Vissa konkurrenspolitiska frågor

Betänkande 2006/07:NU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
30 maj 2007

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Ändring i EU:s transparensdirektiv (NU14)

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att införliva i svensk lag en ändring i EU:s så kallade transparensdirektiv. Transparensdirektivet syftar till att underlätta EU-kommissionens granskning av att företag inte får stöd från det allmänna eller andra fördelar av en medlemsstat som strider mot EU:s konkurrensregler. Lagändringen innebär i huvudsak att ett företag som tillhandahåller en allmännyttig tjänst och som samtidigt sysslar med annan ekonomisk verksamhet ska upprätta en separat redovisning enligt lag, även om ersättningen som företaget fått för den allmännyttiga tjänsten inte räknas som statligt stöd i EG-fördragets mening. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2007.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren beslöt bifalla utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2007-04-24
Justering: 2007-05-10
Trycklov till Gotab och webb: 2007-05-15
Trycklov: 2007-05-15
Reservationer: 2
Betänkande 2006/07:NU14

Alla beredningar i utskottet

2007-04-24

Ändring i EU:s transparensdirektiv (NU14)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att införliva i svensk lag en ändring i EU:s så kallade transparensdirektiv. Transparensdirektivet syftar till att underlätta EU-kommissionens granskning av att företag inte får stöd från det allmänna eller andra fördelar av en medlemsstat som strider mot EU:s konkurrensregler. Lagändringen innebär i huvudsak att ett företag som tillhandahåller en allmännyttig tjänst och som samtidigt sysslar med annan ekonomisk verksamhet ska upprätta en separat redovisning enligt lag, även om ersättningen som företaget fått för den allmännyttiga tjänsten inte räknas som statligt stöd i EG-fördragets mening. Ändringen föreslås börja gälla den 1 juli 2007.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2007-05-24
Stillbild från Debatt om förslag 2006/07:NU14, Vissa konkurrenspolitiska frågor

