjt tak och avskaffad schablonintäkt för uppskovsbeloppet.

De största åtgärderna i termer av kostnader är Klimatklivet, bredbandsutbyggnaden och Äldreomsorgslyftet. Av de totala kostnaderna i planen är 44 procent avsett för klimatåtgärder och 20 procent för åtgärder för digital omställning.

Jag går över till Bulgariens återhämtningsplan. Bulgarien ansöker om 6,3 miljarder euro i bidrag, vilket motsvarar ungefär 10 procent av landets bnp 2019. Av det totala stödet från faciliteten är 59 procent avsett för klimatåtgärder. Här kan nämnas ett åtagande att kraftigt minska energiproduktionens koldioxidutsläpp och renoveringar för att öka byggnaders energieffektivitet. 26 procent är avsett för åtgärder för den digitala omställningen, vilket bland annat inkluderar digitalisering av myndigheter och utbyggnad av internetuppkoppling med hög hastighet.

Det är på sin plats att säga några ord om korruption, ett område där Bulgarien har stora utmaningar. Den nuvarande regeringen har profilerat sig i antikorruptionsarbetet, och återhämtningsplanen innehåller en rad åtgärder för att stärka landets styrning och motarbeta korruption. Det handlar bland annat om en ny antikorruptionsmyndighet, införande av skydd för visselblåsare, begränsningar i lobbyverksamhet och åtgärder för att göra rättssystemet mer effektivt och förutsägbart. Kommissionen beskriver dessa reformer som omfattande.

Det finns också specifika åtgärder för att säkerställa att medlen från faciliteten används korrekt, där vissa ytterligare åtgärder kommer att genomföras innan den första utbetalningen. Som alltid för faciliteten för återhämtning och resiliens betalas inga medel ut förrän det har bekräftats att utlovade åtgärder har genomförts.

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att de två återhämtningsplanerna lever upp till förordningens krav, inklusive att en signifikant andel av tidigare års landsspecifika rekommendationer ska adresseras. Kommissionen föreslår således att rådet ska godkänna genomförandebesluten.

Sedan förslagen till genomförandebeslut publicerades har de behandlats i EU-kommittéer. Där har planerna diskuterats med fokus på övergripande frågor, till exempel efterlevnad av förordningens kriterier och hur de kan stödja medlemsstaternas utveckling på sikt. Kommittéerna har givit stöd till genomförandebesluten.

Regeringen instämmer i kommissionens bedömning att Sveriges och Bulgariens återhämtningsplaner lever upp till förordningens kriterier och kan därför stödja kommissionens förslag till beslut.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går in på Övriga frågor. Är det något där statssekreteraren önskar kommentera?

Anf.  8  Statssekreterare ELIN ELIASSON:

Inga övriga frågor.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar statssekreteraren med medarbetare för närvaro vid dagens EU-nämndssammanträde. Vi får tillönska er alla en solig och trivsam helg och ett bra rådsmöte. Tack för närvaron i dag.

Anf.  10  Statssekreterare ELIN ELIASSON:

Tack!

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

Anf.  2  Statssekreterare ELIN ELIASSON

Anf.  3  ILONA SZATMARI WALDAU (V)

Anf.  4  Statssekreterare ELIN ELIASSON

Anf.  5  ORDFÖRANDEN

Anf.  6  Statssekreterare ELIN ELIASSON

Anf.  7  ORDFÖRANDEN

Anf.  8  Statssekreterare ELIN ELIASSON

Anf.  9  ORDFÖRANDEN

Anf.  10  Statssekreterare ELIN ELIASSON