Fredagen den 16 juli

EU-nämndens uppteckningar 2020/21:54

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.

PDF
DOCX

§ 1  Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att deltagande på distans medges för ledamöter och tjänstepersoner.


§ 2  Jordbruks- och fiskefrågor

Statssekreterare Per Callenberg (deltar via Skype)

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 28–29 juni 2021

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 19 juli 2021

Anf.  2  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statssekreteraren välkommen till dagens EU-nämnds­sammanträde. Vi inleder med återrapport. Önskar statssekreteraren kommentera?

Anf.  3  Statssekreterare PER CALLENBERG:

Nej, det har ju gått ut skriftlig information till er, och jag är redo att svara på frågor om sådana finns.

Anf.  4  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor. Vi tackar för och noterar informationen.

Vi går till dagordningspunkt 3, Ordförandeskapets arbetsprogram, föredragning av ordförandeskapet. Det är en informationspunkt.

Anf.  5  Statssekreterare PER CALLENBERG:

Ordförande! På rådsmötet kommer det nytillträdda slovenska ordförandeskapet att informera om sitt arbetsprogram för hösten 2021, och det förväntas inte äga rum någon diskussion på mötet.

När det gäller arbetsprogrammet prioriterar ordförandeskapet att på jordbrukssidan färdigställa reformen om den gemensamma jordbrukspolitiken. Som ni vet nåddes en politisk överenskommelse på junirådet, och nu handlar det om att färdigställa de tekniska texterna.

Andra prioriterade frågor är den långsiktiga visionen för landsbygdsområden och arbetet med handlingsplanen för ekologisk produktion, där ambitionen är att mötet ska kunna anta rådsslutsatser.

På fiskesidan kommer ordförandeskapet att prioritera förhandlingarna om ändrade regler för fiskerikontroll. Ordförandeskapet kommer även att leda förhandlingarna om fiskemöjligheterna för 2022 i Nordsjön, Östersjön, Medelhavet, Svarta havet och Atlanten och för djuphavsbestånd, precis som det brukar vara. Ordförandeskapet kommer också att leda förhandlingarna med UK och Norge.

På djur-, växt- och livsmedelsområdet kommer ordförandeskapet bland annat att prioritera FN:s toppmöte om livsmedelssystem och ursprungsmärkning med särskilt fokus på honungsmärkning.

På skogssidan prioriteras EU:s kommande skogsstrategi.

Anf.  6  ORDFÖRANDEN:

Vi noterar och tackar för informationen.

Vi går till dagordningspunkt 4, Slutsatser om kommissionens meddelande om den ekologiska handlingsplanen. Det är ett beslutsärende.

Anf.  7  Statssekreterare PER CALLENBERG:

Ordförande! Kommissionen presenterade i mars ett meddelande om en handlingsplan för utveckling av ekologisk produktion. Meddelandet diskuterades på jordbruks- och fiskerådet i maj, och ordförandeskapet har nu lagt fram ett förslag till rådsslutsatser om handlingsplanen som ska tas upp till antagning på rådet.

Ordförandeskapets förslag till rådsslutsatser välkomnar i det stora hela handlingsplanen som ett led i den gröna given och dess strategier, som också syftar till att utveckla det ekologiska jordbruket.

Regeringen har, precis i enlighet med den ståndpunkt som förankrades inför rådsmötet i maj, drivit på för att få in skrivningar om marknadsorientering, ett säkerställande av att handlingsplanen baseras på frivillighet och ett undvikande av öronmärkning av ekologisk produktion.

I och med att detta återspeglas i texten liksom stärkt konkurrenskraft och lika konkurrensvillkor, stärkta miljö- och klimatambitioner samt mer fokus på resultat och förenkling anser regeringen att Sverige kan ställa sig bakom rådsslutsatserna.

