Dp 06 FaktaPM 85 egna medel

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2005/06:1355 Till p. 1

Regeringskansliet

Faktapromemoria : Rådsbeslut om EG-budgetens inkomster : Dokumentbeteckning Rådsbeslut om medlemsstaternas EU-avgifter (systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel)

Sammanfattning

I kommissionens förslag, som baseras på Europeiska rådets slutsatser i Bryssel den 15-16 december 2005, föreslås tillfälliga reducerade procentsatser för det mervärdeskattebaserade medlet för Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike. Vidare föreslås att Nederländerna och Sverige också får tillfälliga reduceringar av ländernas BNI-baserade bidrag. Storbritanniens korrigering fasas delvis ut och en översynsklausul, som omfattar såväl inkomster som utgifter, föreslås ingå i rådsbeslutet.

Sverige är i huvudsak positivt till förslaget.

Förslaget

Innehåll

Vid Europeiska rådets möte den 15-16 december 2005 träffades en överenskommelse om budgetramen för 2007-2013. När det gäller budgetramens inkomstsida (egna medel) kommer överenskommelsen att läggas fast i ett nytt egnamedelsbeslut. Det innebär att principer fastställs för hur medlemsstaternas avgifter ska beräknas.

Den 8 mars beslutade kommissionen om ett förslag till nytt egnamedelsbeslut. Förslaget innehåller i stora drag följande:

Det nuvarande beslutet om egna medel ska ändras, vilket kräver enhällighet i rådet och ratificering i samtliga medlemsstater. Det modifierade beslutet kommer att tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2007. Vidare föreslås att den enhetliga procentsatsen för det mervärdeskattebaserade medlet permanent skall fastställas till 0,30 procent av det harmoniserade beräkningsunderlaget för mervärdeskatt. För perioden 2007- 2013 föreslås emellertid tillfälliga reducerade procentsatser för det mervärdeskattebaserade medlet för fyra medlemsstater. Österrikes procentsats föreslås uppgå till 0,225 procent, Tysklands till 0,15 procent och Nederländernas och Sveriges till 0,10 procent. Enligt förslaget skall de reducerade procentsatserna ingå i beräkningen av Storbritanniens korrigering och således öka korrigeringen.

Kommissionen föreslår tillfälliga reduceringar av BNI-baserade bidrag under perioden 2007-2013. För Nederländerna med 605 miljoner euro brutto per år och för Sverige med 150 miljoner euro brutto per år uttryckt i 2004 års priser. Nedsättningarna föreslås finansieras fullt ut av samtliga medlemsstater, dvs. även av Nederländerna, Sverige och Storbritannien, och ingår därför inte i beräkningen av Storbritanniens korrigering.

Kommissionen föreslår också att beräkningsgrunden för Storbritanniens korrigering ska minskas med de totala fördelade utgifterna i de medlemsstater som anslutit sig till unionen efter den 30 april 2004, med undantag av utgifter för direktstöd och marknadsutgifter inom jordbruksområdet samt utgifter för landsbygdsutveckling som härrör från garantisektionen inom Europeiska unionens garantifond för jordbruk. Minskningen av de totala fördelade utgifterna föreslås fasas in enligt följande:

År då korrigeringarna budgeteras: Procentuell andel av utvidgningsrelaterade utgifter (enligt definition ovan) som inte ingår i beräkningen av Storbritanniens korrigering: 2009 20 % 2010 70 % 2011 och följande år 100 % Som en restriktion ska under perioden 2007-2013 den totala minskningen av Storbritanniens korrigering till följd av förslaget ovan inte överstiga ett tak om 10,5 miljarder euro uttryckt i 2004 års prisnivå. Kommissionen kommer varje år att verifiera att minskningen inte överstiger detta belopp. Om så sker kommer Storbritanniens bidrag till budgeten att minskas motsvarande det överskjutande beloppet.

Kommissionen föreslår att vid en eventuell utvidgning av unionen, frånsett Bulgarien och Rumänien, ska taket justeras uppåt.

Den nuvarande regeln om nedsättning av de totala fördelade utgifterna med de s.k.

utgifterna inför anslutning i anslutningsländer året före anslutningen ska avskaffas efter 2013.

Kommissionen ska genomföra en omfattande översyn av Europeiska unionens utgifter och inkomster. Rapporten ska läggas fram 2008/2009 tillsammans med förslag om det finns anledning till det.

Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Rådets beslut 2000/597/EG, Euratom om systemet för Europiska gemen-skapernas egna medel och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskap-ernas egna medel är direkt tillämpliga i Sverige.

Budgetära konsekvenser

Den partiella budgetkonsekvensen för Sverige av den reducerade procentsatsen, från 0,30 procent till 0,10 procent, för det mervärdeskattebaserade medlet beräknas minska avgiften till Europeiska gemenskapens budget under perioden 2007-2013 med netto ca 1 800 miljoner euro uttryckt i 2004 års priser. Effekten av de reducerade årliga BNI-baserade bidragen beräknas minska avgiften till Europeiska gemenskapens budget under perioden 2007-2013 med netto ca 1 000 miljoner euro uttryckt i 2004 års priser. Den föreslagna förändringen av beräkningsgrunden för Storbritanniens korrigering som maximalt får leda till en minskning av Storbritanniens korrigering med 10,5 miljarder euro kan maximalt leda till att den svenska avgiften minskar med ca 120 miljoner euro under perioden 2007-2013 uttryckt i 2004 års priser.

Ståndpunkter

Svensk ståndpunkt

Sverige stöder i stort kommissionens förslag som baseras på slutsatserna från Europeiska rådet den 15-16 december 2005.

Sverige ser svårigheter med att förslaget inte likabehandlar årliga reducerade BNI-baserade bidrag och reducerade procentsatser för det mervärdeskattebaserade medlet vid beräkning av Storbritanniens korrigering. Enligt Sverige bör de båda elementen inte ingå i beräkningen av Storbritanniens korrigering. Det är varken konsekvent eller transparent att differentiera tillvägagångssätt som kommissionen föreslår.

Sverige är tveksamt till om det bör finns en referens i rättsakten till Europeiska rådets slutsats om en översyn av Europeiska unionens utgifter och inkomster.



Medlemsstaternas ståndpunkter

Vid rådsarbetsgruppsmöten under våren har ett antal medlemsstater uttryckt kritik mot att de reducerade procentsatserna för det mervärdeskattebaserade medlet föreslås ingå i beräkningen av Storbritanniens korrigering och inte som de årliga reducerade BNI-baserade bidragen undantas från denna.

Institutionernas ståndpunkter

Europaparlamentet vill försäkra sig om att ha en tydlig roll i den översyn av systemet som ska ske 2008/2009. Övriga institutioners ståndpunkter är okända.

Remissinstansernas ståndpunkter

Samråd har skett med Tullverket, Skatteverket, Jordbruksverket, Kammarkollegiet, Riksgäldskontoret och Statistiska centralbyrån. Inga synpunkter har inkommit.

Övrigt

Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget kommer att fortsätta behandlas i rådet under våren och troligen under hösten. Beslut i rådet (EKOFIN) kan förväntas i höst. Därefter ska beslutet ratificeras i samtliga medlemsstater.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Enligt artikel 269 i EG-fördraget och artikel 173 i Euratom-fördraget skall rådet enhälligt fatta beslut om gemenskapernas system för egna medel efter att ha hört Europaparlamentet. Beslutet skall sedan även antas av medlemsstaterna i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser, dvs. ratificeras.

Fackuttryck/termer

BNI: Bruttonationalinkomst är lika med Bruttonationalprodukt (BNP) minus primära inkomster som inhemska enheter betalar till utländska enheter plus primära inkomster som inhemska enheter erhåller från utlandet.

Harmoniserat beräkningsunderlag för det mervärdeskattebaserade medlet: Beräknas av den berörda medlemsstaten enligt den s.k. intäktsmetoden. Den består i att de totala årliga nettoinkomsterna som en medlemsstat inkasserar divideras med den genomsnittliga viktade mervärdeskattesatsen, dvs. en beräkning av den genomsnittliga procentsatsen som gäller för olika kategorier av beskattningsbara varor och tjänster för att erhålla ett preliminärt mervärdeskatteunderlag. Det preliminära mervärdeskatteunderlaget anpassas sedan genom negativa eller positiva korrigeringar för att erhålla ett harmoniserat mervärdeskatteunderlag.

Storbritanniens korrigering: I dagligt tal den s.k. brittiska rabatten.

: