Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Betänkande 2008/09:UU1
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 15 december 2008
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Pengar till internationell samverkan (UU1)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,6 miljarder kronor i anslag till internationell samverkan för 2009. Utgiftsområdet består av elva anslag och omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Två myndigheter verkar inom utgiftsområdet: Inspektionen för strategiska produkter och Svenska institutet.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 2
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2008-10-23
Justering: 2008-12-04
Trycklov till Gotab och webb: 2008-12-05
Trycklov: 2008-12-05
Trycklov till Gotab och webb: 2008-12-08
Justering: 2008-12-04
Trycklov till Gotab och webb: 2008-12-05
Trycklov: 2008-12-05
Trycklov till Gotab och webb: 2008-12-08
Reservationer: 1
Betänkande 2008/09:UU1
Betänkande 2008/09:UU1
Alla beredningar i utskottet
2008-10-23
Anslag till internationell samverkan (UU1)
Utrikesutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om om 1,6 miljarder kronor i anslag till internationell samverkan för 2009. Utgiftsområdet består av elva anslag och omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Två myndigheter verkar inom utgiftsområdet: Inspektionen för strategiska produkter och Svenska institutet.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2008-12-12
Debatt om förslag 2008/09:UU1
Webb-tv: Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Dokument från debatten
- 2008-12-15Protokoll 2008/09:48
Protokoll från debatten
Anf. 1 Ameer Sachet (S)
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till den gemensamma reservation vi har med Miljöpartiet och Vänsterpartiet under utgiftsområde 5, Internationell samverkan, punkt 4.
Fru talman! Mitt anförande kommer att handla om Sipri. Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, är en av världens ledande oberoende forskningsorganisationer. Institutet är specialiserat på olika internationella, regionala och transnationella säkerhetsfrågor med speciell betoning på vapenkontroll, icke-spridning samt källor och orsaker till fred och konflikter.
Till Sipris uppgifter hör att bedriva forskning, lägga fram förslag om hur man undviker krig samt undersöka vilka förutsättningar som krävs för en stabil fred och för fredliga lösningar på internationella konflikter.
Sipri grundades år 1966 för att markera 150 år av obruten fred i Sverige. Institutet finansieras huvudsakligen genom anslag beviljade av riksdagen. För att kunna genomföra sitt omfattande forskningsprogram söker institutet också finansiella bidrag från andra organisationer och fristående stiftelser. Personalen och styrelsen är internationellt sammansatt.
För andra året i rad skär den borgerliga regeringen ned anslaget till fredsforskningsinstitutet. Regeringens nedskärningar urholkar Sipris möjligheter att klara sitt uppdrag. Institutets vetenskapliga forskning i konflikt- och samarbetsfrågor är av betydelse för internationell fred. Forskningen ger underlag som främjar global säkerhet och fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter.
Massförstörelsevapnen är ett hot mot vår globala trygghet. Hotet är mer aktuellt än någonsin. Risken att terrorister förfogar över massförstörelsevapen är rejäl. Gamla sovjetiska kärnvapen och anrikat uran är inte helt under kontroll. Kärnvapenmakterna Indien och Pakistan ligger i en ständig konflikt. Israel har kärnvapen, och Iran har den nödvändiga teknologin i dag. Nordkorea påstås ha kärnvapen. Risken för ett begränsat kärnvapenkrig och ett kärnvapenkrig av misstag är inte obetydlig.
Försvagningen av NPT-avtalet, det internationella icke-spridningsavtalet, och svårigheterna att bedriva icke-spridningsarbetet framåt inom FN är ett faktum. Det finns länder utanför NPT-avtalet som kan misstänkas för att försöka skaffa kärnvapen. Sverige bör stärka sin profil inom nedrustningens område i stället för att fortsätta med den nedprioritering som den borgerliga regeringen har inlett.
Sverige har spelat en viktig roll under många årtionden. Vi har en trovärdighet i det internationella samfundet. Det är därför beklagligt att den borgerliga regeringen har valt en mycket passiv hållning i flera viktiga nedrustningsfrågor.
