Socialförsäkringsutskottets betänkande med anledning av motioner om sjukpenningförmåner för intagen på fångvårdsanstalt och för ungdomsvårdsskolelev i vissa fall

Betänkande 1975:SfU12

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 12      SfU 1975:12

Nr 12

Socialförsäkringsutskottets betänkande med anledning av motioner om sjukpenningförmåner för intagen på fångvårdsanstait och för ungdomsvårdsskolelev i vissa fall

Motionerna

I detta betänkande behandlas

motionen I975:466av herrOlsson i Asarum (s)vari hemställsatl riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till sådan ändring av lag och tillämpningsbestämmelser att vård på anstalt inte föranleder omprövning av sjuk-klasslillhörighet och att inplacering i sjukklass kan ske redan vid frigivning eller i så nära anslutning till den som möjligt,

motionen 1975:1810 Gfr 1975:1278) av fru Olsson i Hölö (c) och fröken Pehrsson (c) vari hemställs alt riksdagen beslutar om sådan ändring av lagen om allmän försäkring (AFL) att ungdomsvårdsskolelev som vistas för vård utom skola tillerkänns sjukpenningförmåner.

Bestämmelser om sjukpenningförsäkring

De grundläggande bestämmelserna om sjukpenningförsäkringen finns i 3 kap. AFL.

Försäkringen omfattar försäkrade som är inskrivna i försäkringskassa. Den försäkrades rätt till sjukpenning är, frånsett vad som gäller den s, k, hemmamakeförsäkringen, beroende av den sjukpenninggrundande inkomsten. Därmed avses den inkomst i pengar eller naturaförmåner, som den försäkrade kan t. v. antas få för år räknat på grund av eget arbete, antingen av anställning eller av annat förvärvsarbete (2 ■;). Varje försäkrad som har en sjukpenninggrundande inkomst av minst 4 500 kr. har rätt till sjukpenning. Hel sjukpenning utgör 90 % av den fiislslällda sjukpenninggrundande inkomsten delad med 365, alltså utslagen per kalenderdag. Del av årsinkomst som överstiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet grundar dock inte räll lill sjukpenning. Sjukpenningen är skattepliktig inkomst. Inom hemmamakeförsäkringen föreligger räll till en sjukpenning om 8 kr. om dagen som ej beskattas.

Sjukpenning utgår vid sjukdom som förorsakar nedsättning av arbeis-

1  Riksdagen 1975.  Il samt.  Nr 12

SfU 1975:12                                                             2

förmågan med minst hälften. Är arbetsförmågan helt förlorad utgår hel sjukpenning, annars halv sjukpenning (7 S). Om den försäkrade åtnjuter sjukhusvård minskas sjukpenningen med 10 kr. Avdraget får dock inte översliga en tredjedel av sjukpenningens belopp, och sjukpenning skall alltid utgå med lägst 8 kr. (4 ij andra stycket).

Sjukpenning utgår inte för tid då den försäkrade fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst, är intagen i annat barnhem än mödrahem eller i ungdomsvårdsskola, är häktad eller inlagen i fångvårds- eller arbetsanslalt eller i annat fall än förut sagts av annan orsak än sjukdom tagils om hand på det allmännas bekostnad (15§).

Kriminalvård i anstalt

Lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt avser kriminalvård i anstalt efter dom på fängelse, ungdomsfängelse eller internering efter förordnande om behandling i anstalt. Av bestämmelserna i lagen kan i förevarande sammanhang följande vara av intresse.

Kriminalvård i anstalt skall utformas så att den intagnes anpassning i samhällel främjas och skadliga följder av frihelsberövandet motverkas. Verksamheten bör redan från början inriktas på åtgärder som förbereder den intagne för tillvaron utanför anstalten. Anpassningen i samhället söker man tillgodose bl. a. genom att ge intagen i lokalanstall möjlighet att under arbetstid utföra arbete eller delta i undervisning, utbildning eller annan verksamhet utom anstalten.Vidare kan intagen som undergår fängelse eller dömts lill ungdomsfängelse eller internering - till förberedande av frigivning eller överförande till vård utom anstalt - beviljas permission under viss längre lid (s. k. frigivningspermission).

Ungdomsvårdsskola

Ungdomsvårdsskolor inrättas och drivs av staten. Ändamålet med sådana skolor är att bereda vård, fostran och utbildning åt dem som omhändertagils för samhällsvård och skrivits in som elever vid skolorna. Vården av eleverna äger rum inom eller utom skolan. Vården inom skolan skall vara så anordnad att den skapar förutsättningar alt överfora eleven till friare vård. Om del anses lämpligt får elev beredas arbete eller utbildning annorstädes än i skolan. Vård utom skolan skall anlitas så snart det kan ske. För sådan vård kan eleven överlämnas lill enskilt hem eller placeras i lämplig anstalt. Den som är inskriven i ungdomsvårdsskola räknas - vare sig han vårdas inom eller utom skolan-som intagen i skolan och är följaktligen, så länge inskrivningen varar, fråntagen möjligheten att erhålla sjukpenning vid sjukdom.

SfU 1975:12 3

1961 års sjukförsäkringsutredning

1961 års sjukförsäkringsulredning föreslog i ett i mars 1969 avlämnat betänkande Sjukförsäkringsförmåner vid vissa former av anstaltsvård (Stencil S 1969:3) att långtidspermitterade inom kriminalvården och ungdomsvårdsskolelever i vård utom skola skulle vara berättigade till sjukpenningförmåner vid sjukdom under förutsättning all de på grund av förvärvsinkomst var sjukpenningklassplacerade. Utredningen framhöll därvid all situationen för ungdomsvårdsskolelev i vård utom skola var sådan all en ändring var befogad. Vårdformen utgjorde en förberedelse för elevs utskrivning från ungdomsvårdsskola och användes i regel som en övergång mellan anslaltsmiljön och de mera fria förhållanden som eleven mötte efter utskrivningen. Del övervägande antalet av de elever som vårdades utom skola hade avlönat förvärvsarbete varför deras förvärvsmöjligheter förändrades vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom. De hade dessutom ait själva svara för utgifter för sitt uppehälle,

I fråga om de långtidspermitterade inom kriminalvården anförde utredningen att de formellt sett betraktades som intagna i fångvårdsanstait men att deras ställning i övrigt var alt jämföra med frivårdsklientelets, och detta klientel hade rätt till sjukpenningförmåner. Under långtidspermission, som användes som en övergångsform mellan anstalts- och fri vård, förelåg - menade utredningen - för permitlenien motsvarande förhållanden i fråga om förvärvsmöjligheler och utgifter för uppehälle som för ungdomsvårdsskolelever i vård utom skola.

Frågornas tidigare behandling

Vid 1969 års riksdag väcktes motioner med yrkande om utredning om förbättrat skydd vid sjukdom m, m, som inträffade i nära anslutning till bl, a, anstaltsvistelse. Andra lagutskottet (2 LU 1969:34) hänvisade till att sjukförsäkringsutredningens förslag i fråga om de långtidspermiiterades inom kriminalvården rätt lill sjukpenning förutsatte att vederbörande på grund av förvärvsarbete var sjukpenningklassplacerade, Ulskotlel, som ansåg del viktigt att denna princip upprätthölls, avstyrkte därför motionerna i den mån de gick ut på alt tillförsäkra personer som utskrivits från anstalt sjukpenning utan avseende på om de på grund av förvärvsarbete placerats i sjukpenningklass.

Frågan om sjukpenningförmåner för ungdomsvårdsskolelever, som vistades för vård utom skola, prövades av riksdagen förra året. Då väcktes en motion i äninel. Denna motion prövades av socialförsäkringsutskoitet i samband med behandlingen av propositionen 1974:12 med förslag till enhetliga regler om räll till sjukpenning vid vård i vårdanstalt för alkoholmissbrukare m. m, 1 sill av riksdagen godkända betänkande 1974:11 avstyrkte utskottet bifall lill motionen med hänvisning bl, a, lill att sjukför-

SfU 1975:12                                                             4

säkringslagsiiftningen beträffande ungdomsvårdsskolelever byggde pä all dessa var jämställda med dem som var intagna i fångvårds- eller arbetsanslalt och alt de senare enligt gällande bestämmelser inie var berättigade till sjukpenning. Utskottet erinrade också om att frågan om vårdlagstiftningen var föremål för en allsidig översyn inom socialulredningen.

