Rapport JO-rådet 23-24 april (Riksdagen)
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:234FAF
Postadress
Telefon
E-post
Square de Meeûs 30
+32 2 289 56 11
representationen.bryssel@foreign.ministry.se
B - 1000 BRYSSEL
Belgien
Telegram:
Telefax
Telex:
+32 2 289 56 00
()
Rapport
23-24 april 2009
Jo 2009/450
Jordbruksdepartementet
EU-nämnden
Miljö- och jordbruksutskottet
Kopia: SB/EU-enheten
Riksdagens Kammarkansli
Rapport från möte i Jordbruks/fiskerådet den 23-24 april 2009 i Luxemburg
Sammanfattning:
* Rådet antog rådsslutsatser om handlingsplanen för bevarande och förvaltning av hajar. Några MS ville ha ytterligare åtgärder mot så kallad finning och efterlyste förbättringar vid insamling av information.
* KOM presenterade grönboken om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och meddelandet om vattenbruk. Ett antal MS kom med några första kommentarer. En första diskussion om grönboken kommer att hållas vid ministerrådet i maj. Rådet planerar att anta slutsatser om vattenbruk i juni.
* Det hölls en bordsrunda om förenklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken. De flesta MS nämnde tvärvillkoren som ett av de viktigaste områdena att förenkla. Många MS ansåg också att djurregistrering, regler om landsbygdsutveckling samt utbetalningar är områden som behöver förenklas ytterligare. En MS presenterade, med stöd av tolv MS (däribland SE), ett papper med konkreta förslag på förenklingar. Pappret kommer troligtvis att refereras till i de rådsslutsatser som ORDF planerar att anta vid rådet i maj.
* KOM presenterade meddelandet om översynen av mindre gynnade områden (LFA) och rådet höll en första diskussion.
* En rad övriga frågor togs upp. De handlade bland annat om pirater vid Somalias kust, strategi för fiskegarn, avslut av räkenskaper, samt situationen på mjölkmarknaden och grisköttsmarknaden.
* Nästa rådsmöte äger rum den 25 maj 2009 i Bryssel.
* * *
Den svenska delegationen leddes av jordbruksminister Eskil Erlandsson.
1) Godkännande av den preliminära dagordningen
Förslaget till dagordning (8911/09) godkändes.
2) Godkännande av A-punktslistan
- dok. 8902/09
A-punktslistan antogs. Ingen av punkterna berörde jordbruks- eller fiskeområdet.
3) Meddelande från kommissionen om Europeiska gemenskapens handlingsplan för bevarande och förvaltning av hajar
- Antagande av rådets slutsatser och diskussion om den kommande handlingsplanen
- dok. 6158/09, 7804/1/09 Rev. 1 och 7723/09
ORDF inledde med att berätta att ORDF hade breddat slutsatserna samt att det är viktigt att handlingsplanen förankras i FAO, CITES med flera fiskeorganisationer.
En MS informerade om sin nationellt utarbetade handlingsplan. MS ansåg att det är viktigt att åtgärderna genomförs och att man inriktar sig på de arter som har störst behov av hjälp. Flera MS underströk att så kallade finning ska förbjudas utan undantag. Flera MS tog upp frågan om finning. En MS tyckte att det var särskilt viktigt att se över om det behövs bättre lagstiftning.
En MS ansåg att det behövs EU-åtgärder för finning och att detta inte hade behandlats tillräckligt i handlingsplanen. En MS efterlyste förbättringar av kontrollåtgärderna mot finning och en MS ansåg att finningförordningen måste förnyas. En MS ville se striktare regler om förbud mot finning.
En MS ansåg att EU måste använda sig av den kunskap som redan finns och poängterade att det är viktigt med vetenskaplig information. Detta stöddes av en MS. En MS informerade om att man håller på att ta fram en intern plan som handlar om förbud mot fiske av hammarhaj och rävhaj.
En MS önskade att MS hade en högre ambition för att samla in uppgifter, vilket stöddes av två MS. En MS ansåg att det vore bra om man kan skapa ett sådant system på EU-nivå.
En MS underströk betydelsen av fler informationskampanjer för att öka konsumenternas medvetenhet.
En MS ansåg att bifångsterna måste minskas genom bland annat fler selektiva redskap samt att det behövs regler för fisk som kastas överbord. Samma MS ville att man ska kunna landa hajar hela och poängterade att man även måste se till det globala perspektivet.
En MS menade att EU kan vara en förebild genom handlingsplanen och att specifika åtgärder i handlingsplanen måste ligga i linjen med målen.
KOM välkomnade att en MS hade tagit fram en nationell handlingsplan samt en annan MS pågående arbete med en nationell handlingsplan. KOM välkomnade att MS vidtar strängare åtgärder, men påpekade att dessa inte kan bli bindande för samtliga MS. Vidare välkomnade KOM MS uttalande om EU-åtgärder för finning. KOM menade att för att åtgärderna ska bli effektiva måste det tillföras mer kunskap om arterna, vilket kan ske genom exempelvis rapportering och observatörsprogram.
4) Grönbok om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken
- Föredragning av kommissionen
- dok. 8285/09 och 8977/09
ORDF konstaterade att KOM antog grönboken först den 21 april och att det därför inte funnits mycket tid att sätta sig in i innehållet.
KOM konstaterade att fiskeripolitiken befinner sig i ett avgörande skede och att grönboken är början på en stor översyn. KOM förväntade sig en bred diskussionen med många inblandade.
KOM gick igenom innehållet i grönboken och nämnde bland annat överkapacitet och behovet av en balans mellan antal fartyg och mängden fisk. KOM ansåg att EU måste undvika att småskaligt fiske och kustsamhällen hamnar i knipa. Detta ska motverkas genom en mer långsiktig lagstiftning. KOM efterlyste ett ökat ansvar från industrin och att den måste skriva under på en förändrad politik.
KOM menade att EU även måste titta på frågan om fisk som kastas överbord, hur de bilaterala avtalen kan utvecklas samt hur fiskeripolitiken kan integreras med bland annat EU:s havspolitik.
En MS efterfrågade en radikal översyn och betonade att det viktigaste är kustsamhällena och att se fisket i ett bredare sammanhang där miljöfrågor, sociala frågor, havsfrågor och hållbar utveckling ingår. Industrin måste ta ett ökat ansvar och EU bör samarbeta mer med regionala och lokala organisationer. Samma MS betonade också att det är viktigt med bra vetenskapliga rön när reglerna utformas.
En MS ansåg att det viktigaste är minskade utkast, enkla regler, spårbarhet samt ett ökat ansvar från industrin. Samma MS efterlyste också fler selektiva redskap.
En MS förde fram minskad administrativ börda och en industri som ger arbetstillfällen i kustsamhällen som de viktigaste frågorna. Samma MS meddelade att man kommer att ha samråd med nationella intressenter innan man lämnar in sitt bidrag.
SE framförde att det är angeläget att redan nu sätta igång arbetet med översynen av fiskeripolitiken. SE ansåg att man ska kunna bruka utan att förbruka och ville se ett yrkesfiske som levererar livsmedel och bidrar till vårt välstånd och menade att dagens fiskeripolitik inte lever upp till detta. Det är viktigt att återuppbygga bestånden vilket kan mer än fördubbla fångsterna och ge konsumenterna fler valmöjligheter. Denna MS delade KOM:s bild av vad som är de största problemen men menade att det inte finns några patentlösningar.
En MS ville prioritera effektiv förvaltning för att begränsa fångsten, ett effektivt beslutssystem där rådets kompetens finns kvar samt enskilda kvoter och en mer anpassad industri.
En MS ansåg att det huvudsakliga problemet idag är överkapaciteten, att politiken behöver bli mer regional samt att finansieringen måste anpassas.
En MS menade att fiskeripolitiken måste få en social och miljömässig balans och att de perifera områdena också måste prioriteras. Vidare ansåg samma MS att fiskeflottan måste omorganiseras och att det behövs en balans mellan institutionerna som är inblandade i beslutsprocessen.
En MS förespråkade en bred debatt för en verklig förenkling av reglerna, vilket skulle kunna vara att ge politiken en mer regional dimension. Den sociala och hållbara effekten bör vara lika prioriterad som ekonomisk hållbarhet. Samma MS menade att problemen till stor del beror på överkapacitet och att EU bör fundera över att upphöra med viss typ av fångst.
En MS förde fram hållbarhet, ekosystem och försiktighetsprincipen som ledstjärnor för en ny politik.
Samma MS ansåg att kontrollen måste utformas på ett nytt sätt, att överkapacitet måste avskaffas och att förbud mot fisk som kastas överbord ska införas.
En MS ansåg att hållbarhet är viktigast och att det är det som måste prioriteras för att samhället i stort ska acceptera fiskeripolitiken. Det är viktigt med en klar och tydlig politik. Samma MS lägger stor vikt vid att samråda med alla intressenter, även de som ligger lite längre bort från de typiska organisationerna. Denna MS har gjort opinionsundersökningar som kommer att finnas med i deras vision. Samma MS förespråkade också minskade bifångster, ekonomiskt sunt fiske samt förenklade kontroller.
En MS menade att reformen måste få en bredare ram och att politiken måste anpassas till dagens situation för att passa både kustsamhällena och industrin. Samma MS påtalade speciellt att olagligt fiske måste bekämpas och att EU måste vara mer aktiv vad gäller de ekologiska systemen.
