Miljö, RådsPM - Uppföljning av Rio+20, dp. 5a+b

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2BAFBC

Rådspromemoria

2013-06-07

Utrikesdepartementet

Enheten för multilateralt utvecklingssamarbete

Rådets möte (miljö) den 18 juni 2013

Dagordningspunkt: 5 (a) och (b)

Rubrik: Uppföljning av Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling ("Rio+20"):

a) En övergripande agenda för tiden efter 2015

Antagande av rådets slutsatser

b) Kopplingar mellan rapporten från FN:s generalsekreterares högnivågrupp om utvecklingsagendan för perioden efter 2015 och utarbetandet av hållbara utvecklingsmål

Diskussion

Dokument: 10209/1/13, 10229/13

Tidigare dokument: KOM(2013)92 – Ett anständigt liv för alla: Att avskaffa fattigdom och ge världen en hållbar framtid;
Faktapromemoria 2012/13:FPM86.

Tidigare behandling i EU-nämnden 5a): I och med att rådsslutsatserna bekräftades vid FAC den 28 maj har rådsslutsatserna (punkt 5 a) behandlats i EU nämnden den 24 maj 2013.

Tidigare behandling i EU-nämnden 5b): Nej
Bakgrund
5(a) - Kommissionen antog i den 27 februari 2013 meddelandet Ett anständigt liv för alla: Att avskaffa fattigdom och ge världen en hållbar framtid. Rådsslutsatserna har tagits fram med utgångspunkt i meddelandet och bekräftades av biståndsministrarna (FAC) den 28 maj och förväntas bekräftas av miljöministrarna den 18 juni innan de antas av rådet för allmänna frågor (GAC) den 25 juni.

Rådsslutsatserna anger EU:s preliminära position och grundvärderingar som ska vara vägledande för EU:s agerande i kommande FN-förhandlingar. Rådsslutsatserna understryker bland annat att det starka sambandet mellan fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling bör hanteras på ett integrerat sätt. Rådsslutsatserna betonar även vikten av en hållbar förvaltning av naturresurser samt medlemsländernas ansvar för att implementera slutdokumentet från Rio+20 ”The Future We Want”, inklusive implementeringen av det 10-åriga ramverket av program för hållbar konsumtion och produktion.

5 (b) - FN:s generalsekreterare tillsatte sommaren 2012 en högnivåpanel, Milleniemålspanelen, med syfte att ge rekommendationer för utformningen av utvecklingsagendan efter 2015. Panelen överlämnade sin rapport till FN:s generalsekreterare den 30 maj i år. Panelens slutsatser ska föda in i den rapport som generalsekreteraren ska presentera för FN:s generalförsamling hösten 2013. I stora drag har panelen varit enig i sina rekommendationer, såsom vikten av en universell agenda för alla världens länder som behandlar både miljömässiga, sociala och ekonomiska utmaningar. Panelen rekommenderar att post 2015-ramverket ska sträva mot att utrota extrem fattigdom i alla dess former fram till 2030 och att agendan ska vila på ett globalt partnerskap. Rapporten innehåller en uppsättning mål.

Biståndsminister, Gunilla Carlsson som sitter i panelen i personlig kapacitet, har bland annat verkat för att lyfta fram god samhällsstyrning, frihet från våld, jämställdhet samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Gunilla Carlsson har även lyft mänskliga rättigheter, migration och vikten av att integrera klimat i agendan.

Vid FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio 2012 enades länderna om att tillsätta en arbetsgrupp för att ta fram globala hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals, SDG). Gruppen inrättades formellt i generalförsamlingen den 22 januari 2013. I gruppen ingår 30 medlemmar fördelade mellan FN:s regionala grupper. Arbetsgruppen ska senast, september 2014 inkomma med förslag på globala hållbarhetsmål för generalförsamlingens övervägande. Hittills har en arbetsplan tagits fram med förslag på konkreta teman, bland annat livsmedelsförsörjning, vatten och sanitet, hälsa och befolkningsdynamik.

Ordförandeskapet har inför rådsmötet skickat ut nedan tre frågor för att strukturera diskussionen. Frågorna tar sin utgångspunkt i Milleniemålspanelens rapport.

Reflekterar de illustrativa målen och delmålen som föreslås i rapporten fullvärdigt de tre dimensionerna av hållbar utveckling? Finns det andra prioriterade områden som bör tas i akt?

Hur kan utformningen av globala hållbarhetsmål (SDGs) och post-2015 utvecklingsagendan bäst integreras inför 2015? Hur kan EU och dess medlemsstater bidra till detta t.ex. SDG-arbetsgruppens (OWG SDG) möten eller vid översynen av Millennimålen och den politiska högnivå forumet (HLPF) i september 2013?

Rapporten innehåller ett antal rekommendationer för genomförandet av post-2015 agendan, bland annat inrättandet av ett globalt politiskt högnivåforum för att se över framstegen med genomförandet, regionala granskningsmekanismer och ett globalt partnerskap för datautveckling. Vad är ministrarnas synpunkter på detta tillvägagångssätt för genomförandet?