Anf.  8  ANNIKA QARLSSON (C):

Ordförande! Jag tackar för genomgången. Det är bra med tilläggen om att man villkorar med tydlig marknadsorientering, stärkt konkurrenskraft och lika konkurrensvillkor samt stärkta miljö- och klimatambitioner. Det är bra att dessa delar kommer in i ståndpunkten och att de är vägledande för att man ska kunna ställa sig bakom det hela.

Jag vill dock gärna se ytterligare ett förtydligande. I den första delen av ståndpunkten, där man beskriver ekologisk produktion, skulle vi vilja att det tydliggörs att en ökad ekologisk produktion måste ske på marknadsmässiga villkor. Jag ser det som oerhört viktigt att vi får med det i ståndpunkten. Jag skulle vilja se att den kompletteras med detta, annars får jag återkomma.

Anf.  9  JOHN WIDEGREN (M):

Herr ordförande! Först av allt undrar jag varför den nye landsbygdsministern inte deltar i dagens EU-nämnd. Jag har också fått signaler om att han inte kommer att närvara på rådsmötet under nästa vecka, vilket jag ser som oroväckande. Jag skulle vilja ha svar på om så är fallet och i så fall varför.

När det gäller regeringens ståndpunkt har Moderaterna en avvikande ståndpunkt från EU-nämnden den 21 maj. Vi står kvar vid den, och den hade vi tillsammans med Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.

Statssekretaren säger att regeringen anser att de vägledande principerna i handlingsplanen ska vara marknadsorientering, stärkt konkurrenskraft och lika konkurrensvillkor, stärkta miljö- och klimatambitioner, mer fokus på resultat samt förenkling. Detta är bra, och det vi har pratat om hela tiden. Men sedan står det så här: Om detta återspeglas i den slutliga versionen av rådsslutsatserna avser regeringen att stödja dessa.

Detta känns lite svagt och som att vi backar in i förhandlingen. Reger­ingen borde väl snarare avse att driva detta vid rådsmötet och inte ställa sig bakom det om det blir så. Jag skulle vilja att detta förstärks på något sätt.

Kan statssekreteraren förklara varför det står så där lite halvsvagt på slutet?

Anf.  10  STAFFAN EKLÖF (SD):

Herr ordförande! Jag tackar statssekreteraren för föredragningen.

Vi är också positiva till de förändringar av den svenska positionen som infördes vid förra EU-nämndsmötet om marknadsorientering, frivillighet med mera. Det är just det som har diskuterats.

I likhet med John Widegren tycker jag att slutsatsen är lite svag i den svenska positionen. Det faktum att handlingsplanen enligt svensk position ska baseras på frivillighet borde betyda att Sverige förkastar föreliggande förslag och tydligt motsätter sig det eftersom det innehåller många komponenter som inte alls möjliggör frivillighet.

Vi vidhåller vår tidigare avvikande ståndpunkt från förra EU-nämndsmötet, som vi har tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna.

Vi har diskuterat vissa delar av handlingsplanens brister, men vi anser att handlingsplanen har mycket stora brister. Det är viktigt att Sverige agerar tydligt för att förhindra nationell ofrihet och försvårande omständigheter för det svenska lantbruket.

Den tidigare avvikande meningen innehåller två delar. Låt mig beskriva dem lite kort.

Den första delen handlar om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvan­ti­­­­­tativa mål för konsumtion och produktion kopplat till specifika produk­tionsformer. Detta går tillbaka till ett tillkännagivande till regeringen från riksdagen, som regeringen bör följa. Det betyder att regeringen bör motverka att det sätts ett 25-procentsmål som medlemsstaterna måste bidra till, som det står i handlingsplanen.

Den andra delen handlar om att handlingsplanen innehåller för mycket detaljstyrning och en obalanserat positiv syn på ekologisk produktion. Alltför mycket av samhällets resurser planeras att läggas på ekologisk produktion, och de föreslagna nya kraven på ekologisk produktion riskerar att försämra produktionsförutsättningarna.

Sverigedemokraterna vidhåller som sagt denna avvikande ståndpunkt men vill också peka på vad detta konkret bör betyda i regeringens förhandlingar om handlingsplanen eftersom man ständigt rör sig på ytan.

