Fredagen den 23 september 2016

EU-nämndens uppteckningar 2016/17:3

§ 1  Konkurrenskraft – inre marknad och industri

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft – inre marknad och industri den 26–27 maj 2016

Återrapport från informellt ministermöte den 17–18 juli 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft – inre marknad och industri den 29 september 2016

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Ledamöter! Klockan är 9, och EU-nämnden börjar sitt sammanträde. Vi hälsar i dag statsrådet Mikael Damberg med entourage välkommen till nämnden. Vi är extra tacksamma för att statsrådet kunde hörsamma behovet att komma lite tidigare än vad som förut planerades, på grund av omflyttningarna med RIF-rådet och annat. Men jag har förstått att ministern nu har varit ute och flugit och flängt och därför är öppen för att jobba på alla dygnets olika klockslag.

Vi börjar med information och samråd inför kommande KKR. Som vanligt inleder vi med frågan om det finns saker att dryfta när det gäller återrapporteringen från tidigare ministerrådsmöten.

Anf.  2  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Nämndens ledamöter har fått en skriftlig redovisning. Jag tänkte att det kunde räcka, om det inte finns frågor.

Anf.  3  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag har frågor om båda rapporterna. I rapporten från det informella mötet står det ju vilka som ingår i den svenska delegationen, men det står inte i rapporten från det andra KKR. Jag undrar vem det var som företrädde Sverige där. Var det näringsministern själv som var närvarande?

Min andra fråga är om näringsministern kan lägga ut orden lite om punkt 8, om bättre lagstiftning för att stärka konkurrenskraften. Hur gick diskussionen, och ser näringsministern att det verkligen kommer att bli några förändringar för att stärka konkurrenskraften framöver?

Anf.  4  ORDFÖRANDEN:

Nu är det viktigt att vi inte tar upp samma frågor under olika punkter. Det kommer ju en punkt på det kommande KKR som handlar om konkurrenskraftsavstämning. Om det finns politiska frågor koppat till det kan man i så fall ta upp dem i det sammanhanget. Men jag förstår att det här handlar om återrapporten och om vad som sas på mötet.

Anf.  5  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Låt mig vara tydlig och säga att det handlar om punkt 8 i återrapporten. Jag vill gärna ha en redogörelse för hur diskussionen gick.

Anf.  6  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Det var min statssekreterare Eva Lindström som var med på mötet.

Under punkt 8, om bättre lagstiftning för att stärka konkurrenskraften – om det nu var detta som frågan gällde – inledde ordföranden med att konstatera att lagstiftning och innovation måste hänga ihop och att det endast förenklar om inre lagstiftning kan hjälpa våra företag.

Kommissionären, Timmermans, var glad över att frågan prioriterades och att bevisbördan låg på kommissionen men menade att rådets egna åtaganden också måste lyftas fram. Det var en diskussion om detta, en allmän diskussion som inte ledde till något särskilt nytt. Man kom fram till att prioriteringarna borde ligga fast och att man ska jobba vidare med dessa frågor. Det blev rådsslutsatser enligt vad som står i papperen.

Anf.  7  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag har en följdfråga. Eftersom det var en riktlinjedebatt och det rimligtvis är ett prioriterat område för Sverige att stärka konkurrenskraften inom den Europeiska unionen undrar jag varför Sverige inte tog till orda för att prioritera upp frågan.

Anf.  8  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Det blev en bra diskussion. De rådsslutsatser som vi hade processat låg i linje med de synpunkter som vi hade haft, så vi hade ingen anledning att ytterligare begära ordet i denna del.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Kan vi med detta lägga återrapporten till handlingarna? Jag finner så.

Vi går då in på information och samråd inför det kommande KKR.

Anf.  10  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Först är det en presentation från kommissionen och sedan ett erfarenhetsutbyte. Avstämningar av konkurrenskraftsläget, så kallade competitiveness check-ups, är numera en återkommande dagordningspunkt på konkurrenskraftsrådet. Dagordningspunkten omfattar först en presentation från kommissionen om konkurrenskraftsläget för unionen i stort utifrån både aktuell statistik och rapportering. Sedan är det en del med erfarenhetsutbyte i fråga om konkurrenskraft.

Regeringen tycker att det är en bra ordning att man integrerar konkurrenskraft med övriga berörda politikområden men understryker att grunden för ett effektivt EU och samordning över politikområden är en väl fungerande samordning internt i medlemsstaterna. Med en sådan samordning kan olika rådskonstellationer fokusera sina diskussioner inom respektive mandat- och ansvarsområde.

Omvandlingen i riktning mot en mer digitaliserad och hållbar industriell produktion är drivkrafter som skapar möjligheter att stärka industrins konkurrenskraft. Smart industri, som är regeringens strategi för nyindustrialisering, syftar till att stärka den svenska industrins konkurrenskraft genom att ta vara på dessa drivkrafter. Strategin ligger väl i linje med EU:s agenda för tillväxt och digitalisering. Där finns också frågor om hur man möter industrins behov av kompetens, reformering av utbildningssystemet, brist på arbetskraft och kompetensutveckling som ett hinder för tillväxten för industrin i Europa och i Sverige. Kompetensförsörjningssystemet är ett av fyra fokusområden i regeringens strategi, och det ligger väl i linje med EU-diskussionerna om den här frågan.

Det finns en rad andra delar av detta område som är viktiga för att stärka den svenska och europeiska industrins konkurrenskraft, bland annat långsiktiga goda ramvillkor, fördjupad inre marknad, minskad administration, borttagande av onödiga bördor, stimulation av forskning och innovation och att fortsätta omställningen till ett mer resurseffektivt och hållbart näringsliv. Därtill anser regeringen att det är viktigt att värna fri och öppen handel samt att motverka protektionistiska åtgärder.

Som vanligt är det ganska dåligt med underlag inför dessa diskussioner. Vi vet alltså formellt sett inte exakt vad man kommer att vilja fokusera på. Men den tematiska inriktningen för diskussionen på konkurrenskraftsrådet ska vara tillgång till finansiering för innovativa företag i tidiga faser och i tillväxtfas. Regeringen anser att ett välfungerande system för kapitalförsörjning är centralt för små och medelstora företag i alla tillväxtstadier. Marknadskompletterande finansiering via de statliga aktörerna kan bidra till en förbättrad finansieringssituation i skeden eller segment där den privata marknaden verkar i begränsad utsträckning. Det finns områden, såsom finansiering av innovativa och hållbara företag i tidiga faser och i tillväxtfas, där det särskilt finns behov av marknadskompletterande insatser.

Genom en rad initiativ har utlåningen från Almi kunnat öka kraftigt det senaste året. Almis anslag har förstärkts från och med 2015, vilket har skapat utrymme för nya satsningar som lett till att fler företag har fått finansiering. Även Norrlandsfonden har ökat sin utlåning till små och medelstora företag efter att man i våras tecknade avtal med Europeiska investeringsfonden, som gör ytterligare utlåning. Dessutom är insatser för att främja samspelet mellan privat och publikt kapital betydelsefulla för att främja ett långsiktigt hållbart system för finansiering av tillväxtföretag.

Regeringen har som ni vet etablerat Saminvest AB som ett exempel på detta. Bolaget ska bedriva finansieringsverksamhet med inriktning mot innovativa företag med hög tillväxtpotential genom marknadskompletterande indirekta investeringar, så kallade fond-i-fond.

Vid mötet i konkurrenskraftsrådet har Sverige bett om lite extra tid för att berätta för EU-kollegorna om hur Sverige kommer att arbeta med marknadskompletterande finansiering genom etableringen av Saminvest AB, men vi väntar fortfarande på lite mer konkret underlag inför denna diskussion.

Anf.  11  PAVEL GAMOV (SD):

Fru ordförande! Tack, statsrådet, för föredragningen! Från vår horisont är vi lite avvaktande till det här förslaget. Vi skulle gärna vilja fråga statsrådet om han ser någon risk för att strukturfonder kan komma att användas i det här fallet och om det kan vara aktuellt för någon av de existerande eller nya insatserna här för att främja samspelet mellan privata och offentliga aktörer. I så fall vill vi anmäla avvikande mening på den punkten. Men innan jag anmäler avvikande mening vill jag gärna höra statsrådet kommentera detta.

Anf.  12  EMMA WALLRUP (V):

Jag har en fråga om hur regeringen ser på relationerna till hur Sverige tidigare har jobbat. Här säger man att vi ska jobba för att ta bort mer handelshinder och bara ha fri marknad, vilket ses som en metod att stärka företagen.

Sedan den förra finanskrisen i världen har det varit en trend att fler och fler länder bygger upp en del handelshinder för att skydda sina inre marknader eftersom det har visat sig att 60–70 procent av befolkningen i de rika länderna har fått det sämre under de tio senaste åren, enligt en rapport från Handelskammaren.

I skatteutskottet hade vi besök av en forskare som talade om hur den svenska historiska beskattningen på fast kapital hos företagen har skapat en långsiktighet, vilket har lett till att många stora företag har kunnat växa. Vi har ovanligt många kända stora företag i Sverige: Ikea, Volvo, Hennes & Mauritz och en lång rad andra. Det är ganska ovanligt för ett så litet land att ha så många stora företag. Jag undrar bara hur regeringen ser på relationen till de saker jag tar upp här.

Anf.  13  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Fru ordförande! Jag vill tacka för frågorna. När det gäller den första frågan kan jag säga att det inte finns något förslag på bordet. Det är en diskussion, och vi vet ännu inte vad man kommer att presentera i den diskussionen. Det är svårt att på förhand veta det. Men vi väntar oss inga budgetförslag i diskussionen. I alla fall har vi inte hört talas om något sådant. Vi har inte hört något om strukturfonderna.

Skulle det komma budgetförslag från kommissionen måste det hanteras den vanliga vägen via rätt utskott och diskuteras med riksdagen i sedvanlig ordning. Däremot finns ju intresse av att diskutera hur befintliga EU-medel faktiskt används. Ur svenskt perspektiv kan jag nämna att samarbete med Europeiska investeringsfonden har lett till att Norrlandsfonden har kunnat öka sin utlåning. Även Almi har i olika av sina finansieringsmöjligheter kunnat öka sin utlåning genom att de facto ha ingått i samarbete med Europeiska investeringsfonden. Det är positiva exempel just för finansiering av små och medelstora företag.

Som sagt var: Det finns inga sådana förslag på bordet. Vi får se vad som diskuteras. Skulle det komma förslag ska de hanteras i rätt utskott. Det här är KKR, som vi vet.

Den andra frågan handlar om att jag egentligen bara upprepar vad regeringens position är när det gäller handelspolitik. Det är alltså ingen ny position. Jag gjorde detta som en allmän genomgång. Att diskutera detta är inte huvudfokus här. Det är FAC som hanterar handelspolitik.

För Sveriges del är handelspolitiken en viktig del av näringspolitiken. Vi ser oroande tendenser till mer protektionism. Det drabbar inte minst världens fattigaste länder. Sedan finanskrisen har världens fattigaste länder drabbats hårt av den rika världens protektionistiska insatser. Det är en annan diskussion, och den kommer inte att vara i fokus här. Vi tänker inte göra om KKR-diskussionen till en handelspolitisk diskussion på den här punkten, utan vi kommer att fokusera våra insatser på finansiering av små och medelstora företag. Ann Linde återkommer säkert gärna i en diskussion om handelspolitiken framöver.

