Miljö, RådsPM färdplan låga utsläpp, dp 8

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:293D50

Rådspromemoria

Bilaga 5

2010-06-09

Miljödepartementet

Rådets möte (miljö) den 21 juni 2011

Dagordningspunkt 8

Rubrik: A Roadmap for moving to a competitive low-carbon economy in 2050 - Adoption of Council Conclusions

Dokument: st10902/11

Tidigare dokument: Fakta-PM Miljödepartementet 2010/11:FPM116

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Nej

Bakgrund
Vid FN:s klimatkonferens i Cancun 2010 kom parterna överens om att alla utvecklade länder ska ta fram långsiktiga planer för hur utsläppen av växthusgaser ska minskas. Miljörådet och därefter Europeiska rådet har i slutsatser från hösten 2010 och våren 2011 uttryckt att man ser fram emot att få ta del av en sådan för EU från kommissionen. Kommissionen antog meddelandet ”Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050” den 8 mars 2011.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Kommissionens Färdplan innehåller inga konkreta lagstiftningsförslag varför rättslig grund ej är relevant. Rådet väntas i ett första steg anta slutsatser på basis av meddelandet som i sin tur kan föranleda konkreta lagstiftningsförslag från kommissionens sida i ett andra steg.
Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om en långsiktig strategi för ett konkurrenskraftigt koldioxidsnålt EU år 2050. Regeringen anser att EU bör befästa sin ledande roll i klimatarbetet genom att visa hur en ambitiös klimatpolitik kan kombineras med ekonomisk tillväxt.

EU:s långsiktiga klimatpolitik måste inriktas så att den är konsistent med målet att den globala medeltemperaturökningen ska hållas under två grader och med EU-målet om 80-95% utsläppsminskning till år 2050. Långsiktiga utsläppsmål behövs för att ge näringslivet tillräcklig förutsägbarhet, skapa incitament för långsiktigt nödvändiga klimatinvesteringar och för att undvika s.k. ”stranded costs” (t.ex. kostnader för investeringar i teknik/infrastruktur som måste avvecklas i förtid pga. felaktiga antaganden om det framtida utsläppspriset).

Regeringen välkomnar att Miljörådet antar slutsatser på basis av kommissionens meddelande men vill gå längre än vad kommissionen och ordförandeskapet föreslår och verkar därför för att junirådets slutsatser enbart ska ses som ett första steg.

Regeringen anser att rådsslutsatserna bör klargöra att det är Rådets avsikt att vid ett senare tillfälle återkomma till de långsiktiga klimatfrågorna för att besluta om bindande mål för 2030, 2040 och 2050 som inkluderar åtgärder som ger upphov till verifierade utsläppsminskningar utanför EU.

De bindande målen bör bestämmas så att de levererar större sammanlagda utsläppsreduktioner inom och utanför EU än vad rådsslutsatsernas ”domestic milestones” innebär och gör det möjligt att nå även den övre delen av EU:s nuvarande 2050-mål. Regeringen verkar därför för ett tillägg till rådsslutsatserna med ovanstående innebörd.

Kommande sektorsvisa strategier bör ge förslag på styrmedel för att målen ska kunna nås på ett kostnadseffektivt sätt och på hur klimataspekter ska kunna integreras i alla relevanta politikområden. Regeringen motsätter sig däremot bindande utsläppsmål på sektorsnivå eftersom sådana riskerar att leda till en ineffektiv klimatpolitik givet den osäkerhet som finns om olika sektorers reduktionspotentialer och åtgärdskostnader.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har tidigare (resolution från november 2009) efterfrågat handlingsplaner för att till 2050 åstadkomma utsläppsminskningar i linje med vad som krävs för att klara tvågradersmålet.
Förslaget
Kommissionens Färdplan tar sin utgångspunkt i att EU på ett kostnadseffektivt sätt ska nå målet att minska utsläppen med 80 till 95% till 2050. Tillsammans med vitboken om transporter och energieffektivitetsplanen utgör meddelandet ett av huvudinitiativen under EU2020-flaggskeppet om ett Resurseffektivt Europa. Sektorsspecifika strategier/analyser om bl.a. energi och olika industribranscher kommer att presenteras under året.