Rättslig grund och beslutsförfarande
Rådsslutsatser antas med konsensus.
Svensk ståndpunkt
5 (a) - Regeringen anser att rådsslutsatserna är väl balanserade och lyfter fram viktiga prioriteringar för post 2015-agendan. Regeringen välkomnar att miljörådet bekräftar rådsslutsatserna som anger grundläggande principer inför de FN-förhandlingar som ska leda fram till en ny dagordning för global utveckling efter 2015. Rådsslutsatserna avspeglar väl kommissionen meddelande och reflekterar i stort sätt regeringens prioriteringar. Regeringen stödjer de principer som föreslås som EU:s utgångspunkt inför förhandlingarna utan att förekomma eventuella målskrivningar.

Sverige har fått gehör för ett flertal synpunkter på rådsslutsatserna.
Det gäller bland annat bland annat att skrivningar om demokrati, mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning, jämställdhet och fred och säkerhet har stärkts. Andra viktiga områden som Sverige har verkat för är:

biologisk mångfald, ekosystemtjänster, nationellt ansvarsutkrävande, samstämmighet mellan olika politikområden (Policy Coherence for Development) och ett brett partnerskap för genomförande.

Sverige har också verkat men inte fått gehör för, att bland annat kemikalier och migration tas upp i rådsslutsatserna som ett exempel på viktiga områden att inkludera i ett kommande ramverk. Sverige har tillsammans med Nederländerna, Danmark, och Finland verkat för starkare skrivningar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Övergripande ståndpunkter för ett post-2015 ramverk
Regeringen vill verka för ett övergripande ramverk där fattigdomsutrotning och hållbar utveckling (ekonomisk, social och miljömässig) integreras och uttrycks i en uppsättning universella mål där individen står i centrum. Målen bör agera som drivkrafter för inkluderande och hållbar utveckling. Översynen av millenniemålen och de framtida hållbarhetsmålen (SDGs) ska tillsammans utmynna i en uppsättning universella mål för global hållbar utveckling och fattigdomsutrotning. Mål ska vara tillämpbara i samtliga länder och därmed alla länders ansvar. Regeringen anser att ansvarsutkrävande på nationell nivå är ett måste.

Regeringen anser att det inte är möjligt att avskaffa fattigdom och säkerställa ett anständigt liv för alla om man inte samtidigt beaktar klimatförändringar, global miljömässig hållbarhet, jordens resurser och vice versa.

Ramverket bör integrera de tre dimensionerna av hållbar utveckling (social, ekonomisk och miljömässig) och grundläggande mänsklig utveckling. Bland annat hållbar förvaltning och användning av naturresurser, hantering av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, ekosystems tjänster, drivkrafter för hållbar och inkluderande tillväxt, inklusive öppna marknader, öppna ekonomier, migration, hållbar konsumtion och produktion, samt jämlikhet, jämställdhet och rättvisa, mänskliga rättigheter, fred och säkerhet.

Regeringen anser att millenniedeklarationen och därmed respekten för mänskliga rättigheter bör stå som grund för den framtida dagordningen. Målsättningen bör vara att alla länder gemensamt eftersträvar att alla människor ska få ett minimum av social- och ekonomisk trygghet och socialt skydd i form av utbildning, hälsa, sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR), livsmedelsförsörjning, rent dricksvatten etc.

Brett partnerskap är en nödvändig förutsättning för global hållbar utveckling. Det civila samhället, den privata sektorn, företag och stiftelser, bör alla bidra till att bygga den framtida globala dagordningen post 2015.

Samstämmighet mellan olika politiska områden bidrar till hållbar utveckling och bör eftersträvas (PGU).

5 (b) - Regeringen vill framhålla vikten av att alla processer och bidrag, inklusive Milleniemålspanelens rapport, slutsatser från de FN-konsultationer som äger rum (nationella och tematiska), kommande översynen av milleniemålen (september 2013) och förslag på globala hållbarhetsmål från SDG-arbetsgruppen, förs samman och mynnar ut i ett nytt ramverk för global utveckling efter 2015.

Regeringen vill se ett ramverk för global utveckling efter 2015 med en uppsättning universella mål som är relevanta för alla länder och integrerar de tre dimensionerna för hållbar utveckling (social, ekonomisk och miljömässig).
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ingen formell roll vid bekräftande/antagandet av rådsslutsatser.
Förslaget
Rådsslutsatserna anger EU:s preliminära position och grundvärderingar som ska vara vägledande för EU:s agerande i kommande FN-förhandlingar.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Rådsslutsatserna innehåller inga lagstiftningsförslag och bedöms därför inte ha konsekvenser på svenska regler.
Ekonomiska konsekvenser
Rådsslutsatserna har ingen budgetär konsekvens för Sverige.
Övrigt