Fredagen den 28 september

EU-nämndens uppteckningar 2018/19:1

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 13 juli 2018

Återrapport från informellt möte i rådet den 7–8 september 2018

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 2 oktober 2018

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar finansminister Magdalena Andersson välkommen. Vi har först en återrapport från mötet i rådet den 13 juli och en återrapport från det informella mötet i rådet den 7–8 september. Detta har förstås sänts ut till nämnden, men det kanske finns något som finansministern önskar tillägga.

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Utöver det skriftliga underlag som ni har fått från de här mötena vill jag tillägga att det på det informella Ekofin i september ägde rum ett eurogruppsmöte i inkluderande format. Jag tänkte att jag skulle återrapportera från det mötet också. Den ena diskussionen handlade om tidtabellen för arbetet till och med eurotoppmötet i december, den andra handlade om backstop i bankunionen.

Vi börjar med tidtabellen för arbetet under hösten. Det kommer att handla om tre områden: reformering av europeiska stabilitetsmekanismen, ESM, färdigställande av bankunionen och behovet av och utformningen av en finanspolitisk kapacitet.

Vad gäller backstop i bankunionen kan vi konstatera att alla detaljer ännu inte är klara men att det finns en enighet om att det ska knytas till ESM och att storleken ska anpassas efter resolutionsfonden. Utestående frågor som diskuterades på mötet var till exempel tidpunkten för inrättandet och beslutsfattande. Målet är att ha en överenskommelse om det här till toppmötet i december.

Även i anslutning till det Ekofinmöte som äger rum nästa vecka kommer det att hållas ett utvidgat eurogruppsmöte, och även den här gången gäller det reformering av ESM. Huvudfrågan är eventuella förändringar i en förebyggande kreditlina, som är ett av ESM:s stödinstrument. Det fungerar så att ett euroland som i grunden är ekonomiskt eller finansiellt sunt, men som befarar att det kan drabbas av smittoeffekter i en i största allmänhet orolig miljö, ska kunna få en kreditlina som det kan utnyttja vid behov. Diskussionen handlar nu om hur instrumentet ska utformas för att det ska fungera på ett förutsägbart och effektivt sätt. Det diskuterades också att ge ESM en större roll i att utveckla och övervaka stödprogram och göra en del ekonomiska analyser.

Vid mötet kommer jag naturligtvis att utgå från de ståndpunkter som har överlagts med finansutskottet under våren. Från regeringens sida ser vi de här sakerna främst som en angelägenhet för euroländerna, som är de som äger ESM, men vi vill naturligtvis att ESM ska vara effektivt. Vi vill inte att ESM ska ta över uppgifter som utförs inom EU:s ekonomiska styrning.

Anf.  3  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! I en av de redovisningar som finns i det bifogade formuläret till dagens sammanträde konstaterar den brittiska finansministern Hammond: Om man inte skulle nå fram till ett utträdesavtal kommer både UK och EU-27 att tappa passporteringsrättigheten och kan därmed inte bedriva reglerad gränsöverskridande finansiell verksamhet.

Detta är något för mig okänt. Jag skulle vara intresserad – och jag tror att det är fler som är intresserade – av att få veta vad detta innebär i praktiken, till exempel för Sverige men också för EU-27. Stoppas hela det finansiella systemet om vi inte får något utträdesavtal med Storbritannien?

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Svaret är nej. Det blir krångligare, men det stoppas inte. Men jag överlämnar frågan till min statssekreterare Karolina Ekholm, så att du kan få ett lite mer utvecklat svar.

Anf.  5  Statssekreterare KAROLINA EKHOLM:

Nej, det är osannolikt att det blir helt stoppat. Men det finns en frågeställning som handlar om de finansiella företagen – å ena sidan i Storbritannien, å andra sidan i EU-27. De kan vara verksamma som filialer till exempelvis de svenska bankerna. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Frågeställningen är om de har tillstånd att bedriva verksamhet i Storbritannien om det blir ett helt oreglerat utträde. Men bankerna har vetat om att det finns en risk här. Det är någonting som de borde ha tagit höjd för i stor utsträckning. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Det är en typ av problematik.