Debatt om förslag 2006/07:NU14

Webb-tv: Vissa konkurrenspolitiska frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 136 Börje Vestlund (S)
Fru talman! När jag hamnade i näringsutskottet tänkte jag att det skulle bli ett arbetsamt utskott att sitta i. Regeringen och majoriteten hade ju utlovat så mycket näringspolitik och så mycket småföretagarpolitik, och det var så många frågor som var felaktiga under den förra mandatperioden och under den förra regeringen. Jag trodde därför att det skulle bli mycket att göra. Fru talman! Detta som jag nu visar upp är den första proposition vi behandlar under denna mandatperiod. Det kommer faktiskt två till, och vi har tidigare behandlat en skrivelse. Jag vet inte hur man ska tolka detta. Jag vet inte hur man ska tolka det faktum att endast två ledamöter från majoriteten är här i kammaren när vi behandlar den första propositionen. Jag tycker att i varje fall statsrådet borde ha varit här. Det är kanske så man försöker mörka det man inte har gjort under den här mandatperioden. Jag tycker att det är svagt att statsrådet inte är här och framför allt att de borgerliga ledamöterna inte är här. Propositionen omfattas av tre ynka sidor i detta sammanhang. Resten är bilagor. Det är i och för sig en viktig proposition - det erkänner jag gärna. Propositionen handlar om något så knastertorrt som ändringar i lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera. Det som är intressant med propositionen är att detta handlar om ett domstolsförfarande, och det är faktiskt tur att vi har den situationen i Europeiska unionen att man kan gå till domstol och klaga, och tack vare detta blir vi tvungna att ändra en lagstiftning. Det hela handlar om att man vill ersätta ordalydelsen "offentligt stöd" med "ersättning i någon form". Hela kammaren är överens om att om man har en lagstiftning som menar att man särskilt ska redovisa om man erhåller offentligt stöd så kan detta inte tas bort genom att man kallar det för ersättning. Vi är självklart emot att man smygvägen från den offentliga sektorn kan gå in och ge stöd i form av så kallad ersättning och därigenom undkomma offentlig granskning. Vi anser därför att det är viktigt att man öppet redovisar vad man gör. Därför vill jag bifalla utskottets ställningstagande under punkt 1. I detta betänkande tas också sex motioner upp. Frågan om avregleringen har jag vid åtskilliga tillfällen diskuterat med många borgerliga kamrater runt om i vårt land och inte minst i min egen region Stockholm. Det finns, vad jag kan se, två borgerliga kamrater kvar i kammaren i dag. Även i det sammanhanget tycker jag att det är konstigt att man inte är intresserad av att diskutera. Det är måhända ett uttryck för maktens nonchalans. Det var ju det vi anklagades för, och ni sitter väl i samma båt. De sex motionerna tar upp konkurrenspolitiken på olika sätt. Tre motioner tar upp frågan om avregleringen. Samtliga efterlyser en genomlysning av hur om- och avregleringen skedde under 1990-talet, hur det gick och vilka konsekvenserna blev. Man hänvisar bland annat till Regelutredningen, eller mer formellt SOU 2005:4, Liberalisering, regler och marknader . Utredningens betänkande omfattar nästan 900 sidor, och jag rekommenderar kammarens ledamöter att läsa den. Den är synnerligen tänkvärd, och jag kan gärna låna ut den om det är någon som är intresserad. Det som var intressant med utredningen tycker jag framför allt var att de som tyckte att avreglering var onödigt och dumt och över huvud taget inte något man skulle ha fick smäll på fingrarna. De som tyckte att man skulle ha ännu mer avreglering och liberalisering fick också smäll på fingrarna. Utredningen kom fram till att det var rätt att gå den här vägen, men i vissa sammanhang var man tvungen att införa regler även för avregleringen. Det vill säga, man skulle reglera avregleringen. Det här är ganska klokt. Låt mig ge några exempel. Vi hade till bara för något år sedan en telemarknad, där den fasta telefonin fungerade alldeles utmärkt. Det var nämligen så. Konsumenterna vann på den fasta telefonin. Vi kunde ringa till utlandet för nästan ingenting jämfört med några år innan. Men det fanns även en väldig massa bolag som erbjöd mobiltjänster. Det fanns en väldig massa valmöjligheter, oftast i form av kort i olika färger som man kunde köpa. Man kunde välja kort - rosa, rött eller grönt. Problemet var att alla kostade lika mycket. Det var ett av problemen. Detta har man via Konkurrensverket lyckats lösa. Ett annat exempel är elsektorn. Den var i allra högsta grad på sitt sätt reglerad. Men det fanns också väldigt många företag. I dag vet vi att det är tre företag som dominerar den sektorn. Vi vet att den dras med en rad problem. Detta har också hänt på relativt kort tid. Ytterligare ett exempel är taximarknaden. Jag tror ingen kan vara riktigt stolt över den avreglering som gjordes av taximarknaden. Taximarknaden är i allra högsta grad ett stort samhällsproblem. Vi har nått en liten bit på vägen, men ändå inte så långt som vi skulle ha velat göra. Fru talman! Det man hade att göra i den här utredningen var att titta på följande avreglerade branscher: elmarknaden, inrikesflyget, järnvägsmarknaden, postmarknaden, taximarknaden och telemarknaden. Alla är på sitt sätt speciella. Alla de här marknaderna hade enligt utredaren brister vad gäller konkurrens, konsumenträttigheter och reglering efter avregleringen. Några exempel på vad utredningen föreslår är att man ska ha en nätmyndighet för el som ska bli en egen myndighet. Denna ska finansieras via avgifter. Myndighetschefer för statliga myndigheter som i huvudsak hanterar reglerings- och tillsynsfrågor bör få en stärkt oberoende roll. Till exempel PTS, Järnvägsstyrelsen, den fristående nätmyndigheten och Luftfartsstyrelsen bör placeras under Justitiedepartementet, inte under de departement som i dag hanterar detta. Konkurrensverket ska årligen redovisa hur situationen ser ut för taxibranschen. Jag tror inte att särskilt många ledamöter i denna kammare har speciellt stora invändningar mot det här. Något eller några av förslagen har också genomförts vartefter, men man har inte gjort en enhetlig bedömning. Det har inte redovisats en proposition med anledning av denna utredning. Därför ter sig majoritetens yttrande över de här motionerna ytterst märkligt. Man hänvisar till att en del av utredningens förslag redan har genomförts, och därför föreslår man avslag på motionerna. Problemet är, fru talman, att under våren 2006, alltså för ett år sedan, ville man anmoda regeringen att göra en översyn av de marknader som om- och avreglerats. Man skulle då väga in Regelutredningens olika förslag och föreslå nya åtgärder. Det vore i det här sammanhanget minst sagt intressant att få veta vilka åtgärder som har vidtagits sedan våren 2006 som har gjort att dessa motioner bör avslås. De borde i stället anammas av den här majoriteten. Fru talman! Slutligen vill vi också, när det gäller punkt 3 om Konkurrensverket, anmäla ett särskilt yttrande från oss socialdemokrater. I grunden delar vi majoritetens uppfattning att det är viktigt att offentliga aktörer inte ska konkurrera på konkurrensutsatta marknader. Men detta är inte utan problem. Vi kan i dag se verksamheter som bedrivs för klart sociala syften, till exempel kaféverksamhet som bedrivs som arbetsmarknadsprojekt för psykiskt utvecklingsstörda för att just dessa ska erbjudas en plats i samhället och inte bara stoppas undan som vårdpaket. Det gäller också de fall där privata aktörer inte är beredda att gå in och bedriva verksamhet på marknaden för samhällstjänst, som till exempel att sköta driften av bredband. Men om allt detta sker med måtta är det inget stort problem. Vi socialdemokrater menar att konkurrensen är oerhört viktig för att vi ska ha ett sunt och bra näringsliv och en sund och bra arbetsmarknad. Däremot kommer det inte att vara så att marknaden kan lösa alla de problem som vi människor ställs inför i våra liv. Med det, fru talman, vill jag också yrka bifall till reservation nr 1.