Sipri är en internationellt erkänd institution vars forskning och kompetens betyder mycket för Sveriges anseende i nedrustningsfrågor. Vi socialdemokrater kan inte se några sakligt underbyggda skäl till att minska de årliga anslagen. Vi måste dra slutsatsen att det rör sig om andra, mer irrationella skäl till regeringens ställningstagande. Är det bara en vild gissning att regeringen vill att Sipri finansieras helt och hållet via donationer och andra privata initiativtagare i framtiden?
Vi socialdemokrater anser att finansieringen av Sipri måste lösas på ett långsiktigt sätt. Anslaget till Sipri måste höjas med 6 miljoner kronor så att det återställs till 2006 års nivå. Det är olyckligt att den borgerliga regeringen äventyrar Sipris fortsatta verksamhet och därmed vårt internationella anseende i både nedrustningsfrågor och freds- och konfliktfrågor.
Vi saknar fortfarande det rätta intresset och de nödvändiga initiativen vad gäller kärnvapennedrustning från den borgerliga regeringen.
Anf. 2 Hans Linde (V)
Fru talman! Vi har i dag diskuterat betänkande UU1 om utgiftsområde 5, Internationell samverkan. En samlad opposition har i reservationen krävt att anslaget till freds- och forskningsinstitutet Sipri förstärks med 6 miljoner kronor efter det att den borgerliga regeringen för andra året i rad skurit i anslagen till Sipri. Med oppositionens reservation skulle anslaget till Sipri återställas till 2006 års nivåer.
Vänsterpartiet anser att Sipri som internationellt erkänt och oberoende freds- och forskningsinstitut bedriver ett arbete som är av avgörande vikt. Genom sin årsbok, sin hemsida, sina konferenser med mera bedriver man ett aktivt arbete i freds- och nedrustningsfrågor som inte kan överskattas. Sipri har i utrikesutskottet redovisat att den planerade neddragningen äventyrar åtminstone delar av denna mycket viktiga verksamhet och att den skapar stor oro inför framtidens arbete.
Sipris arbete har knappast minskat i betydelse under det gångna året. I dag ser vi i flera delar av världen en tydlig militär upprustning. Även i vårt eget närområde finns nu en överhängande risk för militär upprustning genom dragkampen mellan Ryssland och Nato i södra Östersjön. De tragiska konsekvenserna av en sådan militär upprustning har vi redan sett den här sommaren i Kaukasus genom kriget i Georgien.
Att Europeiska unionen, EU, nu dessutom är på väg att ratificera ett Lissabonfördrag som slår fast att medlemsstaterna "förbinder sig att gradvis förbättra sin militära kapacitet" och som innebär att det militära samarbetet fördjupas inom unionen minskar knappast behovet av forskning i fred och nedrustning.
Fru talman! Det är inte lätt att förstå logiken bakom regeringens förslag att minska anslaget till Sipri med 6 miljoner kronor. Den borgerliga regeringen har ju trots allt lyckats få fram medel för att sänka skatten med 100 miljarder kronor.
Men man börjar nu trots allt se en röd tråd i den samlade borgerliga utrikespolitiken. Steg för steg sopas spåren igen av en utrikespolitik som innebar någonting annat - någonting mer än att hålla högstämda tal om den transatlantiska länken. Steg för steg förs Sveriges utrikespolitik bort från det som jag tror att många i vårt land är stolta över: kampen för fred och nedrustning, för rättvisa och för befrielse mot förtryck och apartheid.
Låt mig ge några exempel. Ambassaderna i Nicaragua och Botswana har stängts. De är tydliga symboler för Sveriges historiska engagemang i Centralamerika och södra Afrika. Frivillig- och solidaritetsorganisationerna ser i dag sina möjligheter för sitt arbete konsekvent försämras och utsätts för hetskampanjer, inte sällan sanktionerade av de borgerliga ministrarna på UD. Medan Norge tog på sig ledartröjan i kampen mot klustervapen förhalade Sverige pinsamt länge arbetet. Listan kan göras lång.
6 miljoner mer eller mindre till Sipri är kanske inte den största eller ens en gång den viktigaste frågan i den borgerliga regeringens budget. Men jag har svårt att se neddragningen som något annat än en liten del av en mycket större omsvängning av svensk utrikespolitik, en omsvängning som vi i Vänsterpartiet aldrig kommer att acceptera eller ställa oss bakom.
Jag yrkar därmed bifall till oppositionens reservation.
Anf. 3 Anne-Marie Pålsson (M)
Fru talman! Egentligen borde vi inte ta riksdagens tid eller vår egen i anspråk för detta ärende. Vi är överens om allt utom 6 miljoner. Det är 6 miljoner av det totala anslaget på detta utgiftsområde på drygt 1,6 miljarder. Det motsvarar en oenighet på mindre än ½ promille.
Om man så vill kan man sätta 6 miljoner i förhållande till statens sammanlagda utgifter för 2009 på knappt 800 miljarder. Då träter vi i dag om en utgiftspost som motsvarar mindre än en hundradels promille av de sammanlagda utgifterna. Ändå står vi här med en sammanlagd anmäld talartid på nästan en timme. Vad är det då vi är så oeniga om?
Fru talman! Vi är oeniga om någonting som många gånger är viktigare än pengar. Vi är oeniga om principer. Det är därför vi står här. Vår oenighet handlar om vår syn på forskning. Vad ska forskning syfta till? Hur ska den finansieras? Vem ska bestämma dess innehåll? Det är exempel på frågor där vi från alliansen ibland har en annan uppfattning än den rödgröna oppositionen.
Från alliansens sida står vi bakom en uppfattning som kan beskrivas i termer av större akademisk frihet och mindre av politisk styrning. Vi är också av den bestämda uppfattningen att konkurrens är bra också på forskningsområdet.
Konkurrens är i själva verket en viktig ingrediens, för att inte säga helt nödvändig, för att uppnå en vital och kreativ forskning. Institutioner som räknar med anslag från samma källa år efter år får förr eller senare problem med nytänkandet och kreativiteten.
Med till synes eviga anslag från samma källa kan också skapas osunda beroenden mellan mottagaren och forskaren. Jag säger inte att så alltid är fallet. Men jag pekar på att risken är överhängande för att det faktiskt blir på det viset. När det gäller anslag från näringslivet är det denna risk som oftast diskuterats och kritiserats, inte minst från Vänsterns sida.
Fru talman! Varför skulle inte samma slags problematik finnas om anslagsgivaren är regering och riksdag, och då särskilt om de under långa perioder leds av samma politiska konstellationer?
Från alliansens sida ser vi med stor respekt på Sipri. Det är en forskningsinstitution med lång och imponerande meritlista. Det är en institution som har stark internationell förankring. Många av de forskare som arbetar där kommer från andra delar av världen.
De frågeställningar som beforskas där har också en stark internationell relevans. Det är frågor som rör nedrustning, väpnade konflikter, vapenkontroll och kemisk och biologisk krigföring.
De är alla exempel på frågor som behandlas inom ramen för Sipri. I detta sammanhang ska nämnas betydelsen av Sipris övriga aktiviteter som exempelvis konferenser och dess årsbok.
Likväl har regeringen föreslagit en neddragning av anslaget till Sipri med 2 miljoner kronor för år 2009. Varför? Svaret är enkelt.
Sipris forskning finansieras huvudsakligen med anslag från staten, ungefär 65 procent. Det är vida mer än vad som är fallet för andra institutioner som är verksamma inom samma område. Utrikespolitiska Institutet har en grundfinansiering från staten på ungefär 35 procent. Totalförsvarets forskningsinstitut har ingen grundfinansiering alls från staten.
Nämnas kan också att Sipri i kronor räknat år 2008 fick nästan dubbelt så mycket som Utrikespolitiska Institutet. Det var 22 miljoner kronor för Sipri och 12 miljoner kronor för Utrikespolitiska Institutet.
Hur kan dessa olikheter motiveras? Kan de det? Regeringen menar att det är svårt att göra. I stället menar regeringen att det är rimligt att likartade förutsättningar bör gälla för likartade institutioner. Det är skälet bakom den föreslagna neddragningen.
Vi är av den bestämda uppfattningen att Sipri har en så god ställning att det inte torde vålla några större svårigheter för organisationen att hävda sig i konkurrensen om externa forskningsanslag.
