Dp 03 a RådsPM Haag

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2005/06:1593 Till p. 2-3

Rådspromemoria 2006-07-07 Justitiedepartementet

Ju/EU Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 24 juli 2006

Dagordningspunkt 3

Utvärdering av Haagprogrammet

Dokument:

a) Report on the implementation of The Hague Programme in 2005 ("Scoreboard+")

(nedan Lägesrapport beträffande genomförandet av Haagprogrammet s.k. Scoreboard plus)

Dok. 11228/06 JAI 355 CATS 138 ASIM 56 JUSTCIV 162 +

add 1 och add 2

b) Evaluation of EU Policies on Freedom, Security and Justice

(nedan Utvärdering av EU:s politik på RIF-området)

Dok. 11223/06 JAI 354 CATS 137 ASIM 55 JUSTCIV 161 + add 1

c) Implementing the Hague Programme: the way forward

(nedan Framtiden för genomförandet av Haagprogrammet)

Dok. 11222/06 JAI 353 CATS 136 ASIM 54 JUSTCIV 160

d) The extension of the competence of the Court of Justice foreseen by Article 67(2) TEC

(Nedan En anpassning av bestämmelserna i avdelning IV i EG-fördraget vad gäller EG-domstolens behörighet i syfte att tillförsäkra ett mer effektivt rättsskydd)

Bakgrund

Europeiska rådet antog den 5 november 2004 det nya femåriga arbetsprogrammet för genomförande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa - det så kallade Haagprogrammet. Rådet uppmanade samtidigt kommissionen att presentera en detaljerad handlingsplan för programmets konkreta genomförande. En sådan handlingsplan antogs av rådet för rättsliga och inrikes frågor den 2-3 juni 2005 och noterades av Europeiska rådet den 16-17 juni samma år. Haagprogrammet med dess handlingsplan ersatte "Tammerforsslutsatserna" som var vägledande för arbetet under åren 1999-2004.

Haagprogrammets handlingsplan anknyter mycket nära till programmets struktur och innehåller cirka 280 konkreta åtgärder. Handlingsplanen täcker in grundläggande rättigheter, asyl- och migrationsfrågor, straffrättsliga och civilrättsliga frågor samt polis- och brottsbekämpande samarbete. Allt är dock inte lagstiftningsåtgärder. Här ryms också sådant som utvärderingar, rapporter, grönböcker och liknande. Vidare måste handlingsplanen läsas tillsammans med andra handlingsplaner särskilt på narkotika- och terrorismbekämpningsområdet.

Enligt Haagprogrammet (del II.4) skall kommissionen göra en halvtidsutvärdering av programmet senast den 1 november 2006. Den 28 juni 2006 antog kommissionen fyra meddelanden med bäring på halvtidsutvärderingen av Haagprogrammet:

a) Lägesrapport beträffande genomförandet av Haagprogrammet (s.k. Scoreboard plus)

b) Utvärdering av EU:s politik på RIF-området

c) Framtiden för genomförandet av Haagprogrammet

d) En anpassning av bestämmelserna i avdelning IV i EG-fördraget vad gäller EG-domstolens behörighet i syfte att tillförsäkra ett mer effektivt rättsskydd

Kommissionen kommer att presentera dessa meddelanden vid RIF-rådet den 24 juli som en inledning på halvtidsutvärderingen av Haagprogrammet.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Meddelandena berör framtiden för hela det rättsliga och inrikes området, dvs avdelning VI i EU-fördraget (Bestämmelser om polissamarbete och straffrättsligt samarbete) och avdelning IV i EG-fördraget (Visering, asyl, invandring och annan politik som rör fri rörlighet för personer).

Svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar en diskussion om framtiden för samarbetet på området för rättsliga och inrikes frågor.

Det är i Sveriges intresse att unionen kan göra framsteg i frågor om asyl och migration, gränskontroll, brottsbekämpning och civilrättsligt samarbete. Det är därför positivt att kommissionen i sina meddelanden lyfter fram betydelsen av fortsatta åtgärder på dessa områden. Ställning i enskilda frågor får tas när det föreligger förslag till konkreta rättsakter på basis av Haagprogrammet och andra styrinstrument.

Kommissionen förordar i sina meddelanden en förstärkt mekanism för utvärdering av fattade beslut. Sverige delar uppfattningen att det ibland brister i uppföljningen av rättsakter som antas och att det finns ett behov av en förbättrad kontroll i detta avseende. Hur detta bör åstadkommas i praktiken är något som får diskuteras vidare.

Kommissionen påpekar att beslutsfattandet inom tredje pelaren skulle kunna effektiviseras genom att rådet använder sig av den möjlighet som finns i EU-fördraget att gå över till omröstning med kvalificerad majoritet och medbeslutande med Europaparlamentet. Ett sådant beslut kan enligt artikel 42 i EU-fördraget - den s.k. passerellen - fattas av rådet med enhällighet på basis av ett förslag från kommissionen.