Anf. 137 Kent Persson (V)
Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservation nr 1 och reservation nr 2. Jag kommer inte att prata någonting om avregleringar. Det har Börje Vestlund gjort på ett alldeles utmärkt sätt. Däremot ska jag beröra reservation 2 som lite grann handlar om lanthandelns utveckling och dess situation i dag. Hela Sverige ska leva! Det är en slogan som vi har hört vid många tillfällen, framför allt i festtal, runt om i Sverige. Det är en vacker och kanske också mycket tänkvärd slogan. Frågan är vad vi egentligen menar med att hela Sverige ska leva och hur riksdagen lever upp till den målsättningen. Landsbygdens utveckling är inte bara en fråga för landsbygdskommunerna utan det borde vara en nationell fråga. Det är en fråga om solidaritet. Det handlar om ett solidariskt förhållningssätt mellan landets olika delar. Politikens viktigaste uppgift borde därför vara att skapa bra förutsättningar för en samhällsutveckling där samhällsservice kan komma alla människor till del, oavsett var de bor. Jag menar att det här finns väldigt stora brister. Vi ser i dag en utveckling som skyndar på just skillnaderna i samhällsservice mellan landets olika delar med den politik som tyvärr förs i dag. Den politik som Vänsterpartiet står för utgår från just punkten att hela Sverige ska leva. Den politiken finns också presenterad i vår budgetmotion. Den handlar om infrastruktursatsningar, om skogsbrukets och jordbrukets nya möjligheter i miljö- och energiomställningar och om en satsning på lanthandeln. Det är egentligen en politik som ger nya möjligheter för landsbygdskommunernas utveckling. Men det jag vill lyfta fram lite särskilt nu är lanthandelns speciella situation och tyvärr allt tuffare villkor på en marknad som i dag domineras av de tre stora jättarna Ica, Coop och Axfood. Det här liknar väldigt mycket den situation som vi har på elmarknaden i dag. Det är mer eller mindre ett oligopolförhållande. Vi vet i dag att landsbygdsbutiken är oerhört viktig för människor som bor på landsbygden. Det är inte ett fåtal. Ungefär tre miljoner människor bor i landsbygdskommunerna. Det är inte en liten försumbar del av den svenska befolkningen. I den regionalpolitiska propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet , som presenterades 2001, betonades just vikten av tillgång till kommersiell service på landsbygden. Men den utveckling som i dag sker går i direkt motsatt riktning. Den kommersiella servicen försvinner från allt fler landsbygdsorter. Det är med stor oro som jag har följt utvecklingen i Dalarna, ska jag säga, mitt grannlän, där allt fler butiker är hotade och försvinner på grund av de allt tuffare villkor som jag tidigare pratat om. Lanthandelns situation kan i dag liknas vid ett gisslanförhållande. De får i dag, i huvudsak ska jag säga, sina leveranser från de tre stora grossisterna, på villkor som de har svårt att påverka. Det är näst intill omöjligt att påverka dem. De höga inköpspriserna gör att det lönar sig bättre att göra inköpen själv hos lågpriskedjorna, som också oftast ägs av de här grossisterna. Det finns alltså en bristande konkurrens inom livsmedelsbranschen. En möjlighet skulle kunna vara att stimulera och utveckla lanthandeln genom att ge stöd till de små grossiströrelser som trots allt finns så att de kan klara av de här leveranserna till de små butikerna på landsbygden. Det kan ske på flera sätt. Det kan vara en samverkan mellan offentlig och kommersiell service i något som jag tror att Ronny Svensson, som jobbar för Småkom, kallade för multiservicecentrum, alltså ett centrum där kommun, stat och landsting samarbetar med den lokala befolkningen och de företag som finns och verkar där. Det skulle kunna ge ett lyft just för landsbygden, och det är viktigt. Det är just i en del av de här orterna - Skattungbyn i Dalarna är ett bra exempel - som det finns ett otroligt engagemang hos befolkningen och där det finns möjligheter för just den här typen av lösningar. Där har också lanthandeln en oerhört positiv och viktig roll att spela. Därför borde det till en annan politik än den som förs i dag. Det som händer och sker är en sakta sotdöd för hela landsbygden genom den politik som i dag förs.