Anf.  14  HANS ROTHENBERG (M):

Ordförande! Stabila ramvillkor för privata investeringar i företag är viktigt, säger regeringen. Ja, det är de. Men stabila villkor kan även vara mindre attraktiva. Jag skulle vilja höra ministern lägga ut texten om vad regeringen menar med stabila villkor och hur regeringen vill att de stabila villkoren ska vara.

Anf.  15  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Det är erkänt så att stabila villkor för inte minst långsiktiga investeringar är viktiga. Det är avgörande om företag eller privatpersoner vågar göra investeringar om de vet vilka spelregler som gäller.

Vi kan konstatera att Sverige rankas som ett av världens mest konkurrenskraftiga och innovativa länder. I svensk ekonomi just nu ökar investeringarna kraftigt. Av den mycket höga inhemska tillväxten som finns i Sverige nu på ungefär 3 ½ procent, dubbelt så hög som tillväxten i Tyskland och i USA, ser vi att en stor del av denna drivs i dag av ökade investeringar. Det ser jag som positivt och viktigt, inte minst för jobben i dag och för framtiden.

Jag kan ge ett exempel. Jag vill tacka riksdagens partier som har varit med i den energiöverenskommelse vi slöt för inte så länge sedan. Det är en mycket viktig beståndsdel i långsiktiga spelregler för svensk industri.

Jag tror att diskussionen på KKR kommer att handla om finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Sverige har en del intressant att berätta om vad vi har gjort och hur vi arbetar med dessa frågor, men framför allt har Sverige ett intresse av att lära av andra länder som kan ha gjort viktiga saker på området. Vi kan dra nytta av dem och utveckla vårt stöd till små och medelstora företag ytterligare.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Jag tänkte just tacka för diskussionen, men jag ser att det finns ytterligare frågor att ställa.

Anf.  17  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Ja, så blir det eftersom det är vad näringsministern säger om den svenska inriktningen som vi har att förhålla oss till. Det är svårt att säga något innan näringsministern har pratat klart.

Men nu har jag lyssnat på honom. Det gäller konkurrenskraftsläget i stort, och näringsministern säger att inriktningen kommer att handla om finansiering till små och medelstora företag. Jag saknar dock en diskussion om avregleringar. Den kanske inte riktigt hör hemma här. Men om det ska vara en diskussion om konkurrenskraftsläget i stort hade det varit bra om den frågan hade legat på bordet från EU:s sida. Näringsministern kanske kan ta hand om frågan så att den inte tappas bort i diskussionen om konkurrenskraftsläget inför framtiden.

Jag befarar att den del av överenskommelsen som EU gjorde med Storbritannien, som föll i och med valresultatet, kommer att falla bort när EU tappar Storbritannien, som har drivit på i den riktningen tillsammans med Sverige.

Anf.  18  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Jag gjorde en allmän genomgång just för att visa att det finns flera olika delar som orkestrerar en bra och stärkt konkurrenskraft i Europa och i Sverige. Ramvillkor, långsiktiga spelregler och en fördjupad inre marknad är viktiga delar.

Den här tematiska diskussionen från kommissionens sida, som vi förstod ordförandeskapet, kommer att handla om tillgången till och finansieringen av innovativa företag i tidiga faser och tillväxtfas. Jag tycker att Sverige ska delta i den diskussionen för att skapa ett så bra diskussionsklimat som möjligt. Det är en ny form som prövas. Det är viktigt att i tematiska diskussioner lägga tonvikten vid de frågor som det ändå har bestämts ska diskuteras vid respektive möte.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för redovisningen av ministern.

Jag förstod inte om Sverigedemokraterna hade en avvikande mening eller inte. Jag ser att Pavel Gamov indikerar att svaret ändå var till fyllest så att det just nu inte behövs någon avvikande mening i den delen.

Därmed konstaterar jag att det finns ett stöd för regeringens här redovisade inriktning för diskussionen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Information från kommissionen: Europeisk agenda för delningsekonomin; och en efterföljande riktlinjedebatt.