Sverige ser ett behov av reformer när det gäller beslutsfattandet inom tredje pelaren. Det var ett av skälen till att Sverige, tillsammans med övriga medlemsstater, ställde sig bakom förslaget till konstitutionellt fördrag. Regeringens uppfattning är att det framtida rättsliga och inrikes samarbetet i första hand bör diskuteras inom ramen för de övergripande övervägandena om vad som skall ske med det konstitutionella fördraget.

Regeringen är öppen för en diskussion om att eventuellt anpassa EG-domstolens roll enligt avsnitt IV i EG-fördraget till vad som gäller för övriga delar av EG-fördraget. Effekterna av förslaget måste dock analyseras närmare innan slutlig ställning kan tas.

Europaparlamentets inställning

Europaparlamentet har inte yttrat sig med anledning av meddelandena.

Förslaget

a) Lägesrapport beträffande genomförandet av Haagprogrammet (s.k. Scoreboard plus)

Meddelandet ger en lägesrapport om vad man hittills har genomfört av Haagprogrammet.

(Som en jämförelse kan nämnas att kommissionen mellan åren 1999-2004 då Tammerforsslutsatserna var styrdokumentet på området gjorde halvårsvisa "scoreboards" om vad som hade uppnåtts.)

b)Utvärdering av EU:s politik på RIF-området

I meddelandet skissar kommissionen på en förstärkt utvärderingsmekanism för det rättsliga och inrikes området. Mekanismen syftar dels till att övervaka genomförandet av de åtgärder som har beslutas, dels till att utvärdera resultatet av åtgärderna. Mekanismen skulle innehålla tre delar:

i) informationsinsamling och informationsspridning (genom faktablad)

ii) rapporteringsmekanism (genom en utvärderingsrapport)

iii) strategisk policyutvärdering (genom specifika fördjupningsrapporter)

c) Framtiden för genomförandet av Haagprogrammet

Meddelandet, som är mycket allmänt hållet, skall ses om en utgångspunkt för politisk diskussion om framtiden för samarbetet om rättsliga och inrikes frågor.

Kommissionen framhåller att samarbetet om rättsliga och inrikes frågor skulle behöva vitaliseras, bl.a. genom en effektivare beslutsprocedur för samarbetet inom den s.k. tredje pelaren. I det sammanhanget nämner kommissionen artikel 42 i EU-fördraget som gör det möjligt för rådet, efter initiativ av kommissionen eller en medlemsstat, att enhälligt besluta om att åtgärder som nämns i artikel 29 i EU-fördraget (den inledande artikeln i tredje pelaren) istället skall omfattas av avdelning IV i EG-fördraget. I samband med ett sådant beslut skall rådet även fastställa vilka omröstningsregler som skall gälla. Rådet skall även rekommendera medlemsstaterna att anta ett sådant beslut i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser.

d) En anpassning av bestämmelserna i avdelning IV i EG-fördraget vad gäller EG-domstolens behörighet i syfte att tillförsäkra ett mer effektivt rättsskydd

Kommissionen föreslår i meddelandet att de begränsningar som anges i artikel 68 i EG-fördraget beträffande EG-domstolens behörighet vad avser avdelning IV i EG-fördraget (asyl och invandringsfrågor samt civilrätt) skall tas bort i enlighet med det förfarande som anges i artikel 67.2 i EG-fördraget. Förslaget skulle innebära att de allmänna bestämmelserna vad gäller EG-domstolens behörighet såsom de framgår av artikel 234 i EG-fördraget skulle gälla fullt ut även för avdelning IV. Det skulle bl.a. innebära att möjligheten att begära förhandsavgörande skulle gälla för samtliga domstolar i MS och inte som idag enbart för domstolar som är sista instans.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

a) Lägesrapport beträffande genomförandet av Haagprogrammet (s.k. Scoreboard plus)

Meddelandet ger en lägesrapport om vad man hittills har genomfört av Haagprogrammet. b) Utvärdering av EU:s politik på RIF-området

I meddelandet skissar kommissionen på en förstärkt utvärderingsmekanism för det rättsliga och inrikes området. Förslaget i sig medför inga effekter på den svenska lagstiftningen.

c) Framtiden för genomförandet av Haagprogrammet

Meddelandet skall ses om en utgångspunkt för politisk diskussion om framtiden för samarbetet om rättsliga och inrikes frågor och innehåller inga förslag till rättsakter.

d) En anpassning av bestämmelserna i avdelning IV i EG-fördraget vad gäller EG-domstolens behörighet i syfte att tillförsäkra ett mer effektivt rättsskydd

I meddelandet föreslår kommissionen att de särlösningar som idag gäller för EG-domstolens behörighet avseende avdelning IV i EG-fördraget skall anpassas så att de överstämmer med de allmänna reglerna i EG-fördraget. De eventuella effekterna på svensk lagstiftning måste studeras närmare.

Ekonomiska konsekvenser

I meddelandet om en förstärkt utvärderingsmekanism har kommissionen gjort en uppskattning av ökade administrativa kostnader för medlemsstaterna till följd av det ambitiösa förslaget. Den svenska uppfattningen är att eventuella budgetära konsekvenser, såväl nationella som inom EU, skall finansieras genom omprioriteringar inom befintlig budgetram.

Övrigt

-