För det första: Regeringen bör motverka att ha ett politiskt siffersatt mål, såväl övergripande som vid upphandling.

För det andra: Regeringen bör uttrycka att individernas juridiska säkerhet oberoende ska säkerställas vid gruppcertifiering.

För det tredje: Regeringen bör betona att samhällets information om ekologiska produkter måste vara balanserad och korrekt.

För det fjärde: Regeringen bör betona att krav på att gynna ekologiska produkter inte kan ställas på privata företag.

För det femte: Ecoregions får inte försvåra det fria valet hos individuella lantbrukare och ska inte inbegripa allmänheten.

För det sjätte: Krav på heterogent sortmaterial måste bort. Reglerna i övrigt ska inte skärpas om det gör ekologisk produktion mycket svårare eller produkterna mycket sämre.

För det sjunde: Det får inte kompromissas med säkerheten när godkännandeprocedurerna för ekologiska bekämpningsmedel anpassas.

För det åttonde: Kommissionen ska inte ta fram obligatoriska minimikriterier för hållbar offentlig upphandling av livsmedel inom det rättsliga regelverket för hållbara livsmedelssystem.

För det nionde: Inget krav ska ställas på medlemsstaterna och deras myndigheter på en harmoniserad och miljöanpassad offentlig upphandling.

För det tionde: Innan krav på ekologiska produkter ställs för klimatgasminskning måste det genom helhetsanalys säkerställas att kraven verkligen minskar klimatgasutsläppen jämfört med alternativscenariot.

För det elfte: Kostnadseffektivitet för åtgärder ska betonas starkare.

Som sagt är detta inte en del av invändningen. Vi bör inte detaljstyra regeringen, men det är viktigt att vi lyfter upp dessa konkreta saker och pekar på att det är många brister i handlingsplanen. Därför är ju små förändringar i den svenska positionen inte tillräckliga.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

För fortsättningen vill jag bara nämna att om den avvikande meningen har lämnats in tidigare räcker det med en sammanfattning.

Anf.  12  KJELL-ARNE OTTOSSON (KD):

Ordförande! Även vi står självfallet bakom den tidigare avvikande meningen som vi har lämnat in eftersom vi anser att regeringen väljer att inte följa riksdagens fattade beslut. Vi står alltså bakom vår avvikande mening från EU-nämndens sammanträde den 21 maj.

Anf.  13  JENS HOLM (V):

Till samtliga föregående talare och även till Per Callenberg skulle jag vilja säga att det är viktigt att komma ihåg att det jordbruk som i dag bedrivs i EU och i Sverige inte bidrar till att öka den biologiska mång­falden, utan snarare driver det på för en ökad utslagning av biologisk mångfald av arter genom ensidighet, monokulturer och storskalig använd­ning av konstgödsel, kemikalier, fossila insatsvaror och så vidare. Det är därför vi i större utsträckning behöver främja ekologiskt jordbruk.

Därför hade vi i Vänsterpartiet önskat att det i den svenska positionen skulle finnas en tydlig koppling mellan de mål som vi har på miljö- och klimatområdet och att den här handlingsplanen ska bidra till att miljö- och klimatmålen uppnås. Något sådant finns inte i den svenska positionen, och det beklagar vi.

Vi beklagar också att Sverige inte vill ha en öronmärkning av målen. Jag måste fråga Per Callenberg vad den svenska positionen innebär när det inte ska finnas någon öronmärkning av målen. Står Sverige inte bakom 25-procentsmålet om ekologisk produktion till 2030? Det vore ju rätt anmärkningsvärt om vi inte ens kan stå bakom det.