KOM tackade för de första kommentarerna från MS. KOM noterade inläggen om förenkling, den regionala ansatsen och en bredare havspolitik. KOM stödde speciellt en MS förslag om att titta mer på selektiva redskap. KOM stödde också flera MS avsikt att genomföra breda samråd nationellt. KOM uppmuntrade övriga MS att göra likadant.
ORDF informerade om att frågan kommer att tas upp på nytt vid ministerrådet i maj.
5) Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om hållbar utveckling av gemenskapens vattenbruk
- Föredragning av kommissionen
ORDF tackade FR för det memorandum som togs fram under det franska ordförandeskap och som diskuterades vid en lunchdiskussion i september 2008. ORDF har för avsikt att anta slutsatser om vattenbruk vid jordbruks- och fiskerådet i juni.
KOM inledde med att presentera en rad fakta om vattenbruksindustrin, exempelvis att det är en varierad industri som producerar livsmedel för 3 miljarder euro per år och står för omkring 65 000 arbetstillfällen. En femtedel av den interna produktionen inom EU är resultat av vattenbruk och sektorn har en tillväxt på 68 procent per år. Det europeiska vattenbruket har stagnerat men EU är världsledande inom forskningen. KOM konstaterade vidare att vattenbrukssektorn är för byråkratisk och att det är viktigt att underlätta företagsklimatet och förbättra informationen till konsumenterna.
En MS poängterade att det är viktigt att tänka på subsidiaritetsprincipen och att prioritera företagarvänlighet.
Viktiga frågor för en MS är de inre marknadsvägarna och färskvattendammar. Samma MS efterfrågade bättre genomförande av lagstiftningen och en större koppling mellan rättsakterna vad gäller till exempel miljöskydd och folkhälsa. Det är viktigt med forskning, industrins behov, miljövänliga produkter, information till konsumenterna.
Denna MS tog slutligen upp problemet med skarvar och uppmanade KOM att titta på hur skarvarnas negativa effekt på vattenbruket kan minskas. Uttalandet om skarvar stöddes av fem MS.
En MS ville ha bättre forskning och innovativ teknologi samt miljövänliga produkter och mindre administrativa kostnader. Samma MS påpekade också att vattenbruket behöver bli konkurrenskraftigare gentemot importerade varor från tredje land, som ofta är billigare. Detta stöddes av elva MS.
En MS efterfrågade fler förslag om förenklingar, att minska de administrativa bördorna, ett företagsvänligare klimat och att fiskeodling i dammar ska få en större roll.
En MS ansåg att invånarna i HU och flera andra MS inte konsumerar tillräckligt mycket fisk. Samma MS ansåg att EU behöver ett intensivare vattenbruk med anläggningar som uppfyller miljökraven. MS föreslog att den del av fiskefonden samt finansiella medel för miljöskydd skulle kunna användas till detta. Detta bör tas upp i förhandlingar om fiskeavtal med tredje länder och samtidigt göra dessa länder uppmärksamma på exempelvis EU:s miljöregler.
En MS önskade ett mer kontrollerat vattenbruk med säkra produkter för att uppfylla såväl konsumenternas som de miljömässiga behoven. Samma MS ville prioritera förenklade regler, teknik och vetenskap samt information till konsumenterna.
En MS framhöll att vattenbruket är en nyckelindustri i denna MS och att EU måste fokusera på industrins potential och att skapa fler arbetstillfällen.
En MS betonade särskilt förenklingar, avbyråkratisering och vikten av en hög produktionsstandard.
En MS pekade på att det behövs tillräcklig finansiering för forskning och utveckling samt att EU bör fokusera på miljöeffekterna. För att åtgärderna ska genomföras på bästa sätt föreslog samma MS att det skapas en uppföljningsplan.
En MS ansåg att utvecklingen av vattenbruket är viktigt för arbetstillfällena och konkurrenskraften. Samma MS såg ett problem i KOM:s förslag om att plattformen för teknisk utveckling ska hållas i privat regi.
En MS framhöll forskning, utveckling och en miljövänlig sektor som det viktigaste för vattenbruket. Samma MS menade att ett märkningssystem och mer information till konsumenterna kan öka efterfrågan på produkter som är producerade i EU. Vidare påpekade de att nationella och regionala organ måste samarbeta för att konkurrenskraften ska öka.
En MS betonade vikten av att hitta metoder för ett hållbart vattenbruk som präglas av säkerhet, kvalitet och bra miljöstandard. De ansåg att konsumenterna kan informeras ytterligare, exempelvis på lokal nivå. Samma MS framhöll också innovation och ny teknologi som viktigt.
En MS ansåg att det behövs en informationskampanj samt ekonomiska åtgärder och betonade att vattenbrukets intressen måste beaktas innan reformen av fiskeripolitiken antas.
En MS framhöll fiskens hälsa och förbättringar av miljöeffekterna som viktiga punkter. Samma MS stödde KOM:s förslag om att analysera fiskarnas välstånd.
En MS menade att importerade produkter måste uppfylla EU-krav, att forskning och utveckling ska främjas samt efterfrågade mer detaljer om finansiering.
En MS ansåg att det finns två flaskhalsar vad gäller vattenbruk. Dels miljölicenser, dels att det tar tre till fyra år innan en produkt kommer ut på marknaden. Vad gällde miljölicenser tyckte samma MS att det behövs en bättre balans mellan miljöbyråerna, MS och GD miljö.
En MS meddelade att KOM:s initiativ stämmer bra överens med det arbete som pågår i denna MS. Särskilt viktigt är satsning på miljövänliga produkter, som kan leda till ökad konsumtionen. Samma MS efterfrågade också mer forskning och utveckling.
En MS berättade att KOM:s meddelande ligger i linje med deras politik. Denna MS ansåg att det är viktigt hur producenterna är organiserade samt hur varorna saluförs. De efterfrågade också en integrerad förvaltning av kustzonerna samt innovation och ny teknik och uppmuntrade KOM att komma med förslag om detta. Samma MS beklagade det inte går att använda pengar från fiskerifonden för att finansiera en del av de föreslagna åtgärderna.
En MS betonade hållbar utveckling, hänsyn till konsumenterna och miljö- och djurskydd.
KOM ansåg att mycket kan göras nationellt och regionalt i MS för att undanröja hinder för ett väl fungerande vattenbruk. Vad gällde frågan om skarvarna insåg KOM behovet av samordnade åtgärder på EU-nivå och tittade just nu på två alternativa lösningar. Bland annat hade två konsultationsmöten hållits den 29 januari och den 31 mars.
På frågan om konkurrens från importerade varor från tredje land menade KOM att det inte är en bra lösning av stoppa importen utan att det är bättre att skapa bättre förutsättningar i MS exempelvis genom minskade administrativa bördor. KOM ansåg inte att frågan om EU:s miljöregler skulle tas upp i samband med avtal med tredje land om inte tredje land först visat intresse för frågan.
KOM uppmuntrade informationskampanjer och hänvisade till medel i fiskerifonden för detta. KOM hade inga pengar för en kampanj just nu men informerade om att GD Fiske och GD Jordbruk arbetade tillsammans för att skapa en kampanj och kommer att presentera ett förslag i slutet av året.
ORDF informerade om att rådsarbetsgruppen nu kommer att titta på meddelandet och att det kommer rådsslutsatser på ministerrådet i juni.
6) Förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken
- Riktlinjedebatt
ORDF inledde med att gå igenom de frågor som hade skickats ut till MS före rådsmötet.
Det hölls sedan en bordsrunda där 17 MS nämnde tvärvillkoren som ett av de viktigaste områdena att förenkla.
5 MS ansåg att djurregistrering är viktigt att förenkla. En MS lade även till märkning och journalföring av djur.
6 MS ville se förenklingar i reglerna om landsbygdsutveckling. En MS nämnde speciellt att det behövs i arbetet med landsbygdsprogrammet.
De flesta MS såg positivt på att de utbetalande organen skulle kunna involveras mer i frågor där det är lämpligt.
En MS presenterade, med stöd av tolv MS ett papper med konkreta förslag på förenklingar. Initiativtagaren uppmanade övriga MS att fylla på listan med fler åtgärder och föreslog att det ska granskas i sex månader för att sedan tas upp igen vid rådsmötet i oktober. Initiativtagaren föreslog också att det skapas en högnivågrupp för att behandla förslagen. Pappret kommer troligtvis att refereras till i de rådsslutsatser som ORDF planerar att anta vid rådet i maj.
En MS betonade vikten av att minska den administrativa bördan för alla parter. Samma MS påpekade också att förenklingar inte ska blandas ihop med avregleringar och menade att det inte i sig är en förenkling att frikoppla utan att det krävs en viss marknadsreglering också.
En annan MS hade inte sett resultaten av tidigare förenklingar, vilket antagligen berodde på att MS i fråga generellt hade genomfört många förändringar de senaste åren. MS ville fokusera förenklingsarbetet på kontroller av tvärvillkoren och gårdsstödet samt minska kostnaderna och den administrativa bördan. MS ville stärka KOM:s roll och ansåg att KOM måste bli mer insatt i hur bestämmelserna genomförs i MS.