En annan problematik handlar om utestående finansiella kontrakt. Det kan vara så att det finns förutsättningar i de här kontrakten som inte gäller efter ett oreglerat utträde. Det är någonting som man i den finansiella sektorn håller på att se över på båda sidor, men framför allt på EU-27:s sida, då det är många finansiella företag i EU-27 som  bedriver framför allt derivathandel i City of London. Om det är kontrakt med långa löptider kan det vara så att vissa förutsättningar då inte gäller. Men det där vet Svenska Bankföreningen om. Det är också sådant som regeringen har haft möten om med företrädare för den svenska finansiella sektorn. Det är alltså någonting som det jobbas med.

Anf.  6  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till information och samråd inför rådets möte den 2 oktober. Vi går in på lagstiftningsöverläggningar och börjar med dagordningspunkt 3, Moms – ”enkel lösning”.

Anf.  7  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ett förslag som jag samrådde med nämnden om i juni handlar om moms vid gränsöverskridande handel mellan företag. Det här är någonting som kommissionen presenterade i oktober förra året. Förslaget innehåller en del mindre justeringar av de befintliga reglerna. Man har kallat dessa justeringar för quickfixar. Det här ska göras i väntan på att det som man kallar för det slutgiltiga momssystemet ska införas.

Quickfixarna handlar om justering av reglerna på fyra områden:

1. krav på momsregistreringsnummer vid gränsöverskridande handel
2. regler vid kedjetransaktioner, det vill säga när en vara transporteras i flera led innan den når slutkonsumenten
3. särskilda regler för så kallade avropslager
4. krav på bevisning vid gränsöverskridande handel.

Som jag sa förra gången är vi nöjda med att begreppet ”certifierad beskattningsbar person” och bestämmelser om vilka principer det slutgiltiga momssystemet ska bygga på har tagits bort ur förslaget.

I ett sent stadium av förhandlingarna i juni tillkom en femte quickfix, som handlade om en bestämmelse om undantag för så kallade kostnadsdelningsgrupper. Det var väldigt olyckligt att det togs in nya förslag i ett sent skede av förhandlingarna, för då saknades en konsekvensutredning från kommissionen av vad detta skulle innebära. Från svensk sida såg vi inget behov av den här bestämmelsen. Den är nu också borttagen ur förslaget. I stället har ordförandeskapet tagit fram ett protokollsuttalande från kommissionen och rådet. Uttalandet går ut på att kommissionen ska genomföra en studie för att sedan eventuellt lägga fram ett förslag om kostnadsdelningsgrupper. Detta innebär att vi kan anta de här fyra quickfixarna nu och sedan eventuellt återkomma till en femte efter att det gjorts en grundligare analys. På samma sätt som i juni tycker vi att det här förslaget är bra. Vi kan ställa oss bakom det.

Anf.  8  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Mervärdesskatt – förfarandet för omvänd betalningsskyldighet, varor och tjänster.

Anf.  9  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Förslaget om omvänd skattskyldighet för moms har tagits upp många gånger på Ekofin, senast i juli. Inför det här mötet har det österrikiska ordförandeskapet återigen tagit upp frågan som en beslutspunkt. Bakgrunden är att Tjeckien vill införa en utökad omvänd skattskyldighet inom landet för att på så sätt bekämpa momsbedrägerier. Det innebär att köparen i stället för säljaren blir skattskyldig för momsen på vissa varor och tjänster.

Som ni vet sedan tidigare är regeringen tveksam till utökad omvänd momsskyldighet, framför allt för att den administrativa bördan kan öka för företag. Men som jag sa i nämnden förra gången detta var uppe har det förändrats under förhandlingarna och är nu så pass restriktivt att vi bör kunna acceptera det utan att det går ut över företagen i alltför stor utsträckning.

En medlemsstat är dock missnöjd med de senaste ändringarna. Därför kan det komma ytterligare ett nytt förslag inför mötet. Förändringarna väntas dock vara så pass små att de inte bör ändra vår inställning.