Anf.  20  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Kommissionen presenterade den 2 juni 2016 ett meddelande om en europeisk agenda för delningsekonomin, som syftar till att ge en icke bindande vägledning för hur befintlig EU-lagstiftning ska tillämpas på delningsekonomins affärsmodeller.

Delningsekonomin har stor potential att skapa tillväxt och sysselsättning i Sverige och i Europa. Digital teknik och digitala plattformar öppnar för nya affärsmodeller, nya marknader och nya möjligheter för företagen. Den snabbt växande delningsekonomin bedöms kunna bidra till ökad tillväxt och konkurrenskraft både i Sverige och på den inre marknaden.

Den snabbt växande delningsekonomin bedöms också bidra till en grön och resurseffektiv ekonomi med fler flexibla tjänster till lägre priser. För att skapa förutsättningar för detta är det viktigt att det finns en tydlighet om vilka regler som ska tillämpas av och på aktörer inom delningsekonomin. Då rättsläget inte alltid är helt tydligt välkomnar regeringen att kommissionen nu presenterat en vägledning om hur befintlig lagstiftning kan tillämpas och att den för närvarande bedöms tillräcklig på EU-nivå.

Regeringen anser att det är viktigt att inte hasta fram en ny generell reglering på EU-nivå utan att i stället inta en avvaktande hållning och följa och analysera utvecklingen i detta skede. I första hand bör man använda sig av redan befintlig lagstiftning och intervenera endast i de fall som det bedöms nödvändigt.

Regeringen har varit tydlig med att vi inte ska försöka reglera ihjäl en växande marknad på förhand utan se till varje enskilt problem och enskild sektor innan nya förslag till åtgärder läggs fram. Det är en linje som också kommissionen har valt att följa.

Anf.  21  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Ordförande! Tack, statsrådet, för en bra föredragning!

Vi tycker att det här är en viktig diskussion. Delningsekonomins framväxt utmanar många givna föreställningar om hur företag opererar och vilka rättigheter konsumenter har. Den utmanar helt enkelt på olika sätt vår lagstiftning.

Någonstans tycker jag att den svenska ståndpunkten landar rätt i termer av att bejaka utvecklingen och se möjligheterna i termer av jobb, tillväxt och grön omställning. Jag tycker dock att ståndpunkten landar något snett på slutet. Förhoppningsvis pratar vi bara förbi varandra. Men ärligt talat tycker jag att det är lite klent att där står att regeringen vill inta en avvaktande hållning och använda befintlig lagstiftning allena. Jag skulle trots allt önska att man gjorde en starkare markering från svensk sida, det vill säga att det finns anledning att se över befintliga regelverk och lagstiftning för att möjliggöra fördelningsekonomin och för att ta itu med de problematiska sidor som finns i fråga om skatteinbetalningar och en del andra aktuella teman kopplade till alltifrån Uber och Airbnb till småskaliga verksamheter.

Förhoppningsvis är vi överens, men jag skulle vilja se en nyansering av den sista meningen. Det handlar om att från svensk sida snarare beskriva att vi ser en poäng med att se över befintliga regelverk och i nya regelverk ta hänsyn till delningsekonomins framväxt – givet de frågor som har tagits upp i bland annat medierna.

Anf.  22  CAROLINE SZYBER (KD):

Jag vill från Kristdemokraternas sida instämma i att vi också vill ha en mer positiv och öppen skrivning med ”ta hänsyn till” som förslag.

(ORDFÖRANDEN: Positiv till regleringar?)

Nej, positiv till att man inte är avvaktande utan att man snarare ser detta som en del av framtiden och försöker ta hänsyn till detta när man tittar på om kommande lagstiftning kan passa ihop med det befintliga och det nya. Det finns större möjlighet till revidering.

Anf.  23  TINA ACKETOFT (L):

För formens skull instämmer jag med mina allianskolleger. Vi vill se en betydligt mer positiv skrivning. Jag anar av statsrådets reaktion att det är något på gång i det ledet.