En MS menade att resultaten av de förenklingar som har genomförts har lett till minskad administrativ börda. Samma MS nämnde kontroll av direktbetalningar som ett område där det behövs ytterligare förändringar. Vidare stödde MS idén om en högnivågrupp. Angående de utbetalande myndigheternas roll tyckte man att rapporter från dess möten kan behandlas i KOM:s expertgrupp.
En MS ville förhindra alltför detaljerade regler som är svåra att genomföra praktiskt. MS ansåg att det är viktigt att resultaten av de utbetalande organens arbete utnyttjas i ett tidigare stadium än idag och stödde tanken om att mer systematiskt ta del av deras möten på KOM-nivå.
En annan MS ansåg att EU bör inrikta sig på att förenkla reglerna i den andra pelaren.
Man tyckte också att det är viktigt att utvärdera förenklingsarbetet och identifiera problem på nationell nivå.
En MS ville inrikta förenklingsarbetet på direktstödet, kontroller samt den andra pelaren. MS menade att det kan göras ytterligare förenklingar på nationell nivå samt stödde förslaget om en högnivågrupp.
En MS ville ha förenklingar inom främst direktstöd och marknadsåtgärder.
En MS ansåg att marknadsordningen inte är en förenkling för jordbrukarna. Samma MS tyckte att det var svårt att genomföra förändringar när den grundläggande politiken inte förändrats/förenklats först.
En MS förespråkade en riskbaserad revision där rådet borde bli mer delaktigt i processen och ge politiska lösningar. Samma MS efterfrågade även förenklingar inom andra områden än de som ligger under GD Agris kompetens och nämnde bekämpningsmedel som ett exempel.En annan MS stödde förslaget om en högnivågrupp samt ansåg att KOM måste ta fram konsekvensanalyser i nya lagförslag.
En MS såg ytterligare möjligheter till förenklingar inom miljö och hälsa. MS menade att MS kan förenkla ytterligare, men att förenklingsarbetet främst ska ske på EU-nivå.
En annan MS ansåg att EU måste förenkla mer än bara lagstiftningen för att det ska märkas rent praktiskt hos jordbrukarna. MS föreslog ytterligare förenklingar av direktstöden samt obligatoriska import och exportintyg för vissa produkter. MS menade att även nationella och lokala regler behöver förenklas.
En MS tyckte att KOM:s förslag var lite blygsamt och att det skulle kunna vara mer ambitiöst. MS i fråga nämnde särskilt uppföljning av landsbygdsprogrammet och kostnadseffektivitet som områden som kan förenklas ytterligare.
En MS ville ha mer förenkling av kontroller, hälsa och djurskydd. MS ansåg att det inte bara krävs tekniska förändringar utan en förenkling av hela politikområdet.
En MS konstaterade att förenklingarna ännu inte märkts av för jordbrukarna och menade att EU istället infört fler tekniska bördor i och med exempelvis tvärvillkoren.
En MS ansåg att de nationella myndigheterna hade fått en mindre administrativ börda och att anpassningar på handelsområdet hade fungerat bra. MS ville fokusera förenklingsarbetet på miljö, konkurrenskraft, finansiering och landsbygdsutveckling.
En MS efterlyste mer förenkling för jordbrukarna genom att bland annat underlätta för småföretag, MS ville även se förenklingar för fleråriga gräsmarker. Samma MS föreslog också att en interaktiv databas för erfarenhetsutbyte mellan MS skulle skapas.
En MS ansåg att det behövs mer praktiska förenklingar för att det ska märkas hos jordbrukarna.
En MS ville minska den administrativa bördan, förenkla utbetalningar och en bättre balans i finansieringen samt att äldre rättsakter bör tas bort.
En MS menade att MS (EU-27) ständigt måste ha förenklingar i åtanke och göra så mycket det går nationellt. I landet i fråga hade man tagit fram ett nytt system där den som är missnöjd med hur en regel fungerar kunde anmäla regeln, vilken sedan analyserades på ministeriet.
EN framhöll att EU inte kan säga att man förenklar när det samtidigt införs nya administrativa bördor.
En MS ansåg att det inte räcker att göra sig av med gamla regler för att förenkla.
En MS menade att EU bör fokusera på tekniska förenklingar.
SE gav stöd för det papper som tagits fram och ansåg att det är glädjande att KOM ser det som realistiskt att minska företagens administration med 25 procent fram till 2012. SE menade att det är viktigt att förenklingar är föremål för kontinuerlig diskussion och aviserade att man kommer att arbeta aktivt med detta under det kommande halvåret.
KOM (Fischer Boel) tyckte att diskussionen hade varit väldigt konstruktiv och välkomnade MS ansträngningar att komma med nya idéer i likhet med det papper som en av MS hade presenterat. Dock är två viktiga utgångspunkter även fortsättningsvis att EU behöver ett effektivt kontrollsystem och en sund ekonomisk förvaltning av gemenskapens medel. Granskningen borde ske i två steg; de tekniska förslagen kan ingå i den rullande handlingsplanen och de mer politiska förslagen kan diskuteras i KOM:s expertgrupp. KOM var mycket negativ till en högnivågrupp, men ansåg att expertgruppen måste förstärkas och att rådet bör involveras på något vis. KOM tyckte att det var rimligt att granska det papper en av MS hade presenterat under 6 månader, men eftersom juli och augusti är semestermånader föreslog KOM att pappret ska behandlas vid ministerrådet i november. KOM uppmanade därför SE att föra in detta i sitt program för novemberrådet.
ORDF tackade den MS som tagit fram pappret med förslagen och meddelade att man nu skulle utarbeta slutsatser som läggs fram i SJK den 11 maj för att sedan tas upp vid nästa rådsmöte i maj.
7) Kommissionens meddelande om översynen av stödordningen för mindre gynnade områden
- Föredragning av kommissionen och diskussion
ORDF konstaterade att detta är en av ORDF:s prioriteringar.
KOM (Fischer Boel) informerade om att meddelandet är ett svar på kritik från bland annat revisionsrätten. Dagens stöd grundar sig på socio-ekonomiska kriterier och det är stora skillnader mellan de områden i MS som får stöd.
Idag finns över 100 olika kriterier för vilka områden som kan erhålla stöd. I meddelandet hade KOM definierat 8 mark- och klimatkriterier. Enligt KOM var syftet med förslaget att ta hänsyn till alla de olika särdrag som finns inom EU. KOM uppmanade MS att skicka in detaljerade uppgifter om marker och klimat inom de närmaste 6 månaderna och hoppades på gott samarbete.
En MS påpekade att KOM bör titta extra på de sju perifera områdena som finns i Europa, där bland annat klimatet har stor betydelse. Samma MS ville ha en övergångsperiod för de områden som hamnar under den nya definitionen av mindre gynnade områden och fick stöd för detta av 3 MS.
En MS ansåg att det behövs en reform men att den administrativa bördan inte får öka. MS i fråga var i stort behov av stödet men ansåg att det var tufft att ta fram kartor för samtliga områden och föreslog därför att MS bara skulle ta fram uppgifter för de områden som är aktuella för respektive MS. MS i fråga ville inte ha en övre gräns för stödet.
En annan MS ansåg inte att dagens system, som fungerar väl, egentligen behövde förändras. Det är viktigt att nya kriterier leder till ett rättvist system som ger MS tillräckligt manöverutrymme.
En MS ansåg att områdena ser olika ut och att de föreslagna kriterierna måste diskuteras och omarbetas.
En MS påpekade att detta är en känslig fråga för områden i sydvästra landet, med främst gräsmarker med nötproduktion, där det råder särskilt svåra klimatförhållanden och LFA-stödet är nödvändigt. MS i fråga ansåg att taket som KOM föreslog är för lågt och att man i första hand ska använda sig av biofysiska kriterier.
En annan MS föredrog att framhålla de sociala värdena i dessa områden istället för att tala om svårigheter. MS i fråga föreslog därför att man ska byta namn på områdena till exempelvis ”valuable area”.
En MS informerade om att 86 procent av marken i landet är LFA och 74 procent av jordbruksmarken. Landet ansåg att KOM:s förslag till nya kriterier var lämpliga men att de först behöver testas på nationell nivå.
En MS konstaterade at en stor del av landet är LFA och att KOM:s förslag skulle kunna påverka hur landet kommer att använda pengarna i landsbygdsprogrammet.
MS i fråga efterlyste den socio-ekonomiska aspekten och menade att det är viktigt att se till klimatet och hur det påverkar jordbruket. MS utarbetade en utredning som skulle skickas till KOM.
En annan MS betonade hur viktigt LFA-stödet var och att det är avgörande för det framtida jordbruket , där jordbruket domineras av mjölkproduktion och betesmarker. LFA-stödet är främst viktigt eftersom jordbrukarna annars halkar efter övriga invånare ekonomiskt.
En MS förespråkade att stödet förnyas eftersom det också kommer att gynna förenklingsarbetet.
En MS föreslog en förlängning av övergångsperioden från 6 månader till 9 månader.
En annan MS efterfrågade socio-ekonomiska kriterier och menade att man måste se till varje MS särdrag.
En MS tyckte att de föreslagna kriterierna var bra och ville sänka stödet till hälften.
En MS ansåg att avgränsningarna var relevanta men saknade uppgifter om surhetsgraden i marken i de biofysiska kriterierna. Samma land ville också att man skulle kunna använda fysisk blockindelning.