Anf. 138 Staffan Anger (M)
Fru talman! Till att börja med vill jag yrka bifall till förslaget i betänkande NU14 och propositionen om insyn i vissa finansiella förbindelser. Fru talman! För ett samhälle som utvecklas positivt med bra ekonomisk tillväxt krävs att konkurrensen fungerar bra inom många områden. Produktivitetstillväxten inom industrin är viktig för att få bra tillväxt i ekonomin med mer resurser för Sveriges invånare. Konkurrensen i Sverige har inom många sektorer varit bristfällig. Exportindustrin, som konkurrerar på en hård internationell marknad, har en god produktivitetstillväxt och låga priser också i Sverige. Men i många andra områden är konkurrensen bristfällig. Till exempel inom byggindustrin är produktiviteten låg och kostnaderna höga. Fru talman! När det gäller konkurrenslagstiftningen har Sverige legat efter länder som till exempel USA. I många fall har Sverige saknat en bra konkurrenslagstiftning och resurser för att följa upp en sådan lagstiftning. Regeringen satsar nu mer resurser kommande år hos Konkurrensverket för att förstärka övervakningen. Även i OECD:s rapport från mars om Sverige, som vi hade ett seminarium om, påpekades att konkurrenslagstiftningen måste förstärkas och att Konkurrensverket behöver mer resurser. En konkurrensutredning som nu är klar har visat hur konkurrenslagen ska effektiviseras. Resultatet har varit ute på remiss, och förhoppningsvis får vi en proposition våren 2008 - vilket är viktigt. Det är också viktigt att regeringen nu utreder vidare konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor och lägger fram en proposition under mandatperioden. Konkurrensen mellan privat och offentlig sektor är i dag många gånger felaktig. Offentlig sektor konkurrerar ut privat sektor, främst på kommunsidan. Vi behöver en sund konkurrens i Sverige. För detta krävs en god lagstiftning och myndigheter med resurser och hög trovärdighet som kan agera - och inte är rädda för att göra det. Konkurrensverket ska i slutet av 2007 presentera en bred överblick över konkurrenssituationen på den svenska marknaden. På byggmarknaden krävs nya initiativ, och på energimarknaden fungerar oligopolmarknaden mindre bra. Regeringen bör ta nya initiativ för att förbättra konkurrenssituationen. Vad gäller livsmedelsmarknaden, som vi diskuterar här, har vi även här haft ett oligopol som har fungerat mindre bra. Nya aktörer på den svenska marknaden från exempelvis Danmark och Tyskland har förbättrat konkurrenssituationen hos livsmedelshandlarna. Ännu är de svenska priserna klart högre än genomsnittet för Europa. Tidigare har vissa kommuner ej släppt in nya aktörer på marknaden, vilket nu håller på att ändra sig. Det är viktigt att kommunerna där tar sitt ansvar. Regeringen har fortfarande mycket att göra för att förbättra marknadens funktionssätt och se till att konsumentens ställning förstärks. Avregleringen måste fortsätta. Regelutredningen har givit flera viktiga tips om vilka åtgärder som ska vidtas för att förbättra konkurrensen. Speciellt hos tidigare statliga monopolföretag finns mycket att förbättra. Monopol är skadliga, vare sig de är privata, statliga eller kommunala. Oligopolen fungerar inte optimalt, vare sig de är privata, statliga eller kommunala. Fru talman! Jag tror att vi är ganska överens i riksdagen om att mycket arbete återstår. Avregleringen måste fortsätta för att få en bättre konkurrenssituation inom många områden. Sverige är fortfarande lite efterblivet vad gäller konkurrenslagstiftning och resurser för att övervaka marknaden. Låt oss öka tempot i vårt arbete för att få en fungerande marknad - för svenskarnas bästa.