Att nu peka på att det är en abrupt förändring är också lite skevt. Neddragningen har faktiskt pågått också tidigare. Organisationen borde ha varit väl förberedd för att ändra sitt sätt att arbeta och sitt sätt att rekrytera pengar.
Från regeringens och alliansens sida tror vi också att ett ökat fokus på extern finansiering kan utgöra en god möjlighet till förändring och nytänkande. På sikt är det den främsta framgångsfaktorn för institutet likaväl som den är det för alla andra forskningsinstitutioner.
Att hävda sig på den öppna marknaden - inte den öppna kommersiella marknaden i vanlig mening, utan den öppna forskningsmarknaden - är också ett kvitto på att det som görs är bra och uppskattas. Det uppskattas tillräckligt mycket för att göra sig förtjänt av ekonomiskt stöd.
Vi tycker att Sipri ska ges chansen att visa upp sig och få detta kvitto och denna bekräftelse.
Fru talman! Med de orden yrkar jag bifall till propositionen.
Anf. 4 Ameer Sachet (S)
Fru talman! Sipri har finansiering delvis via olika stiftelser och privata initiativtagare. Vi har här i riksdagen och nuvarande och tidigare regeringar bestämt att vi ska fortsätta att ha den huvudsakliga finansieringen via det offentliga.
Det är inget konstigt i det med tanke på att Sipris verksamhet är väldigt speciell. Det handlar om forskning om att undvika konflikter i världen och icke-spridning av massförstörelsevapen.
Det är andra året i rad som den sittande borgerliga regeringen tillsammans med majoriteten i riksdagen har bestämt att skära ned Sipris anslag. Min fråga till Anne-Marie Pålsson är: Kommer den borgerliga majoriteten med den borgerliga regeringen fortsättningsvis att nästa budgetår skära ned och minska?
Sipri kommer då att få någon form av obalans när det gäller finansiering. Sipri måste i så fall få andra finansiella källor framöver.
Anf. 5 Anne-Marie Pålsson (M)
Fru talman! Jag har ingen kristallkula. Det är svaret på frågan. Jag vet inte vilka överväganden som regeringen kommer att göra nästa år.
Dock kan jag om jag ska komma med en utomståendes betraktelse säga att det ser ut som att man har slagit in på en linje som innebär en successiv utfasning eller neddragning av de statliga stöden för att i stället uppmana Sipri att söka pengar någon annanstans. Denna rekommendation är ju kristallklar.
Om de är så bra som de hävdar, och som vi och många andra tror, kommer de också att klara av att få pengar från andra biståndskällor. Det klarar andra forskningsinstitutioner, och vi är övertygade om att även Sipri kommer att klara det.
Grunden till det hela är den asymmetriska behandling som skett, att Sipri har befunnit sig i den högsta ligan och fått mer pengar än någon annan. Det är svårt att motivera att ett institut ska behandlas på detta fördelaktiga sätt i förhållande till andra institut. Det handlar snarare om en strävan till någon form av likartad behandling av institutioner som agerar på likartade forskningsmarknader.
Anf. 6 Ameer Sachet (S)
Fru talman! Nu är ju Sipris verksamhet väldigt speciell. Institutet sysslar med en typ av frågor som ligger långt från det som andra forskningsinstitut både i Sverige och internationellt sysslar med.
Med tanke på den utveckling vi sett de senaste åren - konflikterna i världen blir fler, risken är uppenbar att fler förbereder sig för en teknologi som gör det möjligt att skaffa kärnvapen och andra massförstörelsevapen, alltså smutsiga vapen - anser vi i oppositionen att Sipris verksamhet i dag kanske är mer nödvändig än tidigare. Därför borde det även fortsättningsvis finnas kvar någon form av stabil finansiell källa.
Vi förlitar oss på det offentliga där Sipri genom riksdagsbeslut får huvuddelen av sin finansiering och inte behöver vara beroende av privata finansiella källor - även om Sipri redan i dag delvis finansierar sin verksamhet via stiftelser och privata donationer. Vi tror dock inte att det är bra om nedskärningarna fortsätter och Sipri finansierar sin verksamhet enbart via privata donationer.