En MS hade genomfört övergångsstudier som visade vilka områden som skulle kunna drabbas av förändringar i framtiden och ansåg att vetenskapliga rön är viktiga liksom en tidsplan för genomförandet.
En annan MS konstaterade att hela landet är LFA. Landet såg positivt på KOM:s förslag att göra stödet mer fokuserat.
En MS påpekade att olika kriterier gällt sedan de nya MS anslöt till EU. MS tyckte att det var bra att utgå från fysiska och biologiska kriterier och ansåg att avgränsningen för nya områden ska börja gälla först efter 2013.
En MS informerade om att det har många områden med svårigheter men att dessa ändå inte uppnår kraven för att få stöd. Två MS förde fram att kravet på att 66 procent av området ska uppfylla ett av kriterierna för att definieras som LFA är för högt. En MS efterfrågade flexibilitet och en sänkning till 50%..
En MS ansåg att miljö- och landskapsvärden ska ingå i kriterierna för att få stöd och att definitionen av LFA även skulle gälla bergsområden.
KOM höll med den MS som föreslog att förlänga tiden som MS har på sig att skicka in sina uppgifter och föreslog den 21 januari 2010 som sista dag. Detta villkorade dock KOM med att om MS inte skickat in uppgifter då kommer KOM att göra egna kartor. Angående att en MS saknade uppgifter om surhetsgraden hänvisade KOM till ett brev som skickats ut den 21 april. KOM uppmanade återigen alla MS att skicka in sina uppgifter.
ORDF meddelade att de tekniska frågorna kommer att diskuteras i rådsarbetsgruppen och att ORDF kommer att lägga fram slutsatser på ministerrådet i juni.
8) Övriga frågor
a) Piratattacker i Somalia
- Begäran från den spanska delegationen
ES redogjorde för de piratattacker som spanska och franska fiskefartyg råkat ut för på internationellt vatten utanför Somalias kust. ES hänvisade till FN-resolutioner från 2008 om samarbete med Somalia. ES ansåg att ingen MS ska behöva råka ut för piratattacker och efterfrågade ett mer aktivt agerande från EU.
Två MS stödde ES initiativ.
En MS föreslog en paketlösning för att skydda såväl fiske- som handelsfartyg. Denna MS var direkt drabbat då besättningen från ett denna MS fartyg satt som gisslan.
KOM ansåg att EU har reagerat snabbt genom att skapa operation Atalanta. KOM uppmanade MS att ta upp frågan om piratattacker samt en utvidgning av Atalanta i ministerrådet för allmänna frågor och yttre förbindelser, där dessa frågor hör hemma. KOM uppmanade också kaptener på fiskefartyg i området att vidta alla säkerhetsåtgärder och registrera sig. KOM betonade hur viktigt det är med samarbete mellan alla inblandade aktörer och intressenter.
b) Ålar och konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter
- Begäran från den nederländska delegationen
NL hade tagit upp frågan eftersom det, enligt CITES-regler, sedan i juli 2007 krävs import- och exporttillstånd för handel med ål och ålprodukter till och från EU. I mars 2009 kom EU CITES vetenskapliga grupp överens om att handel med ål skulle vara möjlig under vissa förhållanden. I NL hade dock myndigheten för CITES-frågor satt stopp för detta undantag vilket ledde till att NL inte kan handla med ål till och från EU, samtidigt som det var möjligt i andra MS. NL menade att detta strider mot den inre marknaden och efterlyste en gemensam ståndpunkt för EU i frågan. NL ville ha en juridisk utredning om hur EG-rätten förhåller sig till CITES-reglerna.
En MS menade att alla åtgärder för att öka ålbestånden behövs. De uttryckte också sitt stöd för CITES.
En MS ansåg att det är ologiskt för EU att exportera ål.
KOM kunde tänka sig att se över hur EU-reglerna förhåller sig till CITES-reglerna. KOM underströk att det endast är de MS som fått sina förvaltningsplaner godkända som kan exportera ål.
c) Gemensam strategi för drivgarn i kustområdena/tumlare
- Begäran från den nederländska delegationen
NL ville att KOM utvärderar om det småskaliga fisket med garn också går att reglera.
NL berättade att omkring 200 tumlare hade drivit i land vid den nederländska kusten i vintras och att ännu fler fastnar i garnet.
En MS hade haft samma problem och hade vidtagit nationella åtgärder. Samma MS stödde NL:s förslag om strängare regler.
En MS ansåg att om EU ska anta åtgärder måste dessa vara väl underbyggda och analyserade.
KOM bad NL och det andra MS att vidta nationella åtgärder för att lösa problemet. KOM trodde inte på en ändring av reglerna.
d) Förseningar i medlemsstaternas hantering av anslagen från Europeiska fiskerifonden
- Begäran från kommissionen
KOM informerade om att genomförandet av fiskeprogrammen i MS går långsamt. Samtliga nationella operativa program är godkända men endast två MS har fått sina förvaltnings- och kontrollsystem godkända. Femton MS har skickat in sina program, medan nio ännu saknas. KOM konstaterade att det finns en stor risk att en del MS inte får några medel alls ur fiskerifonden under 2009.
En MS föreslog att den offentliga delen ska öka på grund av den finansiella krisen och jämförde med strukturfonden.
KOM ansåg att om den offentliga delen i strukturfonden har ökats så ska detsamma gälla för fiskerifonden.
e) Avslutande av räkenskaperna
- Begäran från den danska delegationen
DK ville att KOM går tillbaka till reformen från 1994 och ansåg att så kallad flat-ratekorrigering bara ska användas när det inte finns något alternativ. Avslut av räkenskaperna tar 4-5 år och gör att det finns mycket osäkerhet i det.
DK fick stöd av 13 MS
DE ansåg att det är bättre med en schablon.
En MS ville ha ett rigoröst kontrollerat finansiellt system medan en annan MS önskade fortsatta diskussioner.
KOM (Fischer Boel) stödde DK:s förslag och konstaterade att schabloner inte är KOM:s förstaval.
f) System för snabbare ersättning som likviditetsstöd till jordbruket
- Begäran från den tyska delegationen
DE inledde med att konstatera att mjölkproducenterna lider svårt av de svåra ekonomiska tiderna och DE ville därför ha en dialog med KOM att tidigarelägga utbetalningar av stöden för 2009. DE fick stöd av 3 MS.
KOM (Fischer Boel) konstaterade att DE ville att stödutbetalningarna skulle göras innan kontrollerna är genomförda. Den 16 oktober är det tidigaste datum som stödet kan betalas ut. KOM ansåg att det var för tidigt att fatta några beslut eftersom jordbrukarna ännu inte lämnat in sina ansökningar för 2009. KOM föreslog att man återkommer till detta för att hitta en lämplig lösning.
En annan MS tackade KOM för förståelsen och uppmanade KOM att överväga en krisutbetalning.
g) Situationen på mjölkmarknaden
- Begäran från den irländska delegationen
IE önskade att ministerrådet skulle diskutera om det finns ytterligare åtgärder att vidta för att stötta mjölkmarknaden. De irländska producentpriserna låg för tillfället under vad det kostade att producera mjölken.
KOM (Fischer Boel) redovisade hur de åtgärder som vidtogs tidigare i år fallit ut. KOM förväntade sig att priset på råmjölk skulle stabiliseras eftersom priserna var bättre än för ett halvår tidigare. KOM ansåg att det krävs åtgärder men att de ska göras med försiktighet.
IE fick stöd av 9 MS.
h) Situationen på grisköttsmarknaden
- Begäran från den belgiska delegationen
BE framförde att grismarknaden karaktäriserades av låga priser och en växelkurs som missgynnade EU:s grisköttsproducenter. BE föreslog att stöd till privatlagring samt ett temporärt återinförande av exportbidrag.
BE fick stöd av 5 MS.
En MS menade att marknaden är krisdrabbad men att det skulle vara bättre att införa privatlagring.
EN MS ville hellre förbättra ramvillkoren och satsa på handelsavtal med tredje land. Som exempel nämndes pågående förhandlingar med Sydkorea och Japan. Detta stöddes av en annan MS.
KOM (Fischer Boel) informerade om att KOM noga följer situationen men inte kommer att ingripa. Handelsdata för 2009 ligger på ungefär samma nivå som under samma period 2008.
Nästa rådsmöte äger rum den 25 maj 2009.
REPRESENTATIONEN
Danielsson
Telefon
E-post
Square de Meeûs 30
+32 2 289 56 11
representationen.bryssel@foreign.ministry.se
B - 1000 BRYSSEL
Belgien
Telegram:
Telefax
Telex:
+32 2 289 56 00
()
Rapport
23-24 april 2009
Jo 2009/450
Jordbruksdepartementet
EU-nämnden
Miljö- och jordbruksutskottet
Kopia: SB/EU-enheten
Riksdagens Kammarkansli
Rapport från möte i Jordbruks/fiskerådet den 23-24 april 2009 i Luxemburg
Sammanfattning:
* Rådet antog rådsslutsatser om handlingsplanen för bevarande och förvaltning av hajar. Några MS ville ha ytterligare åtgärder mot så kallad finning och efterlyste förbättringar vid insamling av information.