Jag skulle också vilja ha ett förtydligande om vad marknadsorientering egentligen betyder i det här avseendet. Det är väl klart att vi vill att jordbruket ska producera det som konsumenterna vill köpa. Men i det här fallet känns det mer som ett mantra om marknadsorientering som regeringen upprepar i stället för att tala om biologisk mångfald och ekologisk hållbarhet, som borde vara det centrala i den svenska positionen.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

För ordningens skull vill jag uppmärksamma er på att i EU-nämnden framför ledamöter synpunkter via ordföranden till statsråd, statssekreterare och tillbaka och alltså inte till ledamöter från andra partier. Sådant kan man företrädesvis göra i riksdagens plenisal.

Anf.  15  MARIA GARDFJELL (MP):

Jag skulle bara vilja göra ett litet medskick från Miljöpartiets sida i dessa viktiga frågor.

Det är viktigt att vi säkerställer det svenska jordbruket i den politik som vi bedriver i EU. Med tanke på att Sverige är ett av de länder där det ekologiska lantbruket ligger långt framme och vi också har visat att ekologisk produktion är en väldigt viktig del av den svenska maten och den svenska utvecklingen vad gäller livsmedelsförädling, restaurangverksamhet och sådana saker bör vi också vara en stark förespråkare för att den väg som Sverige har valt också ska gälla resten av EU.

Jag vill bara komma in på begreppet marknadsorientering. Det ekologiska jordbruket har ju en särskild fördel i och med att man har en certifierad produktion, och man har också ackrediteringssystem. Det finns en koppling till den lagstiftning som också finns i EU när det gäller certifiering, ackreditering och så vidare. Just det ekologiska jordbruket är i hög utsträckning kopplat till konsumentmarknaderna och marknadsförs också på ett hederligt och bra sätt.

Skrivningarna om marknadsorientering är bara ett steg i hur det ekologiska lantbruket arbetar med mervärden och försäljning av produkter.

Från Miljöpartiets sida tycker vi naturligtvis att det är viktigt att sätta upp till exempel miljömål. Här ser vi att det ekologiska jordbruket, som ju är inriktat på att vara regenerativt, klimatsmart och miljösmart på många olika sätt, bidrar till en minskad användning av bekämpningsmedel totalt sett i jordbruket, en minskad användning av konstgödsel och en ökad cirkulation och så vidare. Det är positivt.

Jag vill med detta stödja regeringens ståndpunkt.

Anf.  16  Statssekreterare PER CALLENBERG:

Ordförande! Jag ska försöka samla ihop detta så gott jag kan.

När det gäller frågan om marknadsorientering – jag börjar med detta – vill jag understryka det som även Maria Gardfjell lyfte fram. Naturligtvis är den långsiktiga målsättningen hela tiden att den ekologiska produk­tionen ska bära sig själv. Det behövs olika typer av stöd och insatser för att nå dit, men över huvud taget driver den svenska regeringen en linje för att få så mycket marknadsmässig bärkraft som möjligt. Det är detta vi lägger in i begreppet.

Jag tycker inte att det är något konstigt med det som Annika från Centerpartiet tog upp, att vi på olika sätt skulle kunna tydliggöra att vi ska agera på marknadsmässiga villkor så långt som möjligt. Jag vill dock betona att den rådsslutsats som nu ligger är färdigförhandlad. Det finns en viss otydlighet om detta i ståndpunkten, för vid den tidpunkt då det papper som skickats till er skrevs var inte förhandlingarna helt klara, men nu är de det. Vi kan konstatera att de har gått i enlighet med det som riksdagen önskade när det gällde just marknadsorientering och att det inte ska vara någon öronmärkning.

Därför är regeringens linje nu att stötta rådsslutsatserna. Däremot kan vi tänka oss att lägga till något om marknadsmässiga villkor när vi läser upp ståndpunkten inför rådet. Men det kommer alltså inte att förändra de färdigförhandlade rådsslutsatserna, för de är redan klara, och vi har också fått besked om att inga andra medlemsstater kommer att ha synpunkter på rådsslutsatserna.

I det här läget handlar det alltså om att säga ja eller nej till de färdigförhandlade rådsslutsatserna, och då är regeringens linje att vi ska säga ja eftersom vi har fått igenom det som vi ville.