Anf.  24  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Vi förtydligar genom att stryka ”inta en avvaktande hållning”. Det är fullt möjligt att göra så.

Däremot ska vi veta varför diskussionen har varit som den har varit. Det beror på att Sverige har varit nervös över att flera andra EU-länder har trott att delningsekonomin lätt regleras på EU-nivå med ny lagstiftning. Det har funnits sådana idéer om att reglera plattformar på EU-nivå. När man inte ens är överens om vad en plattform är ska man nog vara lite försiktig med att börja reglera plattformar på EU-nivå.

Därför har vi försökt föra en diskussion om att se ett problem i taget och därmed kunna gå vidare med förändrad eller förnyad lagstiftning. Det är det perspektivet Sverige har haft.

Vi är nöjda med att kommissionen landar i ett sådant perspektiv. Det är kanske i ljuset av det vi på europeisk nivå ska ha en viss återhållsamhet med lagstiftningsvarianten. Det är bakgrunden. Men texten kan läsas på ett annorlunda sätt, och jag tycker att vi stryker de orden så att det blir tydligare.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Jag uppfattade att det var orden i det sista stycket, sista meningen, i regeringens ståndpunkt. Orden som ska strykas är ”istället inta en avvaktande hållning”. Det blir i så fall: utan i första hand använda sig av.

Näringsministern kan fundera en stund över detta.

Anf.  26  EMMA WALLRUP (V):

Jag tycker också att det är bra om det upprätthålls en positiv anda eftersom det handlar om framtiden och att resurser ska räcka för att bygga företag och verksamheter. Inom planetens gränser behöver vi jobba så.

Det jag oroar mig lite för med regeringens försiktiga hållning är om det är befintliga regelverk i EU som förhindrar att plattformarna byggs upp. I sådana fall är det viktigt att möta de intressen som finns i EU av att öppna för att jobba mer på det sättet. Det känns viktigt att ha en positiv hållning.

Anf.  27  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Jag och Emma Wallrup är kollegor i trafikutskottet. Det är inte alltid vi är på samma sida, men här vill jag trots allt bistå det Emma sa på slutet. Det är klart att vi inte vill överdrivet reglera på EU-nivå. Det har statsrådet helt rätt i. Men jag tycker ändå att utöver att stryka ”avvaktande hållning” kan man lägga till något om att i nya regelverk och i befintliga regelverk ta hänsyn till delningsekonomins framväxt. Det är på många sätt fundamentalt annorlunda än den traditionella marknaden.

Det handlar om möjligen någon ytterligare mening om att vi trots allt vill bejaka delningsekonomins framväxt vid utformning av nya regelverk.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

I regeringens ståndpunkt nämns i stycket ovanför en lite mer generell skrivning om regelverk som träffar aktörerna.

Jag har förstått att det är två diskussioner. Den ena gäller att man inte vill att EU ska reglera de problem som kan uppkomma. Den andra gäller att EU i sin lagstiftande reglering tar hänsyn till ekonomin. Det är delvis två olika saker.

Jag läste regeringens ståndpunkt som att man i första stycket mer tittar på den breda bilden och att det i andra stycket handlar om när det uppstår nya problem på grund av framväxten av plattformar.

Anf.  29  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Jag kan möjligen säga att vi har ett förslag till skrivning, om vi ska hjälpa till på vägen genom att konkretisera vad vi menar. I stället för att i sista meningen, som vi redan har varit inne på, ha med formuleringen ”avvaktande hållning” föreslår vi att den ersätts med följande:

Regeringen anser att det är viktigt att verka för att såväl nya som befintliga regelverk tar hänsyn till delningsekonomins framväxt vad gäller exempelvis skatteinbetalningar, konsumenträtt och integritet. Delningsekonomins potential att bidra till jobb och tillväxt är betydande, och därför bör nya regelverk utformas på ett sätt som uppmuntrar och underlättar för ett ökat delande av varor och tjänster.