* KOM presenterade grönboken om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och meddelandet om vattenbruk. Ett antal MS kom med några första kommentarer. En första diskussion om grönboken kommer att hållas vid ministerrådet i maj. Rådet planerar att anta slutsatser om vattenbruk i juni.
* Det hölls en bordsrunda om förenklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken. De flesta MS nämnde tvärvillkoren som ett av de viktigaste områdena att förenkla. Många MS ansåg också att djurregistrering, regler om landsbygdsutveckling samt utbetalningar är områden som behöver förenklas ytterligare. En MS presenterade, med stöd av tolv MS (däribland SE), ett papper med konkreta förslag på förenklingar. Pappret kommer troligtvis att refereras till i de rådsslutsatser som ORDF planerar att anta vid rådet i maj.
* KOM presenterade meddelandet om översynen av mindre gynnade områden (LFA) och rådet höll en första diskussion.
* En rad övriga frågor togs upp. De handlade bland annat om pirater vid Somalias kust, strategi för fiskegarn, avslut av räkenskaper, samt situationen på mjölkmarknaden och grisköttsmarknaden.
* Nästa rådsmöte äger rum den 25 maj 2009 i Bryssel.
* * *
Den svenska delegationen leddes av jordbruksminister Eskil Erlandsson.
1) Godkännande av den preliminära dagordningen
Förslaget till dagordning (8911/09) godkändes.
2) Godkännande av A-punktslistan
- dok. 8902/09
A-punktslistan antogs. Ingen av punkterna berörde jordbruks- eller fiskeområdet.
3) Meddelande från kommissionen om Europeiska gemenskapens handlingsplan för bevarande och förvaltning av hajar
- Antagande av rådets slutsatser och diskussion om den kommande handlingsplanen
- dok. 6158/09, 7804/1/09 Rev. 1 och 7723/09
ORDF inledde med att berätta att ORDF hade breddat slutsatserna samt att det är viktigt att handlingsplanen förankras i FAO, CITES med flera fiskeorganisationer.
En MS informerade om sin nationellt utarbetade handlingsplan. MS ansåg att det är viktigt att åtgärderna genomförs och att man inriktar sig på de arter som har störst behov av hjälp. Flera MS underströk att så kallade finning ska förbjudas utan undantag. Flera MS tog upp frågan om finning. En MS tyckte att det var särskilt viktigt att se över om det behövs bättre lagstiftning.
En MS ansåg att det behövs EU-åtgärder för finning och att detta inte hade behandlats tillräckligt i handlingsplanen. En MS efterlyste förbättringar av kontrollåtgärderna mot finning och en MS ansåg att finningförordningen måste förnyas. En MS ville se striktare regler om förbud mot finning.
En MS ansåg att EU måste använda sig av den kunskap som redan finns och poängterade att det är viktigt med vetenskaplig information. Detta stöddes av en MS. En MS informerade om att man håller på att ta fram en intern plan som handlar om förbud mot fiske av hammarhaj och rävhaj.
En MS önskade att MS hade en högre ambition för att samla in uppgifter, vilket stöddes av två MS. En MS ansåg att det vore bra om man kan skapa ett sådant system på EU-nivå.
En MS underströk betydelsen av fler informationskampanjer för att öka konsumenternas medvetenhet.
En MS ansåg att bifångsterna måste minskas genom bland annat fler selektiva redskap samt att det behövs regler för fisk som kastas överbord. Samma MS ville att man ska kunna landa hajar hela och poängterade att man även måste se till det globala perspektivet.
En MS menade att EU kan vara en förebild genom handlingsplanen och att specifika åtgärder i handlingsplanen måste ligga i linjen med målen.
KOM välkomnade att en MS hade tagit fram en nationell handlingsplan samt en annan MS pågående arbete med en nationell handlingsplan. KOM välkomnade att MS vidtar strängare åtgärder, men påpekade att dessa inte kan bli bindande för samtliga MS. Vidare välkomnade KOM MS uttalande om EU-åtgärder för finning. KOM menade att för att åtgärderna ska bli effektiva måste det tillföras mer kunskap om arterna, vilket kan ske genom exempelvis rapportering och observatörsprogram.
4) Grönbok om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken
- Föredragning av kommissionen
- dok. 8285/09 och 8977/09
ORDF konstaterade att KOM antog grönboken först den 21 april och att det därför inte funnits mycket tid att sätta sig in i innehållet.
KOM konstaterade att fiskeripolitiken befinner sig i ett avgörande skede och att grönboken är början på en stor översyn. KOM förväntade sig en bred diskussionen med många inblandade.
KOM gick igenom innehållet i grönboken och nämnde bland annat överkapacitet och behovet av en balans mellan antal fartyg och mängden fisk. KOM ansåg att EU måste undvika att småskaligt fiske och kustsamhällen hamnar i knipa. Detta ska motverkas genom en mer långsiktig lagstiftning. KOM efterlyste ett ökat ansvar från industrin och att den måste skriva under på en förändrad politik.
KOM menade att EU även måste titta på frågan om fisk som kastas överbord, hur de bilaterala avtalen kan utvecklas samt hur fiskeripolitiken kan integreras med bland annat EU:s havspolitik.
En MS efterfrågade en radikal översyn och betonade att det viktigaste är kustsamhällena och att se fisket i ett bredare sammanhang där miljöfrågor, sociala frågor, havsfrågor och hållbar utveckling ingår. Industrin måste ta ett ökat ansvar och EU bör samarbeta mer med regionala och lokala organisationer. Samma MS betonade också att det är viktigt med bra vetenskapliga rön när reglerna utformas.
En MS ansåg att det viktigaste är minskade utkast, enkla regler, spårbarhet samt ett ökat ansvar från industrin. Samma MS efterlyste också fler selektiva redskap.
En MS förde fram minskad administrativ börda och en industri som ger arbetstillfällen i kustsamhällen som de viktigaste frågorna. Samma MS meddelade att man kommer att ha samråd med nationella intressenter innan man lämnar in sitt bidrag.
SE framförde att det är angeläget att redan nu sätta igång arbetet med översynen av fiskeripolitiken. SE ansåg att man ska kunna bruka utan att förbruka och ville se ett yrkesfiske som levererar livsmedel och bidrar till vårt välstånd och menade att dagens fiskeripolitik inte lever upp till detta. Det är viktigt att återuppbygga bestånden vilket kan mer än fördubbla fångsterna och ge konsumenterna fler valmöjligheter. Denna MS delade KOM:s bild av vad som är de största problemen men menade att det inte finns några patentlösningar.
En MS ville prioritera effektiv förvaltning för att begränsa fångsten, ett effektivt beslutssystem där rådets kompetens finns kvar samt enskilda kvoter och en mer anpassad industri.
En MS ansåg att det huvudsakliga problemet idag är överkapaciteten, att politiken behöver bli mer regional samt att finansieringen måste anpassas.
En MS menade att fiskeripolitiken måste få en social och miljömässig balans och att de perifera områdena också måste prioriteras. Vidare ansåg samma MS att fiskeflottan måste omorganiseras och att det behövs en balans mellan institutionerna som är inblandade i beslutsprocessen.
En MS förespråkade en bred debatt för en verklig förenkling av reglerna, vilket skulle kunna vara att ge politiken en mer regional dimension. Den sociala och hållbara effekten bör vara lika prioriterad som ekonomisk hållbarhet. Samma MS menade att problemen till stor del beror på överkapacitet och att EU bör fundera över att upphöra med viss typ av fångst.
En MS förde fram hållbarhet, ekosystem och försiktighetsprincipen som ledstjärnor för en ny politik.
Samma MS ansåg att kontrollen måste utformas på ett nytt sätt, att överkapacitet måste avskaffas och att förbud mot fisk som kastas överbord ska införas.
En MS ansåg att hållbarhet är viktigast och att det är det som måste prioriteras för att samhället i stort ska acceptera fiskeripolitiken. Det är viktigt med en klar och tydlig politik. Samma MS lägger stor vikt vid att samråda med alla intressenter, även de som ligger lite längre bort från de typiska organisationerna. Denna MS har gjort opinionsundersökningar som kommer att finnas med i deras vision. Samma MS förespråkade också minskade bifångster, ekonomiskt sunt fiske samt förenklade kontroller.
En MS menade att reformen måste få en bredare ram och att politiken måste anpassas till dagens situation för att passa både kustsamhällena och industrin. Samma MS påtalade speciellt att olagligt fiske måste bekämpas och att EU måste vara mer aktiv vad gäller de ekologiska systemen.
KOM tackade för de första kommentarerna från MS. KOM noterade inläggen om förenkling, den regionala ansatsen och en bredare havspolitik. KOM stödde speciellt en MS förslag om att titta mer på selektiva redskap. KOM stödde också flera MS avsikt att genomföra breda samråd nationellt. KOM uppmuntrade övriga MS att göra likadant.
ORDF informerade om att frågan kommer att tas upp på nytt vid ministerrådet i maj.
5) Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om hållbar utveckling av gemenskapens vattenbruk
- Föredragning av kommissionen
ORDF tackade FR för det memorandum som togs fram under det franska ordförandeskap och som diskuterades vid en lunchdiskussion i september 2008. ORDF har för avsikt att anta slutsatser om vattenbruk vid jordbruks- och fiskerådet i juni.