Som ni vet är frågan nära kopplad till förslaget om reducerad moms på e-publikationer, trots att de i substans inte har någonting med varandra att göra. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  10  HELENA BOUVENG (M):

Finansministern pratar om små förändringar. Vad är det som skulle få tjeckerna att köpa det här?

Anf.  11  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det handlar om små förändringar. Det handlar om vilket år man ska utgå från när man beräknar hur stor andel av momsfusket som är karusellbedrägerier.

Anf.  12  HELENA BOUVENG (M):

Vi pratar om fem år.

Anf.  13  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej, det handlar om vilket statistikår man ska utgå från.

Anf.  14  HELENA BOUVENG (M):

Vad har det för betydelse vilket statistikår man utgår från? Är det så att man kan se att det är ett väldigt stort momsgap ett visst år och att man därför kan välja det året?

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Om man använder ett visst år kommer vissa länder med. Använder man ett annat år kommer andra länder med>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Vi bedömer att vi kan acceptera det.

Anf.  16  HELENA BOUVENG (M):

Herr ordförande! Kommer andra länder att köpa detta? >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Det blir jättekonstigt.

Anf.  17  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Det är min bedömning i dagsläget.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Punkten om mervärdesskatt är en A-punkt och redan hanterad.

Vi kommer vidare till dagordningspunkt 6, Bekämpning av penningtvätt och tillsyn.

Anf.  19  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Den här dagordningspunkten rör tillsyn på området bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Kommissionen kommer att informera om det förslag som presenterades den 12 september i samband med Junckers tal om tillståndet i unionen. Jag tror att man kan se förslaget mot bakgrund av de problem som har visat sig i Baltikum och på andra håll inom EU den senaste tiden. Här finns helt enkelt ett behov av att täppa till en del luckor.

Förslaget är ett tillägg till den så kallade Esa-översynen, det vill säga översynen av de europeiska tillsynsmyndigheterna; EBA, det vill säga Europeiska bankmyndigheten, vidare Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten samt Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten.

I korthet går förslaget ut på att koncentrera de nuvarande resurserna på penningtvättområdet i de europeiska tillsynsmyndigheterna till EBA. EBA föreslås också få ett stärkt mandat på området. Det handlar bland annat om att samla in information, skapa en central databas samt göra riskbedömningar och utvärderingar. EBA ska enligt förslaget också kunna begära att en nationell tillsynsmyndighet utreder en eventuell överträdelse av EU-reglerna på penningtvättsområdet. De regler som redan finns i EBA-förordningen om bindande medling och överträdelser av EU-rätten föreslås vara tillämpliga även på penningtvättsområdet.

Förslaget analyseras nu, och regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan.

Mer generellt kan man säga att det är tydligt att det finns utrymme för fler reformer inom EU och kanske även på hemmaplan i många medlemsstater. Ett effektivt system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism kräver att det finns en effektiv informationsdelning nationellt mellan brottsbekämpande och administrativa myndigheter samt internationellt eftersom brottsligheten ofta är gränsöverskridande till sin natur.

Här har EU redan påbörjat ett reformarbete i form av det femte penningtvättsdirektivet, som färdigställdes i somras och som ska vara genomfört i januari 2020. Kommissionen uttrycker sig ofta i termer av att mer centralisering är lösningen på problemet, men det är inte säkert att en större centralisering skulle medföra enbart fördelar. Det är också viktigt att slå vakt om den nära kopplingen mellan brottsbekämpande och administrativa myndigheter på nationell nivå, och strukturerna kan se mycket olika ut i olika medlemsstater. Det är en fråga som kommer att behöva analyseras vidare framöver.

I relation till den senaste tidens penningtvättsskandaler är det inte alltid så att det är regelverket det är fel på, utan i många fall kan det också handla om att det regelverk som finns helt enkelt inte efterföljs, vilket naturligtvis är oacceptabelt. Här finns utrymme för förbättringar.