Jens och Vänsterpartiet tar upp detta med öronmärkning och målsättning. Regeringen står bakom de vägledande målen om 25 procent ekologisk produktion i den gröna given. Precis som riksdagen och regeringen har framfört vill vi inte ha någon öronmärkning, och det har också att göra med att vi i Sverige ska kunna ha rådighet i utformandet av våra strategiska planer och andra instrument. Vi tycker inte att det är kommissionens sak att i den här typen av strategi ha tvingande öronmärkning av vad vi ska göra, utan det är ytterst upp till oss som medlemsland att bestämma sådana saker.

John Widegren ställde frågor om statsrådet Ibrahim Baylans närvaro. När det gäller mötet i dag förväntar vi oss att EU:s skogsstrategi är på väg att presenteras. Detta följer Ibrahim Baylan just nu och är beredd att kommentera. När det gäller deltagandet i rådet i nästa vecka har vi gjort bedömningen att de frågor som kommer upp i hög grad är färdigbehandlade och inte har den tyngd som tidigare rådsmöten har haft, så vi behöver inte ha representation på statsrådsnivå just denna gång.

Anf.  17  STAFFAN EKLÖF (SD):

Herr ordförande! Låt mig först säga något om tajmningen för förankringen i riksdagen. Nu är vi tydligen i en position där vi bara kan säga ja eller nej till det liggande dokumentet. Vi kan ju tycka att det hade varit bättre att förankra detta tidigare i processen, så att vi skulle kunna ha en bättre och mer levande diskussion.

Det andra som denna tajmning betyder är att det blir viktigt att veta vad marknadsorientering betyder. Detta har vi diskuterat lite grann tidigare här. Vi håller med Vänsterpartiet om att det finns en risk för att det bara blir ett mantra. Men för att det inte bara ska bli ett mantra måste, som vi ser det, EU:s procentmål bort. Detta är också i enlighet med riksdagens tillkännagivande till regeringen. Man kan ju inte styra utbudet med planpolitik om det ska vara marknadsorientering.

Dessutom förutspår kommissionen att ekologisk produktion ändå kommer att öka, alldeles utan det här målet och alldeles utan handlingsplanen. Det är ju precis så det ska vara – ekologiska produkter ska konkurrera utifrån sina egna mervärden, för de har mervärden och sedan har de vissa problem förknippade med sig.

För att det ska vara marknadsorientering måste procentmålet bort, och dessutom måste ett antal andra saker göras, som jag räknade upp i mitt tidigare anförande.

Jag vill avsluta med en fråga till statssekreteraren: Kommer Sverige att arbeta för att procentmålet inte på något sätt ska bli bindande för medlemsstaterna och att man även tar bort skrivningarna om att varje medlemsstat måste bidra? Är det detta som är innebörden av marknadsorienteringen, eller vad avses?

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

För ordningens skull vill jag ändå säga att det har skett förankring i miljö- och jordbruksutskottet tidigare. Detta är det slutgiltiga ställningstagandet, som nu kommer att beslutas genom ja eller nej. Det har alltså funnits en tidigare process i miljö- och jordbruksutskottet.

Anf.  19  JOHN WIDEGREN (M):

Herr ordförande! Tack, statssekreteraren, för svaren!

Jag hör vad statssekreteraren säger om ministerns närvaro. Jag tycker att det är olyckligt. Jag tycker att det hade varit bra för ministern att komma igång direkt, särskilt när det gäller att vara på plats på rådsmötet i nästa vecka. Det är väl en alldeles utmärkt start när man som ny i frågorna tar ett lite mindre och lugnare möte, för den arbetsinsats som kommer att krävas av ministern framöver i de här frågorna är stor. Jag tycker alltså att det är olyckligt.

Vad gäller ståndpunkten i sig vidhåller vi helt enkelt den avvikande mening som vi har. Det är lite synd att vi inte visste om att detta redan hade kommit så långt. Vi skulle ha kunnat få en ny ståndpunkt, kan jag tycka.