KOM inledde med att presentera en rad fakta om vattenbruksindustrin, exempelvis att det är en varierad industri som producerar livsmedel för 3 miljarder euro per år och står för omkring 65 000 arbetstillfällen. En femtedel av den interna produktionen inom EU är resultat av vattenbruk och sektorn har en tillväxt på 68 procent per år. Det europeiska vattenbruket har stagnerat men EU är världsledande inom forskningen. KOM konstaterade vidare att vattenbrukssektorn är för byråkratisk och att det är viktigt att underlätta företagsklimatet och förbättra informationen till konsumenterna.
En MS poängterade att det är viktigt att tänka på subsidiaritetsprincipen och att prioritera företagarvänlighet.
Viktiga frågor för en MS är de inre marknadsvägarna och färskvattendammar. Samma MS efterfrågade bättre genomförande av lagstiftningen och en större koppling mellan rättsakterna vad gäller till exempel miljöskydd och folkhälsa. Det är viktigt med forskning, industrins behov, miljövänliga produkter, information till konsumenterna.
Denna MS tog slutligen upp problemet med skarvar och uppmanade KOM att titta på hur skarvarnas negativa effekt på vattenbruket kan minskas. Uttalandet om skarvar stöddes av fem MS.
En MS ville ha bättre forskning och innovativ teknologi samt miljövänliga produkter och mindre administrativa kostnader. Samma MS påpekade också att vattenbruket behöver bli konkurrenskraftigare gentemot importerade varor från tredje land, som ofta är billigare. Detta stöddes av elva MS.
En MS efterfrågade fler förslag om förenklingar, att minska de administrativa bördorna, ett företagsvänligare klimat och att fiskeodling i dammar ska få en större roll.
En MS ansåg att invånarna i HU och flera andra MS inte konsumerar tillräckligt mycket fisk. Samma MS ansåg att EU behöver ett intensivare vattenbruk med anläggningar som uppfyller miljökraven. MS föreslog att den del av fiskefonden samt finansiella medel för miljöskydd skulle kunna användas till detta. Detta bör tas upp i förhandlingar om fiskeavtal med tredje länder och samtidigt göra dessa länder uppmärksamma på exempelvis EU:s miljöregler.
En MS önskade ett mer kontrollerat vattenbruk med säkra produkter för att uppfylla såväl konsumenternas som de miljömässiga behoven. Samma MS ville prioritera förenklade regler, teknik och vetenskap samt information till konsumenterna.
En MS framhöll att vattenbruket är en nyckelindustri i denna MS och att EU måste fokusera på industrins potential och att skapa fler arbetstillfällen.
En MS betonade särskilt förenklingar, avbyråkratisering och vikten av en hög produktionsstandard.
En MS pekade på att det behövs tillräcklig finansiering för forskning och utveckling samt att EU bör fokusera på miljöeffekterna. För att åtgärderna ska genomföras på bästa sätt föreslog samma MS att det skapas en uppföljningsplan.
En MS ansåg att utvecklingen av vattenbruket är viktigt för arbetstillfällena och konkurrenskraften. Samma MS såg ett problem i KOM:s förslag om att plattformen för teknisk utveckling ska hållas i privat regi.
En MS framhöll forskning, utveckling och en miljövänlig sektor som det viktigaste för vattenbruket. Samma MS menade att ett märkningssystem och mer information till konsumenterna kan öka efterfrågan på produkter som är producerade i EU. Vidare påpekade de att nationella och regionala organ måste samarbeta för att konkurrenskraften ska öka.
En MS betonade vikten av att hitta metoder för ett hållbart vattenbruk som präglas av säkerhet, kvalitet och bra miljöstandard. De ansåg att konsumenterna kan informeras ytterligare, exempelvis på lokal nivå. Samma MS framhöll också innovation och ny teknologi som viktigt.
En MS ansåg att det behövs en informationskampanj samt ekonomiska åtgärder och betonade att vattenbrukets intressen måste beaktas innan reformen av fiskeripolitiken antas.
En MS framhöll fiskens hälsa och förbättringar av miljöeffekterna som viktiga punkter. Samma MS stödde KOM:s förslag om att analysera fiskarnas välstånd.
En MS menade att importerade produkter måste uppfylla EU-krav, att forskning och utveckling ska främjas samt efterfrågade mer detaljer om finansiering.
En MS ansåg att det finns två flaskhalsar vad gäller vattenbruk. Dels miljölicenser, dels att det tar tre till fyra år innan en produkt kommer ut på marknaden. Vad gällde miljölicenser tyckte samma MS att det behövs en bättre balans mellan miljöbyråerna, MS och GD miljö.
En MS meddelade att KOM:s initiativ stämmer bra överens med det arbete som pågår i denna MS. Särskilt viktigt är satsning på miljövänliga produkter, som kan leda till ökad konsumtionen. Samma MS efterfrågade också mer forskning och utveckling.
En MS berättade att KOM:s meddelande ligger i linje med deras politik. Denna MS ansåg att det är viktigt hur producenterna är organiserade samt hur varorna saluförs. De efterfrågade också en integrerad förvaltning av kustzonerna samt innovation och ny teknik och uppmuntrade KOM att komma med förslag om detta. Samma MS beklagade det inte går att använda pengar från fiskerifonden för att finansiera en del av de föreslagna åtgärderna.
En MS betonade hållbar utveckling, hänsyn till konsumenterna och miljö- och djurskydd.
KOM ansåg att mycket kan göras nationellt och regionalt i MS för att undanröja hinder för ett väl fungerande vattenbruk. Vad gällde frågan om skarvarna insåg KOM behovet av samordnade åtgärder på EU-nivå och tittade just nu på två alternativa lösningar. Bland annat hade två konsultationsmöten hållits den 29 januari och den 31 mars.
På frågan om konkurrens från importerade varor från tredje land menade KOM att det inte är en bra lösning av stoppa importen utan att det är bättre att skapa bättre förutsättningar i MS exempelvis genom minskade administrativa bördor. KOM ansåg inte att frågan om EU:s miljöregler skulle tas upp i samband med avtal med tredje land om inte tredje land först visat intresse för frågan.
KOM uppmuntrade informationskampanjer och hänvisade till medel i fiskerifonden för detta. KOM hade inga pengar för en kampanj just nu men informerade om att GD Fiske och GD Jordbruk arbetade tillsammans för att skapa en kampanj och kommer att presentera ett förslag i slutet av året.
ORDF informerade om att rådsarbetsgruppen nu kommer att titta på meddelandet och att det kommer rådsslutsatser på ministerrådet i juni.
6) Förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken
- Riktlinjedebatt
ORDF inledde med att gå igenom de frågor som hade skickats ut till MS före rådsmötet.
Det hölls sedan en bordsrunda där 17 MS nämnde tvärvillkoren som ett av de viktigaste områdena att förenkla.
5 MS ansåg att djurregistrering är viktigt att förenkla. En MS lade även till märkning och journalföring av djur.
6 MS ville se förenklingar i reglerna om landsbygdsutveckling. En MS nämnde speciellt att det behövs i arbetet med landsbygdsprogrammet.
De flesta MS såg positivt på att de utbetalande organen skulle kunna involveras mer i frågor där det är lämpligt.
En MS presenterade, med stöd av tolv MS ett papper med konkreta förslag på förenklingar. Initiativtagaren uppmanade övriga MS att fylla på listan med fler åtgärder och föreslog att det ska granskas i sex månader för att sedan tas upp igen vid rådsmötet i oktober. Initiativtagaren föreslog också att det skapas en högnivågrupp för att behandla förslagen. Pappret kommer troligtvis att refereras till i de rådsslutsatser som ORDF planerar att anta vid rådet i maj.
En MS betonade vikten av att minska den administrativa bördan för alla parter. Samma MS påpekade också att förenklingar inte ska blandas ihop med avregleringar och menade att det inte i sig är en förenkling att frikoppla utan att det krävs en viss marknadsreglering också.
En annan MS hade inte sett resultaten av tidigare förenklingar, vilket antagligen berodde på att MS i fråga generellt hade genomfört många förändringar de senaste åren. MS ville fokusera förenklingsarbetet på kontroller av tvärvillkoren och gårdsstödet samt minska kostnaderna och den administrativa bördan. MS ville stärka KOM:s roll och ansåg att KOM måste bli mer insatt i hur bestämmelserna genomförs i MS.
En MS menade att resultaten av de förenklingar som har genomförts har lett till minskad administrativ börda. Samma MS nämnde kontroll av direktbetalningar som ett område där det behövs ytterligare förändringar. Vidare stödde MS idén om en högnivågrupp. Angående de utbetalande myndigheternas roll tyckte man att rapporter från dess möten kan behandlas i KOM:s expertgrupp.
En MS ville förhindra alltför detaljerade regler som är svåra att genomföra praktiskt. MS ansåg att det är viktigt att resultaten av de utbetalande organens arbete utnyttjas i ett tidigare stadium än idag och stödde tanken om att mer systematiskt ta del av deras möten på KOM-nivå.
En annan MS ansåg att EU bör inrikta sig på att förenkla reglerna i den andra pelaren.
Man tyckte också att det är viktigt att utvärdera förenklingsarbetet och identifiera problem på nationell nivå.
En MS ville inrikta förenklingsarbetet på direktstödet, kontroller samt den andra pelaren. MS menade att det kan göras ytterligare förenklingar på nationell nivå samt stödde förslaget om en högnivågrupp.