För att kostnadseffektivt uppnå 80-95%-målet till 2050 visar färdplanens analys att inhemska utsläppsminskningar (s.k. ”domestic milestones” som ej inkluderar tillgodoräknande av internationella insatser) på 40% respektive 60% (jämfört med 1990) behövs till 2030 och 2040. Kommissionens analys visar att med nuvarande åtgärder kommer EU att nå 20% inhemska minskningar av växthusgasutsläppen till 2020. Om den reviderade energieffektivitetsplanen skulle implementeras fullt ut så möjliggör detta för EU att överträffa det nuvarande målet om 20% och istället uppnå 25% minskning av växthusgaser vilket är i linje med kommissionens beräknade kostnadseffektiva utsläppsbana. Rådsslutsatserna väntas på något sätt bekräfta ovanstående budskap.

0%
20%
40%
60%
80%
100%
1990
2000
2010
2020
2030
2040
2050
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Current policy
Power Sector
Residential & Tertiary
Non CO
2
Other Sectors
Industry
Transport
Non CO
2
Agriculture

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Kommissionens meddelande som rådsslutsatserna baseras på saknar konkreta lagstiftningsförslag och har därför inga direkta effekter på svenska regler.
Ekonomiska konsekvenser
Kommissionens meddelande som rådsslutsatserna baseras på har ingen omedelbar budgetär konsekvens för Sverige då det ej innehåller konkreta åtgärds-/lagstiftningsförslag.

De budgetära konsekvenserna för Sverige är bland annat beroende av vilken fördelningsnyckel som tillämpas mellan medlemsstaterna och vilka åtgärder som vidtas för att förverkliga utvecklingen mot ett utsläppssnålt samhälle och kan därför inte redovisas i nuläget.

Konsekvenserna av att EU utvecklas till ett utsläppssnålt samhälle till 2050 beskrivs på EU-nivå i kommissionens meddelande och i tillhörande ”Commission staff working document – Impact Assessment” (SEC(2011) 288 final), men de är inte fördelade på landsnivå. Enligt konsekvensanalysen ökar de totala kostnaderna för att nå 2050-målet om utsläppsminskningar skjuts på framtiden och priset på utsläppsrätter blir på sikt högre än vad som blivit fallet om tidiga åtgärder vidtagits. Kommissionen bedömer att nuvarande prisnivå i systemet för handel med utsläppsrätter är för lågt för att möjliggöra ett storskaligt genomslag för koldioxidavskiljning och -lagring (CCS) från 2020. Som en konsekvens av detta befarar kommissionen att kostnaderna för att nå framtida klimatmål kan komma att öka.

Kommissionens konsekvensanalys visar att om EU följer föreslagen utsläppsbana kommer ett markant skifte att ske från utgifter för fossila bränslen till utgifter för investeringar i klimatvänlig teknik. Importen till EU av fossila bränslen beräknas mer än halveras. Till skillnad från utgifter för bränsleimport är utgifterna för investeringar i klimatvänlig teknik satsningar huvudsakligen inom EU .

Om intäkterna från klimatstyrmedel används för att sänka skatten på arbete kan nettoeffekten gällande jobb bli positiv enligt kommissionens bedömning men en omfördelning av arbetstillfällen mellan sektorer kan förväntas. Enligt kommissionens konsekvensanalys kommer utvecklingen mot en ekonomi med låga koldioxidutsläpp att vara positiv för EU:s tillverkningsindustri genom att innovation stimuleras och den relativa konkurrenskraften förbättras. Effekten på BNP kommer dock enligt kommissionens beräkningar vara negativ jämfört med referensscenariot i det fall övriga världen inte vidtar lika ambitiösa klimatåtgärder som EU.

Nuvarande 2050-mål och rådsslutsatsernas ”domestic milestones” är ej bindande.