Anf.  20  JENS HOLM (V):

Jag vill lyfta fram den avvikande mening som vi i Vänsterpartiet har där vi säger att vi vill att de miljö- och klimatmål som finns inom EU och även i medlemsstater ska vara vägledande i handlingsplanen.

Vi tycker inte om skrivningar kring marknadsorientering, och vi tycker att öronmärkning, alltså uppsatta mål, är viktigt. Det ska inte bara vara frivilligt, och det är olyckligt att Sverige bidrar till att urholka den här viktiga handlingsplanen. Det är det vi tycker är innebörden i den svenska positionen. Detta är vår avvikande mening.

Anf.  21  Kanslichef JOHANNA MÖLLERBERG NORDFORS:

Ordförande! Om jag har förstått processen rätt gällande Staffan Eklöfs frågeställning har både miljö- och jordbruksutskottet och EU-nämnden i maj behandlat handlingsplanen som rådsslutsatserna bygger på. Men det stämmer som Staffan Eklöf skriver, nämligen att just rådsslutsatserna inte har varit uppe för överläggning i miljö- och jordbruksutskottet, men det finns skriftlig information.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Så ligger det till; nu vet vi hur läget är.

Anf.  23  Statssekreterare PER CALLENBERG:

Ordförande! Frågan från Staffan handlade om procentmålet. Där kan jag förtydliga, om det är till någon hjälp. Vi har inom ramen för den gröna given ställt oss bakom målet om 25 procent ekologisk odling i EU. Det är tydligt att det målet ska vara vägledande och inte absolut. Det är alltså inte rättsligt bindande.

Vi står fast vid det, och vi kommer att fortsätta att agera på den linjen. Det har vi även gjort i diskussionerna om rådsslutsatserna. På det sättet fortsätter vi att arbeta.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med en likalydande avvikande ståndpunkt från Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna och en oliklydande avvikande ståndpunkt från Vänsterpartiet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Handelsrelaterade jordbruksfrågor. Det är både en informations- och en diskussionspunkt.

Anf.  25  Statssekreterare PER CALLENBERG:

Ordförande! På rådsmötet väntas kommissionen gå igenom aktuella handelsrelaterade jordbruksfrågor i vanlig ordning. Det handlar bland annat om pågående frihandelsförhandlingar och om WTO-förhandlingarna.

Sedan kommissionens förra information på aprilrådet har det inte hänt särskilt mycket. Handelsförhandlingar är ju till sin natur sådana att det i regel tar rätt lång tid innan resultat nås. Men vissa saker är värda att lyftas fram.

När det gäller frihandelsförhandlingarna med Nya Zeeland har EU lagt ett nytt tullbud. Det återstår att bedöma om förhandlingarna kan bli klara i år.

När det gäller Airbus- och Boeingtvisterna mellan EU och USA har man nått en temporär lösning för en femårsperiod som har inneburit strafftullar på båda sidor, inte minst på EU:s sida för export av vin och ost.

WTO:s nästa ministermöte äger rum i december i år. Vi ser inte framför oss något större resultat på jordbruksområdet där på grund av de låsningar som fortfarande finns, inte minst mellan USA, Indien och Kina. EU har tack vare de senaste decenniernas reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken rätt gott manöverutrymme för att sänka handelsstörande stöd.

Den stora frågan på WTO-ministermötet är ett avslut av förhand­lingarna om att förbjuda skadliga fiskesubventioner för att möta målsätt­ningarna i Agenda 2030-målet 14.6. Det här är en prioriterad fråga för regeringen.

Medlemmarna står dock rätt långt ifrån varandra, bland annat i huvudfrågan om förbud mot subventioner som bidrar till överfiske och överkapacitet samt utvecklingsländernas undantag från dessa.

Som ni känner till stöttar regeringen EU:s handelsagenda.

Anf.  26  JENS HOLM (V):

Jag har en fråga gällande det som tas upp i den svenska positionen om miljö och klimat, människors och djurs hälsa och så vidare.