En MS ville ha förenklingar inom främst direktstöd och marknadsåtgärder.
En MS ansåg att marknadsordningen inte är en förenkling för jordbrukarna. Samma MS tyckte att det var svårt att genomföra förändringar när den grundläggande politiken inte förändrats/förenklats först.
En MS förespråkade en riskbaserad revision där rådet borde bli mer delaktigt i processen och ge politiska lösningar. Samma MS efterfrågade även förenklingar inom andra områden än de som ligger under GD Agris kompetens och nämnde bekämpningsmedel som ett exempel.En annan MS stödde förslaget om en högnivågrupp samt ansåg att KOM måste ta fram konsekvensanalyser i nya lagförslag.
En MS såg ytterligare möjligheter till förenklingar inom miljö och hälsa. MS menade att MS kan förenkla ytterligare, men att förenklingsarbetet främst ska ske på EU-nivå.
En annan MS ansåg att EU måste förenkla mer än bara lagstiftningen för att det ska märkas rent praktiskt hos jordbrukarna. MS föreslog ytterligare förenklingar av direktstöden samt obligatoriska import och exportintyg för vissa produkter. MS menade att även nationella och lokala regler behöver förenklas.
En MS tyckte att KOM:s förslag var lite blygsamt och att det skulle kunna vara mer ambitiöst. MS i fråga nämnde särskilt uppföljning av landsbygdsprogrammet och kostnadseffektivitet som områden som kan förenklas ytterligare.
En MS ville ha mer förenkling av kontroller, hälsa och djurskydd. MS ansåg att det inte bara krävs tekniska förändringar utan en förenkling av hela politikområdet.
En MS konstaterade att förenklingarna ännu inte märkts av för jordbrukarna och menade att EU istället infört fler tekniska bördor i och med exempelvis tvärvillkoren.
En MS ansåg att de nationella myndigheterna hade fått en mindre administrativ börda och att anpassningar på handelsområdet hade fungerat bra. MS ville fokusera förenklingsarbetet på miljö, konkurrenskraft, finansiering och landsbygdsutveckling.
En MS efterlyste mer förenkling för jordbrukarna genom att bland annat underlätta för småföretag, MS ville även se förenklingar för fleråriga gräsmarker. Samma MS föreslog också att en interaktiv databas för erfarenhetsutbyte mellan MS skulle skapas.
En MS ansåg att det behövs mer praktiska förenklingar för att det ska märkas hos jordbrukarna.
En MS ville minska den administrativa bördan, förenkla utbetalningar och en bättre balans i finansieringen samt att äldre rättsakter bör tas bort.
En MS menade att MS (EU-27) ständigt måste ha förenklingar i åtanke och göra så mycket det går nationellt. I landet i fråga hade man tagit fram ett nytt system där den som är missnöjd med hur en regel fungerar kunde anmäla regeln, vilken sedan analyserades på ministeriet.
EN framhöll att EU inte kan säga att man förenklar när det samtidigt införs nya administrativa bördor.
En MS ansåg att det inte räcker att göra sig av med gamla regler för att förenkla.
En MS menade att EU bör fokusera på tekniska förenklingar.
SE gav stöd för det papper som tagits fram och ansåg att det är glädjande att KOM ser det som realistiskt att minska företagens administration med 25 procent fram till 2012. SE menade att det är viktigt att förenklingar är föremål för kontinuerlig diskussion och aviserade att man kommer att arbeta aktivt med detta under det kommande halvåret.
KOM (Fischer Boel) tyckte att diskussionen hade varit väldigt konstruktiv och välkomnade MS ansträngningar att komma med nya idéer i likhet med det papper som en av MS hade presenterat. Dock är två viktiga utgångspunkter även fortsättningsvis att EU behöver ett effektivt kontrollsystem och en sund ekonomisk förvaltning av gemenskapens medel. Granskningen borde ske i två steg; de tekniska förslagen kan ingå i den rullande handlingsplanen och de mer politiska förslagen kan diskuteras i KOM:s expertgrupp. KOM var mycket negativ till en högnivågrupp, men ansåg att expertgruppen måste förstärkas och att rådet bör involveras på något vis. KOM tyckte att det var rimligt att granska det papper en av MS hade presenterat under 6 månader, men eftersom juli och augusti är semestermånader föreslog KOM att pappret ska behandlas vid ministerrådet i november. KOM uppmanade därför SE att föra in detta i sitt program för novemberrådet.
ORDF tackade den MS som tagit fram pappret med förslagen och meddelade att man nu skulle utarbeta slutsatser som läggs fram i SJK den 11 maj för att sedan tas upp vid nästa rådsmöte i maj.
7) Kommissionens meddelande om översynen av stödordningen för mindre gynnade områden
- Föredragning av kommissionen och diskussion
ORDF konstaterade att detta är en av ORDF:s prioriteringar.
KOM (Fischer Boel) informerade om att meddelandet är ett svar på kritik från bland annat revisionsrätten. Dagens stöd grundar sig på socio-ekonomiska kriterier och det är stora skillnader mellan de områden i MS som får stöd.
Idag finns över 100 olika kriterier för vilka områden som kan erhålla stöd. I meddelandet hade KOM definierat 8 mark- och klimatkriterier. Enligt KOM var syftet med förslaget att ta hänsyn till alla de olika särdrag som finns inom EU. KOM uppmanade MS att skicka in detaljerade uppgifter om marker och klimat inom de närmaste 6 månaderna och hoppades på gott samarbete.
En MS påpekade att KOM bör titta extra på de sju perifera områdena som finns i Europa, där bland annat klimatet har stor betydelse. Samma MS ville ha en övergångsperiod för de områden som hamnar under den nya definitionen av mindre gynnade områden och fick stöd för detta av 3 MS.
En MS ansåg att det behövs en reform men att den administrativa bördan inte får öka. MS i fråga var i stort behov av stödet men ansåg att det var tufft att ta fram kartor för samtliga områden och föreslog därför att MS bara skulle ta fram uppgifter för de områden som är aktuella för respektive MS. MS i fråga ville inte ha en övre gräns för stödet.
En annan MS ansåg inte att dagens system, som fungerar väl, egentligen behövde förändras. Det är viktigt att nya kriterier leder till ett rättvist system som ger MS tillräckligt manöverutrymme.
En MS ansåg att områdena ser olika ut och att de föreslagna kriterierna måste diskuteras och omarbetas.
En MS påpekade att detta är en känslig fråga för områden i sydvästra landet, med främst gräsmarker med nötproduktion, där det råder särskilt svåra klimatförhållanden och LFA-stödet är nödvändigt. MS i fråga ansåg att taket som KOM föreslog är för lågt och att man i första hand ska använda sig av biofysiska kriterier.
En annan MS föredrog att framhålla de sociala värdena i dessa områden istället för att tala om svårigheter. MS i fråga föreslog därför att man ska byta namn på områdena till exempelvis ”valuable area”.
En MS informerade om att 86 procent av marken i landet är LFA och 74 procent av jordbruksmarken. Landet ansåg att KOM:s förslag till nya kriterier var lämpliga men att de först behöver testas på nationell nivå.
En MS konstaterade at en stor del av landet är LFA och att KOM:s förslag skulle kunna påverka hur landet kommer att använda pengarna i landsbygdsprogrammet.
MS i fråga efterlyste den socio-ekonomiska aspekten och menade att det är viktigt att se till klimatet och hur det påverkar jordbruket. MS utarbetade en utredning som skulle skickas till KOM.
En annan MS betonade hur viktigt LFA-stödet var och att det är avgörande för det framtida jordbruket , där jordbruket domineras av mjölkproduktion och betesmarker. LFA-stödet är främst viktigt eftersom jordbrukarna annars halkar efter övriga invånare ekonomiskt.
En MS förespråkade att stödet förnyas eftersom det också kommer att gynna förenklingsarbetet.
En MS föreslog en förlängning av övergångsperioden från 6 månader till 9 månader.
En annan MS efterfrågade socio-ekonomiska kriterier och menade att man måste se till varje MS särdrag.
En MS tyckte att de föreslagna kriterierna var bra och ville sänka stödet till hälften.
En MS ansåg att avgränsningarna var relevanta men saknade uppgifter om surhetsgraden i marken i de biofysiska kriterierna. Samma land ville också att man skulle kunna använda fysisk blockindelning.
En MS hade genomfört övergångsstudier som visade vilka områden som skulle kunna drabbas av förändringar i framtiden och ansåg att vetenskapliga rön är viktiga liksom en tidsplan för genomförandet.
En annan MS konstaterade att hela landet är LFA. Landet såg positivt på KOM:s förslag att göra stödet mer fokuserat.
En MS påpekade att olika kriterier gällt sedan de nya MS anslöt till EU. MS tyckte att det var bra att utgå från fysiska och biologiska kriterier och ansåg att avgränsningen för nya områden ska börja gälla först efter 2013.
En MS informerade om att det har många områden med svårigheter men att dessa ändå inte uppnår kraven för att få stöd. Två MS förde fram att kravet på att 66 procent av området ska uppfylla ett av kriterierna för att definieras som LFA är för högt. En MS efterfrågade flexibilitet och en sänkning till 50%..
En MS ansåg att miljö- och landskapsvärden ska ingå i kriterierna för att få stöd och att definitionen av LFA även skulle gälla bergsområden.