Anf.  20  JENS HOLM (V):

Det är oerhört viktigt att det finns ett fungerande system i Europa för att bekämpa penningtvätt. Det känns som att det finns en spänning mellan vad EU ska göra och vad de nationella myndigheterna ska göra. Personligen känns det som att det kan finnas hur många EU-myndigheter som helst på plats men om vi inte kan få de nationella myndigheterna att göra sitt jobb kommer det ändå inte att fungera. Jag skulle vilja höra lite mer. Kan finansministern kommentera mer det hon sa om att kommissionen ser centralisering på EU-nivå som ett slags universallösning? Vad är regeringens bedömning? Vad är huvudproblemet? Är det att EU:s lagstiftningsakter inte följs som de ska, att EU-myndigheterna ska fungera bättre, eller att huvudlösningarna finns på medlemsstatsnivå och att våra nationella myndigheter måste fungera mer optimalt?

Anf.  21  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är precis vad vi ska analysera och diskutera under den kommande tiden. Det är ett informationsärende och en första information. I dessa diskussioner kommer det i mångt och mycket att handla om att hitta rätt balans. Den struktur som finns i de olika länderna ser olika ut vad gäller vad brottsbekämpande myndigheter sköter och vad administrativa myndigheter sköter. Det ser olika ut.

Informationsdelningen och samarbetet som finns mellan de nationella brottsbekämpande och administrativa myndigheterna är viktiga. Man får inte göra något på EU-nivå som bryter sönder det viktiga arbetet. Samtidigt kan det vara viktigt att det på EU-nivå också finns ett effektivt arbete. Var man hittar den balansen är vad vi ska diskutera under de kommande månaderna – jag vet inte hur tidsplanen ser ut.

Hur kan vi utveckla strukturen så att det blir ett bra informationsflöde nationellt och mellan länderna? De flesta anser att det kommer att krävas ett arbete för att bättre leva upp till de lagar och regler som finns på både nationell nivå och EU-nivå.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Jag ska be att få ett förtydligande från finansministern. I dagordningen står det att det är fråga om information. Nu nämner ni också diskussion. Är det information ni får nu eller behöver ni någon form av mandat från EU-nämnden?

Anf.  23  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det här är en informationspunkt. Sedan kommer det att följa en diskussion under de kommande månaderna.

Anf.  24  KARIN ENSTRÖM (M):

Herr ordförande! Det här är en informationspunkt. Finansministern nämnde Danske Bank, som kanske är den mest spektakulära och uppseendeväckande penningtvättshistorien i närtid. Det finns säkert fler exempel, men den här är spektakulär. Detta minskar förtroendet för bankväsendet och hela systemet.

Det finns säkert många reflektioner att göra, men finns det något redan nu i ett EU-perspektiv som finansministern skulle vilja dela med oss här? Ministern sa att man här uppenbarligen har brutit mot de EU-regler som redan finns, men det här är extra viktigt. Finns det ytterligare reflektioner om detta? Det väcker många frågor, inte minst hos våra medborgare. Själv kan man knappt sätta in kontanter som man har fått på helt legalt sätt på banken, men samtidigt förekommer detta. Detta ställer många frågor, bland annat förtroendefrågan, på sin spets. Finns någon ytterligare kommentar?

Anf.  25  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här och nu handlar det naturligtvis om att alla nationella myndigheter och de EU-myndigheter som finns ska använda de regelverk som finns och arbeta mer effektivt än nu.

Om vi däremot ska ändra något i balansen mellan vad nationella myndigheter ska göra och vad EU-myndigheter ska göra, eller om EU-myndigheter ska få ökade befogenheter, är något vi ska få en första information om på tisdag. Därefter kommer en diskussion att påbörjas. Där är vi fortfarande i läget att vi analyserar det förslag som har kommit.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Vi får tacka för informationen.

Vi går vidare till Övriga frågor.

Anf.  27  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska vi diskutera genomförandet och erfarenheter av den europeiska planeringsterminen 2018.

Det är ett verktyg för att identifiera åtgärder som bidrar till att stärka den långsiktiga tillväxten i EU. Det ger oss en gemensam överblick över vilka utmaningar vi står inför i EU, även om det är medlemsstaterna som har det yttersta ansvaret för utformningen av den egna ekonomiska politiken.

