Rapport informella KKR forskning 4 maj 2009

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:234FAD

PM Till riksdagen

2009-05-14

Utbildningsdepartementet

Forskningspolitiska enheten

Olof Sandberg

Dp. 13 b. Resultatet av konkurrenskraftsministrarnas informella möte (Prag den 3-5 maj 2009)

Återrapportering forskningsministrarna 4 maj
Det informella rådsmötet för forskningsministrarna var indelat i två avdelningar. På förmiddagen diskuterades hur kunskapstriangeln bättre kan utvecklas (samverkan utbildning, forskning, innovation). Till underlag för diskussionen hade ordförandeskapet skickat ut ett antal frågor kring hur kunskapstriangeln hanteras i de olika medlemsländerna.

Diskussionen inleddes med en presentation av nyligen genomförda förslag i den Tjeckiska republiken och presenterades av Professor Miroslava Kopicova som sedan dess blivit utnämnd till tjeckisk forskningsminister. Från svensk sida presenterades de innovationskontor som i enlighet med forskningspropositionen inrättas vid några lärosäten. Flera ministrar lyfte också fram andra initiativ för att främja utvecklingen av kunskapstriangeln. Sammanfattningsvis kan man konstatera att ganska mycket görs på olika håll bland medlemsstaterna, det mesta med fokus på kopplingen mellan forskning och innovation.

Inlägg lämnades också från företrädare för näringsliv, forskningsfinansiärer och universitet. Företrädare för universiteten var ordförande för European University Association, EUA, Prof. Jean-Marc Rapp som beskrev det dokument, Pragdeklarationen, som nyligen tagits fram som ett inspel i diskussionen om att modernisera lärosätena i Europa. Från näringslivsföreträdaren, Dr. Heinrich Höfer, BUSINESSEUROPE, lyftes problemen med att åstadkomma tillräckliga kontaktytor mellan lärosäten och näringsliv fram.

På eftermiddagen diskuterades man ska främja forskarnas karriärer liksom att öka forskarmobilitet. Diskussionen byggde på ett underlag som tagits fram av Portugals och Luxemburgs forskningsministrar. Diskussionen kom att kretsa mycket kring villkoren för forskarna och hur de ska kunna kombinera forskarkarriär och familjeliv. Bland medlemsstaterna kunde man se en skillnad mellan länder som t ex Sverige som har anställningar för forskare omfattande sociala förmåner och i länder där forskningsfinansieringen bygger mycket på s k grants. Dessa olikheter i finansieringssystem mellan olika medlemsstater leder naturligtvis till begränsning i möjligheter för forskare att flytta, bl a med hänsyn till pensionsfrågor.