Anf. 139 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Jag får väl gratulera Staffan Anger till att han, till skillnad från sina andra kamrater, orkar vara kvar i debatten så här sent. Jag kan se att nästan alla i oppositionen är här, och det är tråkigt att det inte är fler som deltar i debatten, som Staffan Anger bedömer som viktig. Jag kan delvis instämma i vad Staffan Anger säger i debatten. Ändå finns det väl några saker att diskutera. Sverige är fortfarande lite efterblivet, säger Staffan Anger. Men var det inte det som OECD tittade på? Kom man verkligen fram till det resultatet? Eller är det här något slags personlig uppfattning som Staffan Anger har i sammanhanget? Var i så fall har han fått de idéerna ifrån? Så har inte jag upplevt det. Det finns naturligtvis vissa punkter. Staffan Anger har pekat på byggmarknaden och livsmedelsmarknaden. Där är vi fullt överens. Men att säga att Sverige är efterblivet är väl att ta i. Jag har ytterligare ett par frågor. Om man säger att det är en osund konkurrens mellan kommuner och företag, innebär det att bara för att det finns ett privat vårdföretag ska en kommun vara förhindrad att bedriva den verksamheten i egen regi? Min sista fråga är den jag ställde i mitt anförande. Konkret, Staffan Anger, vad är det för fantastiskt som har hänt när det gäller Regelutredningen som gjorde att man måste avslå motionerna när den dåvarande oppositionen så sent som våren 2006, för ett år sedan, tyckte att det krävdes en ordentlig genomlysning? Vad är det konkret som har hänt? Uppenbarligen kan vi vara överens om den proposition på tre sidor som ni har redovisat sedan ni tillträdde efter valet.

Anf. 140 Staffan Anger (M)
Fru talman! Det framkom väl i den rapport som OECD presenterade vid seminariet. Jag hoppas att du var med. Jag vet från internationell business i Europa och Amerika att vi inte riktigt hänger med. OECD:s rapport pekar på byggmarknaden och på livsmedelsmarknaden. Rapporten tar upp Konkurrensverkets resurser och lagstiftning. Om du läser rapporten kan du se vad det innebär. Det är fullt klart. Efter tolv års socialdemokratiskt regeringsinnehav fungerar det inte. Det är bara att konstatera. Ni har misslyckats. Vi kommer att lägga fram en proposition nästa vår där vi verkligen ser till att vi får en bättre konkurrens i Sverige. Vem är det som blir lidande på grund av dålig konkurrens? Det är svenskarna. Nästa fråga gällde vård och konkurrens i en kommun. Självklart ska det vara på lika villkor. Det är det vi pratar om. Det är inte så i dag. Jag vill inte precisera olika business, men i många kommuner subventionerar man i många fall och har i många sektorer en balansräkning som är helt annorlunda än för en privat företagare. Det kommer säkert en proposition om detta. Vi håller på att utreda hur vi ska få neutralitet, det vill säga konkurrens på lika villkor. Regelutredningen är stor och grov. Vi arbetar på den. Vi kommer att lägga in delar av den i de förslag som vi ska lägga fram i framtiden.

Anf. 141 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Men det var inte min fråga. Vad är det som har hänt mellan våren 2006 och våren 2007 som är så bra och så tydligt att man inte har tyckt att det finns anledning att hemställa hos regeringen om att återkomma med en genomlysning av vad Regelutredningen har kommit fram till? Vad är det konkret som har hänt? Såvitt jag förstår är det ingenting. Såvitt jag förstår säger Staffan Anger egentligen ingenting på just denna punkt. Han säger bara att det kommer någonting någon gång i framtiden. Förra mandatperioden kallades detta för pratministrar. Jag vill påminna om det i det här sammanhanget. Det har varit mycket prat på näringspolitikens område. Det kan jag konstatera så här långt. Vi hänger inte riktigt med. Men är det inte detta - konkret? Vi vet om livsmedelsmarknaden. Byggmarknaden har varit ett stort problem. Den kämpade den förra borgerliga regeringen med. Den har tre socialdemokratiska regeringar kämpat med. Inte tror väl Staffan Anger att bara för att man säger att det är problem löser det sig? Det här är komplicerad materia. Det tror jag att Staffan Anger i grund och botten vet om. Det är möjligt att det behövs en skärpt lagstiftning på området. Fortfarande kan det inte vara avgörande för att man säger att man inte riktigt hänger med. Är inte detta i verkligheten, fru talman, en mer personlig uppfattning i Staffan Angers ganska slängiga debattstil?