Innebär det att Sverige alltid lyfter upp exempelvis miljö- och klimatfrågor, respekt för mänskliga rättigheter och demokrati och att nå Parisavtalets mål? Är det ett krav som Sverige alltid ställer i alla handelsavtal som EU ska sluta? Och innebär det att Sverige inte ger stöd till dessa avtal om bindande formuleringar kring dessa viktiga ändamål inte finns med? Eller vad innebär egentligen det som står i den svenska positionen på området?

Anf.  27  Statssekreterare PER CALLENBERG:

Ordförande! Det är många frågor här, och en del ligger inte riktigt på mitt och mitt statsråds ansvarsområde utan snarare på utrikeshandelsministerns område.

Men det jag kan säga som rör statsrådet Baylans portfölj är att det finns en hel del samarbete i dag om ökad djurvälfärd och ansvarsfull antibiotikaanvändning i djurhållningen för att motverka antibiotikaresistens. Hållbart fiske finns också med i EU:s frihandelsavtal.

Det här är sådant som Sverige alltid lyfter i alla diskussioner. I och med rådsslutsatserna om strategin från jord till bord har kommissionen också påbörjat ett arbete med att få till stånd ett särskilt kapitel om hållbara livsmedelssystem i frihandelsavtalen. Vi lägger alltså till hållbara livsmedelssystem där.

Det är de frågor som lyfts upp utifrån den här portföljen i frihandelsdiskussionerna. Hur det sedan exakt går till i varje förhandling törs inte jag svara på.

Anf.  28  JENS HOLM (V):

Ordförande! Jag vill anmäla en avvikande mening som vi har haft sedan tidigare på den här punkten. I korthet handlar den om att vi vill att miljö- och klimatmål, respekt för mänskliga rättigheter och demokrati ska vara uttalade krav från den svenska sidan då man ingår internationella bilaterala och multilaterala avtal.

I den avvikande meningen tar vi också upp den problematik som ibland finns med sänkta tullar på jordbruksområdet, särskilt för utvecklingsländer. Det kan medföra en större press på ekosystem och leda till avskogning. I detta sammanhang har vi varit kritiska till hur Mercosuravtalet har varit utformat. Denna avvikande mening ligger kvar.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande ståndpunkt anmäld från Vänsterpartiet. Vi tackar för och noterar informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Övriga frågor, a och b. Är det någonting som statssekreteraren önskar kommentera?

Anf.  30  Statssekreterare PER CALLENBERG:

Ordförande! Det har gått ut skriftlig information om dessa punkter, så jag är beredd att svara på frågor om det finns sådana.

Anf.  31  JOHN WIDEGREN (M):

Herr ordförande! Jag noterar i det som vi har fått utskickat att det i förslaget till svensk ståndpunkt på både punkt a och punkt b bara är ett streck. Innebär det att regeringen inte tänker yttra sig i dessa frågor på mötet? Om man ändå tänker yttra sig hade det varit intressant att höra vad man har att säga.

Det här är ganska känsliga frågor, så det skulle vara intressant att höra om regeringen bara tänker vara tyst eller om man tänker yttra sig.

Anf.  32  JENS HOLM (V):

Jag har en fråga till statssekreteraren gällande medborgarinitiativet End the Cage Age, som syftar till att stoppa burhållning av olika former av djur inom livsmedelsproduktion.

Det här är ett fantastiskt bra initiativ, och det är mer än l,4 miljoner personer i Europa som har ställt sig bakom det. Kommissionen måste nu svara på detta. Jag tycker att det vore bra om Sverige redan på det här stadiet bara kunde ta ordet och uttala sig positivt säga att man välkomnar detta.

Min fråga är om Sverige kommer att begära ordet på den här punkten och vad man i så fall avser att säga.

Anf.  33  MARIA GARDFJELL (MP):

Jag skulle vilja ställa en fråga om kalkonerna. Det är väl ändå rimligt att också kalkoner omfattas av djurskyddslagstiftningen? Det är min fråga till Per.