Anf.  30  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Jag tror att vi är överens om vart vi vill någonstans. Men vi måste också se konceptet av de europeiska staterna som inte riktigt har samma perspektiv som oss.

Missförstå mig rätt, men Tyskland har en helt annan diskussion än Sverige i en del av dessa frågor. Det finns också andra länder. Jag skulle vara lite försiktig med att exemplifiera, därför att det kan användas av andra anledningar till att riva upp lagstiftningen eller ändra lagstiftning. Vi talar om Europanivå. Det här talar inte om den lagstiftning som finns i Sverige. Det är Europaperspektivet vi i första hand fokuserar på.

Jag är beredd att stryka dessa ord, och jag är också beredd att titta på om vi kan göra något mer positivt med texten men helst inte exemplifiera med områden. Det skulle kunna göra detta ännu mer komplicerat i förhållande till andra länder som har andra perspektiv på frågan än vad vi har.

Anf.  31  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Vi är helt okej med att stryka exemplen. De är bara exempel på områden. Just den biten kan vi utan problem stryka och behålla det övriga.

Anf.  32  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Hur gör vi nu? Jag har inte varit med om att ändra texter vid sittande bord. Kan vi få i uppdrag att lägga till något? Hur gör vi? Det här har jag inte varit med om förut.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Det är här i nämnden som vi fattar beslut om mandatet för regeringen och även om det ska preciseras. Det är uppenbart att många parter vill precisera det lite tydligare. Jag föreslår att vi tar en paus så att ni får prata ihop er om ett förslag som fler kan acceptera.

Ajournering

EU-nämnden beslutade kl. 9.29 på förslag av ordföranden att ajournera samrådet.

Återupptaget samråd

Samrådet återupptogs kl. 9.33.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Finns det något förslag från näringsministern efter denna lilla kreativa paus där några här i rummet pratade ihop sig?

Anf.  35  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Det finns det. Vi tänkte att vi skulle förtydliga texten på det sättet att vi först stryker ”inta en avvaktande hållning”. Det var vi hyggligt överens om från början.

Sedan lägger vi till en mening efter ”nödvändigt”: Regeringen anser att det är viktigt att verka för att såväl nya som befintliga regelverk tar hänsyn till delningsekonomins framväxt.

Då får vi en positiv ansats utan att exemplifiera med områden eller exakta delar.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Nämndens ledamöter har hört de justeringar som regeringen har klargjort, och det nickas instämmande. Med den något ändrade ståndpunkten konstaterar jag då att det finns stöd för regeringens redovisade inriktning till den riktlinjedebatt som ska vara.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Lägesrapport avseende den europeiska stålindustrin, med efterföljande diskussion. Även detta är en punkt som jag tror har varit uppe tidigare.

Anf.  37  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Under dagordningspunkt 6 väntas kommissionen lämna uppdaterad information om den senaste utvecklingen i stål- och handelsrelaterade frågor. Problemen i stålsektorn togs upp vid konkurrenskraftsrådet i november 2015 samt i februari 2016. Stålsektorns frågor väntas även diskuteras vid Europeiska rådets möte den 20–21 oktober.

Vid mötet vill ordförandeskapet föra en diskussion samt inhämta förslag till de långsiktiga utmaningarna för stålsektorn. Till den senaste utvecklingen hör det fortsatta arbetet efter G20-mötet i Kina den 4 september, som bland annat går ut på uppstart av diskussioner om inrättande av ett globalt forum för att finna lösningar till överskottskapaciteten i stålsektorn. Inför rådsmötet har ordförandeskapet sänt ut en not som ni har fått del av. Noten beskriver den senaste utvecklingen.

Regeringens grundläggande principer är för öppen och fri handel, främjande av goda ramvillkor för industrin, effektiva och välfungerande energimarknader, en resurseffektiv och cirkulär ekonomi samt respekt för EU:s statsstödsregler.