Diskussionerna om erfarenheterna från årets europeiska termin är ett sätt att kunna identifiera hur processen kan förbättras. Kommissionens arbete för att effektivisera terminen har fortsatt även i år. Man har försökt att ta ett större fokus på horisontella problem och de mest centrala utmaningarna.

Regeringen tycker att det är bra att processerna inom den europeiska terminen effektiviseras. Ytterst handlar det om att bättre bidra till ett genomförande av reformer i medlemsstaterna.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

För tydlighetens skull kan jag säga att under dagordningspunkt 7, Övriga frågor, fanns det inget från finansministern utöver vad som fanns i utskicket.

Vi fick alltså en föredragning av dagordningspunkt 8, Den europeiska planeringsterminen 2018. Ingen av ledamöterna begär ordet med anledning av den redovisningen. Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 9, Förberedelser inför de internationella mötena i oktober i Bali, Indonesien. Det gäller G20-mötet och uttalanden.

Anf.  29  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska vi förbereda gemensamma positioner inför mötena.

På G20-mötet ska bland annat den globala ekonomin och G20:s reformarbete på finansmarknadsområdet diskuteras. EU:s positioner fokuserar på att säkra öppenhet i internationellt ekonomiskt samarbete och ge stöd till bland annat regelbaserad multilateralism och att lika villkor ska gälla för handel med varor och tjänster samt investeringar.

Vi ska också fastställa ett gemensamt uttalande inför IMF:s årsmöte. Uttalandet handlar dels om det ekonomiska läget i världen och vilka utmaningar som EU ser framför sig, dels om IMF:s roll i det globala finansiella skyddsnätet.

I uttalandet vidhåller EU sitt åtagande att motverka protektionism och stärka det globala ekonomiska samarbetet.

Regeringen kan ställa sig bakom både utkastet till EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet och uttalandet inför IMF:s årsmöte. Positionerna ligger i linje med regeringens syn på vilka områden som bör prioriteras i det fortsatta arbetet. Vi välkomnar särskilt betydelsen av att motverka protektionism och stärka det globala ekonomiska samarbetet.

Anf.  30  KARIN ENSTRÖM (M):

Herr ordförande! Det är ett stort och viktigt möte. Jag vill understryka det stöd som finns från vår sida när det gäller att framhärda och värna de internationella och multilaterala systemen, öppenhet, fri handel och motverka protektionism. Det finns en hel del matnyttigt i Terms of Reference. Jag understryker vårt stöd till de positionerna.

Anf.  31  JENS HOLM (V):

Jag tycker också att regeringens ståndpunkt överlag är bra.

Jag har en undran om fossila subventioner. En position som G20 har haft sedan ungefär tio år tillbaka är att fossilsubventionerna ska fasas ut. Vi vet i dag att folk ibland kan uppröras över att det ges vissa bidrag till solenergi eller montering av vindkraft, men vi vet att världens subventioner till fossil energi är mångfalt mycket större. Bland G20-länderna handlar det om kanske 80–90 miljarder dollar varje år.

Det hade varit bra om EU tog fasta på löftet att G20-länderna ska fasa ut sina subventioner till fossil energi. Det behövs om utsläppen ska minskas på det sätt som alla har åtagit sig i Parisavtalet. Men jag ser ingenting om det i EU-mandatet, och jag har inte hört något från finansministern om det är den svenska positionen.

Jag tror att Sverige skulle kunna vara ett land som lyfter upp den frågan, och jag hoppas att finansministern kan göra det.

Anf.  32  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är tydligen så att klimatfinansiering inte hanteras i den delen av förberedelserna till mötet, alltså bland finansministrarna, utan det sker bland stats- och regeringschefernas sherpor i G20. Det är inte en del av underlaget som vi har att ta ställning till, utan det är vad stats- och regeringscheferna har att ta ställning till.

Anf.  33  JENS HOLM (V):

Det tycker jag verkar konstigt, ärligt talat. Det är ju ett mandat som vi ger till EU inför G20-mötet. Vi säger att vi vill att EU ska driva detta på G20-mötet. I mandatet står det inget alls om fossilsubventioner.