Anf. 7 Anne-Marie Pålsson (M)
Fru talman! Väldigt speciell forskning - jag har hört det förut. Jag har befunnit mig i forskarvärlden i 30 år, och just den meningen har jag hört nämnas många gånger, särskilt från forskare som inte vill ha sin forskning på en konkurrensutsatt marknad. Det är alltid svårt för individer som står utanför forskningsvärlden att kunna bedöma relevansen i detta.
Är forskningen så speciell att den inte lämpar sig för någon annan finansiering än den statliga? Jag har i ärlighetens namn svårt att hitta många exempel på sådant. Det är det reflexmässiga svaret från alla forskare, och det ska man ha klart för sig när man träffar representanter för forskarsamhället. Det är ett litet tips.
När det gäller Sipri sägs det från oppositionens sida att den forskningen är nödvändig. Från alliansens sida har vi inte motsatt oss det. Vi ifrågasätter inte relevansen i Sipris forskning, tvärtom. Vi är snarare av den meningen att om den forskningen är så relevant, värdefull och viktig kommer den garanterat att finnas kvar även efter neddragningen. Men då krävs det att fler än enbart oppositionen i denna kammare är av den uppfattningen. Då kommer den verksamheten att finansieras.
Att man från Sipris sida är ängslig över detta beror kanske på att man inte vant sig vid den miljön och under de goda åren inte byggt upp ett tillräckligt gott självförtroende för det man ägnar sig åt. Man ska kunna stå rakryggad och säga att man visst kommer att klara detta, för det man gör är så bra att det förtjänar stödet.
Anf. 8 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Debatten gäller budgetpropositionen för 2009, internationell samverkan. Jag konstaterar att kammaren är överens om bidrag till vissa internationella organisationer. Jag konstaterar också att vi är överens om freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom denna budget. Vidare konstaterar jag att det finns en samsyn beträffande nordiskt samarbete, ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands, diverse kostnader för rättsväsendet, Inspektionen för strategiska produkter, forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning, bidrag till Utrikespolitiska Institutet, information om Sverige i utlandet samt samarbete inom Östersjöregionen.
Det är ett brett område som omfattar drygt 1,6 miljarder. Av dessa är vi oeniga om 6 miljoner eller, som Anne-Marie Pålsson tidigare nämnde, ½ promille. Det är naturligtvis intressant att diskutera, och jag ska återkomma till det lite senare.
Jag vill uppmärksamma kammaren på att utskottet har gjort tydliga markeringar. Det handlar om freds- och säkerhetsarbetet samt nedrustningsarbetet där vi konstaterar att Sverige har varit aktivt i att agera mot spridning av massförstörelsevapen. Vi har gjort det inom EU:s hägn genom initiativ som varit framgångsrika och fått uppslutning. Vi har aktivt deltagit i multilateralt samarbete för freds- och säkerhetsskapande. Vi har från svensk sida deltagit i 18 fredsfrämjande insatser samt i EU:s samtliga tolv insatser under 2007 och 2008. Vi har alltså, fru talman, en stor internationell närvaro trots att vi är ett litet land.
Det gäller naturligtvis att ta vara på våra möjligheter på olika områden. Vi har under år 2008 två ordförandeskap av intresse. Det ena omnämns i betänkandet, att det andra inte finns med i betänkandet är ett förbiseende. Vi har nämligen nyss avslutat ett ordförandeskap i Europarådet, en av de samarbetsorganisationer som får stöd. Det har varit ett mycket framgångsrikt ordförandeskap, vilket vi kommer att få anledning att summera till våren i samband med rapporten från ordförandeskapet i Europarådet. Den har vi alltså anledning att återkomma till.
Europarådet och stödet till det är det viktigt att titta på i framtiden. Det är en organisation i vår världsdel som har stor betydelse för att binda samman Europa, för att bygga demokratier och rättsstater och skapa en fredlig och säker omgivning i vår del av världen. Här finns naturligtvis många utmaningar, och det är en struktur som är satt under stor ekonomisk press.