Regeringen delar oron för de problem som den ståltillverkande industrin står inför och de utmaningar som råder på världens stålmarknader med vikande efterfrågan och ännu inte fungerande marknader. De åtgärder som vidtas bör syfta till att minska den globala överkapaciteten. Stålsektorn står globalt sett för en betydande del av koldioxidutsläppen. Därför betonar regeringen vikten av ambitiöst arbete för att minska sektorns klimatpåverkan.

Vidare anser regeringen att det är viktigt att undvika ett handelskrig om stål som drabbar EU:s exporterande industri samt att WTO-regelverk och andra internationella åtaganden följs, samtidigt som sjysta konkurrensvillkor ska gälla. Regeringen välkomnar att G20 vid toppmötet i Kina nyligen kom överens om att tillsätta en grupp för att titta på frågan om överskottskapaciteten och hur den kan lösas.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att den ganska utvecklade ståndpunkten som ministern redogjorde för verkar vara tydlig och förståelig, och eftersom den går i linje med vad jag också har uppfattat att regeringen har drivit tidigare med stöd från EU-nämnden är det ingen som har någon fråga kring det.

Vi tackar för informationen. Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Då är det punkt 7, Övriga frågor. Är det någon särskild övrig fråga som ministern vill lyfta upp, eller kan vi annars ta dem i klump och höra om det finns frågor från nämndens ledamöter?

Anf.  39  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Jag kan gärna ta dem i klump. Det är dagordningspunkter a–d, och det är rena informationspunkter. De enskilda delegationerna, ordförandeskapet och kommissionen informerar om olika saker. Vi förväntar oss inte någon diskussion på de här områdena, men jag är naturligtvis beredd att svara på frågor.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Finns det några frågor eller annat på punkterna under Övriga frågor, som alltså är information på KKR? Jag finner inte så, utan vi får återkomma och lyssna på den information som ges vid återrapporten.

Jag tackar därmed näringsministern för att ha kommit till dagens sammanträde!

Innehållsförteckning

§ 1  Konkurrenskraft – inre marknad och industri1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN1

Anf.  2  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S)1

Anf.  3  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M)1

Anf.  4  ORDFÖRANDEN1

Anf.  5  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M)2

Anf.  6  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S)2

Anf.  7  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M)2

Anf.  8  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S)2

Anf.  9  ORDFÖRANDEN2

Anf.  10  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S)2

Anf.  11  PAVEL GAMOV (SD)4

Anf.  12  EMMA WALLRUP (V)4

Anf.  13  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S)4

Anf.  14  HANS ROTHENBERG (M)5

Anf.  15  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S)5

Anf.  16  ORDFÖRANDEN5

Anf.  17  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M)5

Anf.  18  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S)6

Anf.  19  ORDFÖRANDEN6

Anf.  20  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S)6

Anf.  21  JESSICA ROSENCRANTZ (M)7

Anf.  22  CAROLINE SZYBER (KD)7

Anf.  23  TINA ACKETOFT (L)8

Anf.  24  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S)8

Anf.  25  ORDFÖRANDEN8

Anf.  26  EMMA WALLRUP (V)8

Anf.  27  JESSICA ROSENCRANTZ (M)8

Anf.  28  ORDFÖRANDEN9

Anf.  29  JESSICA ROSENCRANTZ (M)9

Anf.  30  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S)9

Anf.  31  JESSICA ROSENCRANTZ (M)9

Anf.  32  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S)9

Anf.  33  ORDFÖRANDEN10

Ajournering10

Återupptaget samråd10

Anf.  34  ORDFÖRANDEN10

Anf.  35  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S)10

Anf.  36  ORDFÖRANDEN10

Anf.  37  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S)10

Anf.  38  ORDFÖRANDEN11

Anf.  39  Närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S)11

Anf.  40  ORDFÖRANDEN11