Jag talar inte om investeringar i att minska utsläpp, alltså om klimatpengar, utan jag menar att man ska ta fasta på löftet om att fasa ut fossilsubventionerna. Det borde väl finansministern rimligen kunna lyfta upp?

Anf.  34  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer har tidigare haft diskussioner om klimatfinansiering. Men det tyska ordförandeskapet valde att samla ihop klimatfrågorna och energifrågorna och låta dem vara sherpafrågor i G20-sammanhang. Sedan dess diskuterar finansministrarna inte klimatfinansiering alls. Det är inte en diskussion som man har i det här forumet.

Anf.  35  JENS HOLM (V):

Utan att någonsin ha varit på ett G20-möte eller något liknande har jag ändå en känsla av att ett medlemsland som vill göra ett medskick till ett EU-mandat kan göra det. Rimligen borde Sverige kunna göra det och kräva att G20 ska hålla fast vid sitt löfte om att fasa ut subventionerna till fossil energi.

Är det inte den svenska regeringens hållning att fossilsubventioner ska fasas ut?

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Jag uppfattar att ni talar om lite olika saker – klimatfinansiering kontra subventioner av fossil energi. Men rent klimatpolitiskt hänger det förstås ihop. Kanske ni kan tydliggöra?

Anf.  37  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det jag försöker säga är att detta inte är något som kommer att diskuteras på mötet. Vi har jättemånga ståndpunkter i olika frågor som vi inte för fram när dessa frågor inte är uppe på dagordningen.

Anf.  38  JENS HOLM (V):

Jag tänker att det skulle kunna vara Sveriges roll att ta upp den här frågan inför G20-mötet. Man har ju diskuterat frågan om fossilsubventioner tidigare, och man har tagit beslut om att de ska fasas ut.

Då anmäler Vänsterpartiet avvikande mening. Vi vill att Sverige ska driva att G20 ska fasa ut de fossila subventionerna och att det ska stå i mandatet till G20-mötet.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt och en avvikande mening från Vänsterpartiet.

Då har vi dagordningspunkten 10, Övriga frågor. Finns det något där som finansministern önskar tillägga? Vi har också en handling på bordet som inte är offentlig.

Anf.  40  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej, jag har inget att tillägga. Här ska man bara informera om hur långt vi har kommit med att genomföra aktuella EU-direktiv. Det är ett informationsärende.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen. Vi får också tacka finansministern med medarbetare för medverkan vid dagens EU-nämndssammanträde – egentligen också för samtliga tillfällen ni har varit här i nämnden under den här mandatperioden – och önska er en trevlig helg så småningom.

Anf.  42  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Då vill jag tacka för ett gott samarbete under de här åren och alla de bra medskick som vi har fått med oss. Att vi kan samarbeta på det här sättet gör ju att svenska positioner i EU är starka och bestående över tid, vilket är en styrka.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Tack!

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  3  ESKIL ERLANDSSON (C)

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  5  Statssekreterare KAROLINA EKHOLM

Anf.  6  ORDFÖRANDEN

Anf.  7  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  8  ORDFÖRANDEN

Anf.  9  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  10  HELENA BOUVENG (M)

Anf.  11  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  12  HELENA BOUVENG (M)

Anf.  13  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  14  HELENA BOUVENG (M)

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  16  HELENA BOUVENG (M)

Anf.  17  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  18  ORDFÖRANDEN

Anf.  19  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  20  JENS HOLM (V)

Anf.  21  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  22  ORDFÖRANDEN

Anf.  23  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  24  KARIN ENSTRÖM (M)

Anf.  25  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  26  ORDFÖRANDEN

Anf.  27  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  28  ORDFÖRANDEN

Anf.  29  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  30  KARIN ENSTRÖM (M)

Anf.  31  JENS HOLM (V)

Anf.  32  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  33  JENS HOLM (V)

Anf.  34  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  35  JENS HOLM (V)

Anf.  36  ORDFÖRANDEN

Anf.  37  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  38  JENS HOLM (V)

Anf.  39  ORDFÖRANDEN

Anf.  40  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  41  ORDFÖRANDEN

Anf.  42  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Anf.  43  ORDFÖRANDEN