Anf.  34  Statssekreterare PER CALLENBERG:

Ordförande! När det gäller ståndpunkter i de här frågorna skriver vi inte sådana kring ”övrigt frågor”, enligt EU-nämndens eget önskemål. Men vår generella inriktning är att vi kommer att ge stöd till alla övrigt frågor som stärker djurskyddet.

Om man går specifikt in på End the Cage Age, som Jens Holm lyfter upp, tycker vi att det är ett gott exempel. Det är ett medborgarinitiativ som kommissionen har lyft fram. Vi ser att det har fått l miljon underskrifter, och eftersom den svenska linjen är att vi ska lyfta fram insatser som värnar djurskyddet är detta en viktig fråga att framhålla. Vi kommer därför att vara positiva till den plan som kommissionen presenterar.

Med det sagt tycker vi att det är viktigt att konsekvenserna också utreds för att hitta lämpliga övergångstider, att ta hänsyn till berörda producenter och så vidare. Men generellt sett är vi positiva till denna inriktning.

När det gäller kalkonerna, Maria Gardfjell, ska jag se om jag har någon med mig på tjänstemannasidan som kan hjälpa till att svara på den frågan. Det är lite väl detaljerat för mig.

Anf.  35  Departementssekreterare AMANDA ANDERSSON:

Angående kalkoner saknas det i dag lagstiftning på EU-nivå. Vi har nationella föreskrifter om kalkoner, och generellt har Sverige tidigare varit positivt till kommissionens översyn av djurskyddslagstiftningen. Vi tycker att det är bra att fylla igen de luckor där lagstiftning saknas, helt enkelt.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Vi noterar och tackar för informationen, och vi tillönskar statssekre­terare Callenberg en trevlig helg nere vid västkusten.

 

 

 


Innehållsförteckning


§ 1  Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.  1  ORDFÖRANDEN

§ 2  Jordbruks- och fiskefrågor

Anf.  2  ORDFÖRANDEN

Anf.  3  Statssekreterare PER CALLENBERG

Anf.  4  ORDFÖRANDEN

Anf.  5  Statssekreterare PER CALLENBERG

Anf.  6  ORDFÖRANDEN

Anf.  7  Statssekreterare PER CALLENBERG

Anf.  8  ANNIKA QARLSSON (C)

Anf.  9  JOHN WIDEGREN (M)

Anf.  10  STAFFAN EKLÖF (SD)

Anf.  11  ORDFÖRANDEN

Anf.  12  KJELL-ARNE OTTOSSON (KD)

Anf.  13  JENS HOLM (V)

Anf.  14  ORDFÖRANDEN

Anf.  15  MARIA GARDFJELL (MP)

Anf.  16  Statssekreterare PER CALLENBERG

Anf.  17  STAFFAN EKLÖF (SD)

Anf.  18  ORDFÖRANDEN

Anf.  19  JOHN WIDEGREN (M)

Anf.  20  JENS HOLM (V)

Anf.  21  Kanslichef JOHANNA MÖLLERBERG NORDFORS

Anf.  22  ORDFÖRANDEN

Anf.  23  Statssekreterare PER CALLENBERG

Anf.  24  ORDFÖRANDEN

Anf.  25  Statssekreterare PER CALLENBERG

Anf.  26  JENS HOLM (V)

Anf.  27  Statssekreterare PER CALLENBERG

Anf.  28  JENS HOLM (V)

Anf.  29  ORDFÖRANDEN

Anf.  30  Statssekreterare PER CALLENBERG

Anf.  31  JOHN WIDEGREN (M)

Anf.  32  JENS HOLM (V)

Anf.  33  MARIA GARDFJELL (MP)

Anf.  34  Statssekreterare PER CALLENBERG

Anf.  35  Departementssekreterare AMANDA ANDERSSON

Anf.  36  ORDFÖRANDEN

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.