Fru talman! Jag vill även något kommentera den oenighet som finns på detta område. Det handlar om 6 miljoner. Från den samlade oppositionens sida har man enats om den halva promillen. Det låter naturligtvis slagkraftigt. Det finns även en notering som kammaren bör uppmärksammas på. Den samlade oppositionen har nämligen dragit in ½ promille. I det här fallet är återställandet inte en skattehöjning utan det handlar om att man dragit in pengar från Svenska institutet. Det innebär att den samlade oppositionen inte vill medverka till den hållning som vi från alliansens sida har haft, att sätta Sverige på kartan, att verka för att informera, påverka, bygga upp relationer med människor i andra länder via Svenska institutet och utveckla intresse och förtroende för vårt land genom kultur, utbildning, vetenskap och utvecklingssamarbete, alltså några av de uppdrag som Svenska institutet de facto har. Vi har gjort värderingen att lägga resurser på Svenska institutet för nästkommande år för att kunna stärka den svenska närvaron och det svenska samarbetet internationellt.
Vi har från utskottets sida också, fru talman, varit intresserade av att se hur Sipri påverkas av de förslagen. Därför fick vi i utskottet en särskild föredragning om Sipri. Det stod då ganska klart för oss som var närvarande att det är en känslig fråga. Det är viktigt att vi säkrar att vi får baskunskapen, basforskningen, säkrad. Men den bild som åtminstone jag fick var att den var möjlig att klara med den nivå man låg på. Det fanns nämligen, ansåg man från Sipris sida, ett spann, men man var rädd för att den fortsatta utvecklingen skulle bära nedåt.
Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att vi slår fast att det är en förutsättning för Sipris överlevnad att man klarar den basforskning som inte kan vara projektbaserad. Det måste vi vara varsamma med i framtiden. Jag är glad över att vi i utskottet också gör uttalandet att det är angeläget att finansieringen kan vara långsiktig och uthållig, att dessa aspekter på institutets finansiering ska säkerställas på lång sikt och att en rimlig balans ska etableras. Det är den signal som utskottet ger för framtiden. Det är alltså inte ett sluttande plan, utan det är en långsiktigt uthållig lösning som utskottet markerar.
Fru talman! Med det yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Anf. 9 Birgitta Ohlsson (Fp)
Fru talman! Folkpartiet liberalerna står bakom betänkandet
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
i dess helhet. Jag yrkar alltså bifall till förslaget i detta.
Jag ska inte heller bli långrandig i denna talarstol då mina allianskolleger hittills förtjänstfullt har redogjort för regeringens ståndpunkter, prioriteringar och förslag. Jag tycker att såväl Anne-Marie Pålsson som Kerstin Lundgren har varit väldigt tydliga när det gäller dessa 6 miljoner som skiljer vad gäller anslag till Sipri och också när det gäller argumentationen bakom detta.
Det här utgiftsområdet Internationell samverkan består av elva anslag. Det rör frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Jag tänkte bara ge några korta allmänna reflexioner ur ett liberalt perspektiv.
Jag tror att vi alla i denna kammare kan skriva under på att Sverige har ett väldigt gott anseende som en internationellt engagerad nation, och detta ska vi fortsätta att vara. Vi tillhör också de länder i världen som allra mest lojalt finansiellt stöder såväl olika internationella organisationer inom världssamfundet Förenta nationerna som olika regionala grupperingar och globala nätverk sprungna ur civilsamhället.
Jag tror också att samtliga partier i denna riksdag anser att Sverige alltid bör sträva efter att bibehålla, utveckla och fördjupa vårt anseende på dessa punkter. Men då är det också viktigt att inse att politiken består av prioriteringar, principer och pengar. Vi kan alltid tvista om antalet miljoner och hur vi ska fördela dem på olika konton. Nog ska man ta diskussionen om Sipris framtid på stort allvar. Men man kan också fråga sig vad de neddragningar som gäller Svenska institutet kan ge för effekter. Vad är det i Svenska institutets verksamhet som oppositionen vill dra ned på? Motsätter man sig satsningen på 15 miljoner för att marknadsföra den svenska sexköpslagen och visa hur den kan vara ett föredöme för andra länder när det gäller att bekämpa prostitution, människohandel och kvinnors strukturella underordning? Motsätter man sig olika satsningar på att marknadsföra svensk jämställdhetspolitik på andra fält, till exempel pappamånaden eller miljöengagemang? De här prioriteringarna är inte alltid lätta göra, men jag tycker att vi har haft en klok grund för hur vi har satt samman vår budget.