Anf. 142 Staffan Anger (M)
Fru talman! Nej, man hänger inte med i Sverige. Det är det som är problemet. Vi har haft för många monopol. Vi har haft för många oligopol. Om vi ser det historiskt har Amerika brutit upp de här monopolen. Vi ser att EU:s konkurrenslagstiftning är mycket hårdare, och den amerikanska är brutal. Vi har liksom inte hunnit med, och det har kostat Sverige resurser. Det har kostat svenskarna pengar. Den här regeringen måste se till - det är vi överens om - att vi får en lagstiftning som är modern och försöka lösa de oligopol som finns. Vi pratar om livsmedelssidan, och förmodligen kommer vi att diskutera den vidare. Det kommer vi att lösa under den här perioden. Ni har inte gjort ett skvatt. Frågan är om ni egentligen begriper det här, att vi ligger efter. Regelutredningen är komplicerad. Det vet du lika bra som jag. Vi kommer att ta in det här i vår proposition, och det kommer att bli ändringar som är bra för svenska folket.

Anf. 143 Kent Persson (V)
Fru talman! Ja, Staffan, det här med osund konkurrens: Det går inte att jämföra privat företagande med offentlig verksamhet. De har ju helt olika utgångspunkter. De har helt olika målsättningar. Medan privata företag har verksamheten som medel för att nå vinst är det precis tvärtom när det gäller offentlig verksamhet. Där är målet verksamheten. Det går inte att jämföra. Det måste du väl ändå förstå. Monopol är skadligt. Ja, visst är det så - absolut. Men vad görs egentligen för att bryta upp den här delen? Vi har pratat om byggmarknaden och livsmedelshandeln, och du tog upp lågprisbutikernas etablering och att det har påverkat konkurrensen. Men landsbygdskommunerna har ju ingen nytta av det. Där finns inga lågprisbutiker. De är inte intresserade, därför att där finns inte den massa som de behöver för att kunna nå de vinster som de behöver. Hur löser du den delen? Det behövs just en stark offentlig verksamhet som kan gå in och ge stöttning till den utveckling som behövs. I dag dräneras landsbygdskommunerna på verksamheter för att de flyttar till tillväxtområdena. Samhall - är det skadlig verksamhet? Vin & Sprit - är det skadlig verksamhet? Det är monopolverksamhet som bedrivs i offentlig regi. Menar Staffan Anger att det är skadligt?

Anf. 144 Staffan Anger (M)
Fru talman! I Västerås har vi till exempel en järngrossist och järnhandel som konkurrerar med de privata, och det är klart att de har en uppbackning av hela balansräkningen för Västerås stad och kan ha helt andra priser. Nu kommer vi att sälja ut detta, för det här ska vara privat. Det finns många sådana exempel i Sveriges land, där offentlig verksamhet i kommuner konkurrerar med privat. Så får det inte vara. Jag tror inte att du heller vill att det ska vara på det sättet. Det kan vara duktiga entreprenörer som startar, och de möter då en motståndare som består av en stad på 130 000 invånare med en balansomslutning på 5 miljarder. Så får det inte bli. Jag tror att vi är helt överens om att vi inte vill ha ett sådant företagande. Du tog upp Samhall. Vi tycker att Samhall är bra - så länge som man inte går in och konkurrerar på visst sätt med privata företag. Men den verksamhet som jag har sett på Samhall konkurrerar inte. Tvärtom har det varit en bra affär för alla. Vi stöder Samhall om det sköts på rätt sätt. Jag håller med dig om att det är ett problem med lanthandeln i landsbygdskommuner. Men du kan väl inte mena att kommuner och stat ska gå in och driva lanthandel? Vad som nu sker på livsmedelssidan är otroligt viktigt. Ni har inte klarat av att få bort oligopolet med de tre stora, varav ett är ägt av rörelsen. Nu kommer frikörarna in från Tyskland och Danmark, och det kommer fler. Då kommer priserna att gå ned drastiskt. Det vet du också. Här får vi nu se vad som händer. Det kommer också att bli en möjlighet att haka på de distributionskanaler som kommer in. Problemet har varit att det har funnits tre distributionskanaler till de här stora kedjorna - det har varit låst - och sedan har det funnits ett par andra, Bergendahls och andra. Det har varit stenhårt; man har varit tvungen att köpa av dem. Jag tror att det finns en möjlighet att se öppningar här. Låt den här marknadsekonomin komma i gång!