KOM höll med den MS som föreslog att förlänga tiden som MS har på sig att skicka in sina uppgifter och föreslog den 21 januari 2010 som sista dag. Detta villkorade dock KOM med att om MS inte skickat in uppgifter då kommer KOM att göra egna kartor. Angående att en MS saknade uppgifter om surhetsgraden hänvisade KOM till ett brev som skickats ut den 21 april. KOM uppmanade återigen alla MS att skicka in sina uppgifter.
ORDF meddelade att de tekniska frågorna kommer att diskuteras i rådsarbetsgruppen och att ORDF kommer att lägga fram slutsatser på ministerrådet i juni.
8) Övriga frågor
a) Piratattacker i Somalia
- Begäran från den spanska delegationen
ES redogjorde för de piratattacker som spanska och franska fiskefartyg råkat ut för på internationellt vatten utanför Somalias kust. ES hänvisade till FN-resolutioner från 2008 om samarbete med Somalia. ES ansåg att ingen MS ska behöva råka ut för piratattacker och efterfrågade ett mer aktivt agerande från EU.
Två MS stödde ES initiativ.
En MS föreslog en paketlösning för att skydda såväl fiske- som handelsfartyg. Denna MS var direkt drabbat då besättningen från ett denna MS fartyg satt som gisslan.
KOM ansåg att EU har reagerat snabbt genom att skapa operation Atalanta. KOM uppmanade MS att ta upp frågan om piratattacker samt en utvidgning av Atalanta i ministerrådet för allmänna frågor och yttre förbindelser, där dessa frågor hör hemma. KOM uppmanade också kaptener på fiskefartyg i området att vidta alla säkerhetsåtgärder och registrera sig. KOM betonade hur viktigt det är med samarbete mellan alla inblandade aktörer och intressenter.
b) Ålar och konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter
- Begäran från den nederländska delegationen
NL hade tagit upp frågan eftersom det, enligt CITES-regler, sedan i juli 2007 krävs import- och exporttillstånd för handel med ål och ålprodukter till och från EU. I mars 2009 kom EU CITES vetenskapliga grupp överens om att handel med ål skulle vara möjlig under vissa förhållanden. I NL hade dock myndigheten för CITES-frågor satt stopp för detta undantag vilket ledde till att NL inte kan handla med ål till och från EU, samtidigt som det var möjligt i andra MS. NL menade att detta strider mot den inre marknaden och efterlyste en gemensam ståndpunkt för EU i frågan. NL ville ha en juridisk utredning om hur EG-rätten förhåller sig till CITES-reglerna.
En MS menade att alla åtgärder för att öka ålbestånden behövs. De uttryckte också sitt stöd för CITES.
En MS ansåg att det är ologiskt för EU att exportera ål.
KOM kunde tänka sig att se över hur EU-reglerna förhåller sig till CITES-reglerna. KOM underströk att det endast är de MS som fått sina förvaltningsplaner godkända som kan exportera ål.
c) Gemensam strategi för drivgarn i kustområdena/tumlare
- Begäran från den nederländska delegationen
NL ville att KOM utvärderar om det småskaliga fisket med garn också går att reglera.
NL berättade att omkring 200 tumlare hade drivit i land vid den nederländska kusten i vintras och att ännu fler fastnar i garnet.
En MS hade haft samma problem och hade vidtagit nationella åtgärder. Samma MS stödde NL:s förslag om strängare regler.
En MS ansåg att om EU ska anta åtgärder måste dessa vara väl underbyggda och analyserade.
KOM bad NL och det andra MS att vidta nationella åtgärder för att lösa problemet. KOM trodde inte på en ändring av reglerna.
d) Förseningar i medlemsstaternas hantering av anslagen från Europeiska fiskerifonden
- Begäran från kommissionen
KOM informerade om att genomförandet av fiskeprogrammen i MS går långsamt. Samtliga nationella operativa program är godkända men endast två MS har fått sina förvaltnings- och kontrollsystem godkända. Femton MS har skickat in sina program, medan nio ännu saknas. KOM konstaterade att det finns en stor risk att en del MS inte får några medel alls ur fiskerifonden under 2009.
En MS föreslog att den offentliga delen ska öka på grund av den finansiella krisen och jämförde med strukturfonden.
KOM ansåg att om den offentliga delen i strukturfonden har ökats så ska detsamma gälla för fiskerifonden.
e) Avslutande av räkenskaperna
- Begäran från den danska delegationen
DK ville att KOM går tillbaka till reformen från 1994 och ansåg att så kallad flat-ratekorrigering bara ska användas när det inte finns något alternativ. Avslut av räkenskaperna tar 4-5 år och gör att det finns mycket osäkerhet i det.
DK fick stöd av 13 MS
DE ansåg att det är bättre med en schablon.
En MS ville ha ett rigoröst kontrollerat finansiellt system medan en annan MS önskade fortsatta diskussioner.
KOM (Fischer Boel) stödde DK:s förslag och konstaterade att schabloner inte är KOM:s förstaval.
f) System för snabbare ersättning som likviditetsstöd till jordbruket
- Begäran från den tyska delegationen
DE inledde med att konstatera att mjölkproducenterna lider svårt av de svåra ekonomiska tiderna och DE ville därför ha en dialog med KOM att tidigarelägga utbetalningar av stöden för 2009. DE fick stöd av 3 MS.
KOM (Fischer Boel) konstaterade att DE ville att stödutbetalningarna skulle göras innan kontrollerna är genomförda. Den 16 oktober är det tidigaste datum som stödet kan betalas ut. KOM ansåg att det var för tidigt att fatta några beslut eftersom jordbrukarna ännu inte lämnat in sina ansökningar för 2009. KOM föreslog att man återkommer till detta för att hitta en lämplig lösning.
En annan MS tackade KOM för förståelsen och uppmanade KOM att överväga en krisutbetalning.
g) Situationen på mjölkmarknaden
- Begäran från den irländska delegationen
IE önskade att ministerrådet skulle diskutera om det finns ytterligare åtgärder att vidta för att stötta mjölkmarknaden. De irländska producentpriserna låg för tillfället under vad det kostade att producera mjölken.
KOM (Fischer Boel) redovisade hur de åtgärder som vidtogs tidigare i år fallit ut. KOM förväntade sig att priset på råmjölk skulle stabiliseras eftersom priserna var bättre än för ett halvår tidigare. KOM ansåg att det krävs åtgärder men att de ska göras med försiktighet.
IE fick stöd av 9 MS.
h) Situationen på grisköttsmarknaden
- Begäran från den belgiska delegationen
BE framförde att grismarknaden karaktäriserades av låga priser och en växelkurs som missgynnade EU:s grisköttsproducenter. BE föreslog att stöd till privatlagring samt ett temporärt återinförande av exportbidrag.
BE fick stöd av 5 MS.
En MS menade att marknaden är krisdrabbad men att det skulle vara bättre att införa privatlagring.
EN MS ville hellre förbättra ramvillkoren och satsa på handelsavtal med tredje land. Som exempel nämndes pågående förhandlingar med Sydkorea och Japan. Detta stöddes av en annan MS.
KOM (Fischer Boel) informerade om att KOM noga följer situationen men inte kommer att ingripa. Handelsdata för 2009 ligger på ungefär samma nivå som under samma period 2008.
Nästa rådsmöte äger rum den 25 maj 2009.
REPRESENTATIONEN
Danielsson
Bilagor (26)
- JoF dp. 4 RådsPM GFP-reform (SLUTLIG) (doc, 78 KB)
- JoF kommenterad dagordning (doc, 77 KB)
- KKR dp. 10 RådsPM Utvärdering (doc, 45 KB)
- KKR dp. 11 RådsPM Regional infrastruktur (doc, 45 KB)
- KKR dp. 12 RådsPM Implementering ERA (doc, 44 KB)
- KKR Dp. 3 RådsPM Integrated Industrial Policy (doc, 67 KB)
- KKR Dp. 5 RådsPM Better Regulation (doc, 52 KB)
- KKR dp. 6 rådsPM (doc, 84 KB)
- KKR Dp. 7 RådsPM Space Council (doc, 60 KB)
- KKR dp. 9 RådsPM ERIC (doc, 48 KB)
- KKR forskning kommenterad dagordning (doc, 81 KB)
- KKR handel kommenterad dagordning (doc, 79 KB)
- KKR näring kommenterad dagordning (doc, 84 KB)
- Rapport informella KKR forskning 4 maj 2009 (doc, 45 KB)
- Rapport informella KKR näring, handel 4-5 maj 2009 (doc, 78 KB)
- Rapport JO-rådet 23-24 april (Riksdagen) (doc, 176 KB)
- Rapport KKR 5-6 mars till EUN (doc, 104 KB)
- dp. 4c rådspm (doc, 66 KB)
- dp.03 rådspm (doc, 52 KB)
- dp.04 Rådspm (doc, 58 KB)
- dp.06 rådspm (doc, 51 KB)
- dp.07 rådspm (doc, 56 KB)
- dp.3 Rådspm (doc, 63 KB)
- JoF Kommenterad dagordning (doc, 81 KB)
- UUK Kommenterad dagordning (doc, 80 KB)
- UUK Utökad Kommenterad dagordning (pdf, 142 KB)