Om vi ska våga prioritera principer samtidigt som vi lever i ett land med några av världens högsta skatter är det viktigt att vi prioriterar klokt och använder medborgarnas inbetalda skatteslantar på ett effektivt sätt. Jag tror också att de flesta av oss kan skriva under på att det är viktigt att ha den utgångspunkten.
Något som jag tror är viktigt vad gäller blocket om internationell samverkan är att vi måste bli tydligare med att lyfta upp fältperspektivet. När vi diskuterar svensk biståndspolitik har vi ofta synpunkter på att vi bör ha fler personer ute i fältverksamhet, men även här bör vi säkerställa Sveriges intresse i förbindelse med andra länder. Det är väldigt viktigt med informationssatsningar. Projekt om Sverige på hemmaplan i all ära, men det är i världen vi måste synas.
Anf. 10 Holger Gustafsson (Kd)
Fru talman! Sverige satsar mer än 1,6 miljarder på internationell samverkan. Det är mycket pengar, men beaktat att Sverige har stora intressen i en snabbt globaliserad värld är det både viktigt och nödvändigt att ligga i framkant när det gäller information och kunskapsutveckling.
Som många tidigare har sagt handlar det om satsningar på internationella organisationer, freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, nordiskt samarbete, säkerhetspolitik, forskning, Utrikespolitiska Institutet, Svenska institutet och Östersjöregionen. Det är viktiga frågor.
Fru talman! Trots detta engagemang är det alltför många svenska medborgare som tror att vi bor längst upp på jordgloben och mitt i centrum. Dessutom tror de att alla andra beskådar Sverige och söker kunskap om hur vi löser våra problem. Verkligheten är väl den att de flesta av jordens invånare inte vet att Sverige finns och rakt inte var vi befinner oss.
Det finns även människor i Sverige som betraktar vår roll inom EU på ungefär samma sätt, nämligen att vi står i centrum. Senast i dag på morgonen i fredagspanelen i SVT 1 var det två av tre debattörer som gav uttryck för att Sverige inte borde vara engagerat i Afghanistan därför att vi är ett neutralt land. Det var två av tre framstående svenska debattörer i andra avseenden som sade detta. Sverige är inte neutralt. Vi är inte neutrala mot terrorism. Vi arbetar för mänskliga rättigheter och demokrati. Vi tar ställning. Att det är skillnad på att vara neutral och att vara alliansfri har tydligen inte ännu nått fram.
Sverige har mycket att lära och att lära ut. Att satsa pengar på internationell samverkan är att ödmjukt inse att vi behöver stärka relationerna med omvärlden och öka våra förutsättningar att hyggligt stå på egna ben i internationella sammanhang. Det är detta de här pengarna är till för.
Fru talman! Mot bakgrund av denna insikt skulle vi behöva satsa väsentligt större belopp på det här budgetområdet för att också få med fler svenskar. Jag vill, detta till trots, yrka bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande nr 1.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2008-12-15
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 4, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2008-12-15Protokoll 2008/09:49
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Målet för utgiftsområde 5
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner det mål för utgiftsområde 5 Internationell samverkan som regeringen föreslår och att målet för politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik upphör att gälla.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:1 utgiftsområde 5 punkt 1.Bemyndigande avseende anslag 1:9
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2009 för ramanslag 1:9 Svenska institutet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kr efter år 2009.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:1 utgiftsområde 5 punkt 2.Bemyndigande avseende anslag 1:11
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2009 för ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 127 000 000 kr under åren 2010-2012.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:1 utgiftsområde 5 punkt 3.Anslagen för 2009 under utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen anvisar för budgetåret 2009 anslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan i enlighet med kolumnen regeringens förslag i bilaga 2.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:1 utgiftsområde 5 punkt 4 och avslår motion 2008/09:Fi270 yrkande 94.- Reservation 1 (s, v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 92 0 38 m 72 0 0 25 c 24 0 0 5 fp 16 0 0 12 kd 17 0 0 7 v 0 18 0 4 mp 0 14 0 5 Totalt 129 124 0 96 Svenskundervisningen i världen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub370.