Anf. 145 Kent Persson (V)
Fru talman! Nu fick jag äntligen höra marknadskrafternas lov - de ska lösa allting. Jag har tidigare hört Staffan vara väldigt bekymrad över marknaden och marknadens utveckling. Vad gör man då när marknaden inte fungerar? Vad gör man då, Staffan? Det finns små grossiströrelser ute i regionerna i dag, men om de ska kunna klara konkurrensen och leverera till hyfsade priser måste de ha stöd. Det finns så många exempel på det ute i Sveriges små kommuner i dag. Men med de stora grossiströrelserna krävs det enorma volymer om man ska få bra priser, och det är det som de små lanthandelsbutikerna inte orkar med. De kan inte ligga på gigantiska lager som de inte får sålda - det blir förstört. Det är en icke-politisk väg. Den är inte framkomlig. Den är inte ens intressant utifrån de här stora drakarnas verksamhet. De är inte intresserade av det här. Det är inte det som de gör pengar på. Jag måste återkomma till Samhall. Visst konkurrerar de med varor och tjänster på en marknad. Så är det i dag. Jag trodde att du kände till det, Staffan. Då är min fråga: Är det bra eller dåligt med ett statligt monopol som Samhall? De konkurrerar på en befintlig marknad.

Anf. 146 Staffan Anger (M)
Fru talman! Samhall är viktigt. Det är tveklöst. Det finns möjligheter att i en verksamhet som Samhall få in personer som annars kanske inte skulle få så bra jobb. Men man ska ha klart för sig att Samhall kan konkurrera om delar av viss verksamhet, eller som underleverantör till underleverantören. Där har de också ett visst understöd i denna verksamhet. Det ska man ha klart för sig. Det är inte helt på marknadsekonomiska grunder. Men låt mig säga att jag tycker att Samhall är bra, och det kommer vi att behålla och stödja. När det sedan gäller lanthandeln: Låt oss se vad som händer, Kent! Det är på gång en revolution med livsmedlen i Sverige i dag. Det är stenhård konkurrens, och man flyttar om positionerna, byter grossist och så vidare. Låt oss se om inte detta kan verka ut och om det finns en möjlighet för lanthandlarna att gå ihop i en fjärde grupp, eller på något annat sätt, och försöka lösa den biten. Jag håller med dig om att det är problematiskt.

Anf. 147 Per Bolund (Mp)
Fru talman! Låt mig börja med att säga att vi inte har några reservationer utan står bakom utskottets ställningstagande när det gäller både motionerna och propositionen. När det gäller propositionen finns det inga delade meningar, utan ett enigt utskott står bakom den. När det sedan gäller synen på avregleringar uppfattar jag att det finns en ganska, för att inte säga mycket, stor enighet. Jag vill egentligen börja med att säga att ordet avreglering ofta leder tankarna åt fel håll. Avreglering innebär inte att man tar bort regler. Med avreglering är det snarare tvärtom, att man måste ha ett fungerande regelverk, regler som styr marknaden på ett bra sätt. När man får i gång en marknad som förut har varit monopol krävs det att man ger den tid att sätta sig. Det finns en fara i att man går in för snabbt, börjar styra upp och peta i en marknad som ännu inte ens har hunnit sätta sig. Det är någonting som jag vill varna för. Från Miljöpartiets sida ser vi inte avreglering som lösningen i alla fall. Vi vill se att det finns naturliga monopol, där man bör fortsätta att hålla kontrollen över marknaden i offentlig regi. Däremot finns det andra marknader där det är en bra idé att gå in och göra avregleringar. Man kanske snarare skulle kalla det omregleringar. Anledningen till att vi har sagt nej till motionerna i detta fall är helt enkelt att vi anser att man måste ge marknaden tid att sätta sig och ha tid att analysera den för att senare kunna fatta relevanta beslut om vad som behöver göras. När det gäller frågan om lanthandeln och grossiströrelsen ser vi med oro på lanthandelns utveckling. Men vi ser också att det finns gryende positiva exempel. Vi ser att det finns gårdsbutiker som börjar utvecklas runt om i landet där man har en lokal marknad och även ser till att behålla både producenter och konsumenter i en lokal marknad. Det är någonting som vi ser positivt på. Det finns ett gryende intresse för att få i gång den riktigt lokala marknaden i stället för att vara beroende av de nationella kedjorna. Detta är något som vi ser med stor tillförsikt på. Därför tror vi också att det är finns en fara i att gå in i det här skedet och börja styra upp marknaden från nationell nivå. Vi tror att det är ett bättre sätt att låta marknaden växa upp underifrån.

Anf. 148 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Jag har bara några korta frågor. Menar Per Bolund att det inte fanns anledning att se över de marknader som Regelutredningen hade att se över? Ska man inte efterlysa en proposition på områdena el, tele, järnväg, taxi, inrikesflyg med flera? Menar Per Bolund att det inte skulle finnas behov av att göra detta? Det gäller till exempel tömningscentraler för taxi eller körkort för taxi. Det kan gälla att se till att det finns rättvisa regler på järnvägsmarknaden eller att man inte ska ha den oligopolsituation som råder på elmarknaden som Staffan Anger och jag debatterade för bara några minuter sedan. Menar Per Bolund att det var onödigt av Regelutredningen att föreslå den här typen av förändringar? Det är faktiskt det som motionerna går ut på; man vill ha förändringar till stånd enligt Regelutredningen och inte så mycket mer.

Anf. 149 Per Bolund (Mp)
Fru talman! Anledningen till att vi inte går med på motionen är att vi ser en viss utveckling på många områden. Precis som Börje Vestlund har sagt har den socialdemokratiska tidigare regeringen genomfört en rad åtgärder. Kan det då inte vara vettigt att man låter de åtgärderna verka och ser till att man får en utvärdering av dem för att se hur långt man kommer med dem innan man går vidare och tar nästa steg? Det finns en fara i att rusa för snabbt in i det här, tror jag. Dessutom handlar det inte bara om reglering. Det handlar också om åtgärder på andra politikområden, som kan få stor påverkan på de här marknaderna. Det gäller till exempel lanthandeln. Där ser vi nu en utveckling som går mer och mer i riktning mot ekologisk produktion. Den produktionen är någonting som gör att det kan finnas möjligheter att lyfta upp det hela i lokala nätverk så att man får en verklig lokal förankring för produkterna. Det är felaktigt att tro att den enda lösningen och det enda verktyget för att påverka marknaden är att se över regelverken. Det finns många åtgärder. Många är vidtagna, och många håller på att få genomslag. Därför tycker vi att det kan vara väsentligt att låta dem verka och sedan göra en utvärdering av det hela.

Anf. 150 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Problemet är att alla marknader som Regelutredningen hade att se över var marknader som på olika sätt hade en monopolliknande situation. Det är svårt att säga att det i dag finns någon större mångfald där. Det kan handla om att det är samma nät när det gäller tele och järnväg. Det kan handla om att det är samma infrastruktur, till exempel i inrikesflyget. Det kan handla om att hela marknaden har blivit helt utflackad i och med ekonomisk brottslighet och annat. Så är det till exempel i taxibranschen. Jag blir förvånad, Per Bolund. Vi delar uppfattningen när det gäller livsmedels- eller lanthandeln. Men nu menar Per Bolund att det inte skulle finnas anledning att efter ganska många år med en avreglerad marknad se över detta. Vi har ju också diskuterat postmarknaden i utskottet, och vi kanske kan vara ganska överens om att det finns brister i den också. Menar Per Bolund att detta bara ska vandra på och att man inte ska göra någonting åt de brister som finns på de här marknaderna? De har ju uppenbarligen brister; det tror jag att vi är ganska överens om. Jag tror till och med att vi är överens med majoriteten om det.

Anf. 151 Per Bolund (Mp)
Fru talman! Det var precis det jag konstaterade också - det finns en stor enighet i de här frågorna. Ingen från de partier som har ställt sig bakom utskottets betänkande hävdar heller att allting fungerar utmärkt i dag och att det är perfekt som det är i dag. Det man säger är att det finns en översyn som pågår nu, till exempel i Konkurrensverket. Åtgärder är alltså redan vidtagna. Dessutom kommer det åtgärder också från andra instanser än från Sveriges riksdag. Till exempel har EU nu tittat över elmarknaden och föreslagit åtgärder när det gäller att särskilja nätägare från producenter av el. Det pågår alltså åtgärder. I fall efter fall händer det mycket. Jag tycker att Socialdemokraternas motioner andas mycket av att allt måste ske från riksdagens nivå och att det är bråttom - man måste vidta åtgärder nu. Det är en uppfattning som jag inte delar. Jag tycker att man måste ha is i magen ibland, låta marknaden sätta sig och inte röra för mycket. Genom att röra om i marknaden kan man också störa den. Det finns en risk i det.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2007-05-30
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 3, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:88.
  2. Om- och avregleringar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:N228, 2006/07:N276 och 2006/07:N320.
    • Reservation 1 (s, v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0116014
    m91006
    c26003
    fp20008
    kd21003
    v01903
    mp14005
    Totalt172135042
    Ledamöternas röster
  3. Konkurrensverket

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2006/07:N231.
  4. Regionalpolitiska hänsyn i konkurrenslagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2006/07:T300 yrkande 2.
  5. Lanthandelsanpassad grossiströrelse

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2006/07:N309 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 2 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1121116
    m91006
    c25013
    fp20008
    kd20004
    v01903
    mp14005
    Totalt28220245
    Ledamöternas röster