Skrivelse från kriminalvårdsstyrelsen till regeringen

Kriminalvårdsstyrelsen har i skrivelse lill regeringen den 27 februari 1975 begärt alt regeringen skall vidta åtgärder för att intagna som utför annat arbete än som bedrivs inom kriminalvården eller vistas utanför anstalt inte skall undanlas från rälien lill sjukpenning, Slyrclsen har också begärt att frågan om skatteplikt och sociala förmåner för iniagna som deltar i försöksverksamhet med marknadsanpassad lön skall utredas. Efter all ha hänvisat till all 1961 års sjukförsäkringsulredning föreslagit viss ändring i fråga om de intagnas rätt lill sjukpenningförmåner framhåller kriminalvårdsstyrelsen bl, a.

Kriminalvårdsberedningen slår i sitt betänkande Kriminalvård (SOU 1972:64) fast att de straffade har samma rätt lill samtliga samhällets stödåtgärder och vårdinsatser som andra människor i vårt samhälle, 1 beredningens uppfattning instämde föredragande statsrådet som i proposition 1973:1 bilaga 4 (s, 90) bl, a, anförde: "Jag vill därför understryka all jag lill fullo delar beredningens ståndpunkt all kriminalvårdens klienler har samma rätt till samhällets stöd och hjälp som andra medborgare," Jus-lilieulskoliet anförde i sitt betänkande (JuU 1973:15): "Principen att kriminalvårdens klienler har samma rätt till samhällets stöd och vårdinsatser som andra medborgare är förvisso inte ny, men hittillsvarande erfarenheter visar elt klart behov av fastare former för samarbete mellan samhällets olika vårdgrenar," Utskottet underströk kraftigt vikten av att berörda ,sam-arbetsfrågor ägnas särskild uppmärksamhet underdel fortsalla arbetet med reformens förberedande och genomförande. Den ovannämnda principen har slåtl oemotsagd vid de riksdagsdebatter som behandkii kriminalvårdsbe-- redningens betänkande och de lagar som blivit en följd av beredningens förslag,

I 11 v; KvaL föreskrivs all imagen för ätt underiätta anpassningen i samhällel kan medges alt under arbetstid utföra arbete utom anstalt. Vid lokalanstall bör särskilda åtgärder vidtagas för all främja verksamhet av detta slag, I förhållande lill äldre lagstiftning innebär delta en väsentligt ökad möjlighet för iniagna alt få frigång. Efter lagens ikraftträdande har också anuilel frigångsdagsverkcn ökal. Med en inlensifierad utbildning av personalen och ett intimare samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen räknar kriminalvårdsstyrelsen med all anlalel iniagna som sysselsiiils i frigång ytterligare skall öka.

Enligt 33!; KvaL är del möjligt all bevilja frigivningspermission efter den dag då halva liden avtjänats. Ingen begränsning föreskrivs i fråga om frigivningspermissionens liingd. Om särskilda skäl föreligger kan intagna vidare jämlikt 34 !j KvaL beredas möjlighet all under lämplig lid vislas utanför ansialt om delta kan underlätta deras anpassning i samhällel. Även i sådana fall kan iniagna under längre eller kortare lid få skaltepliktig inkomst.

SfU 1975:12                                                             5

Bägge de relaterade paragraferna innebär en ökning av anstaltsklientelels möjligheteratt få vistas på fri fot under verkslällighelstiden. Någon nämnvärd ökning av frigivningspermittenler jämfört med långtidspermittenter har hittills inie skett. Däremot har ett antal personer fått tillstånd att jämlikt 34 ;? KvaL vistas utanför anstalt.

För närvarande har ett hundratal intagna frigång. Antalet frigivningspermittenler håller sig omkring 150. Även om frigångare och frigivningspermittenler är relativt få anser kriminalvårdsstyrelsen alt del är av stor principiell betydelse att de inte förmenas rälien lill sjukpenning. På sin arbeisplats är de skyldiga au betala skall och försäkringsavgift som andra medborgare. Deras arbelsgivare beialararbelsgivaravgift lill socialförsäkringen. Del förefaller då stötande att de ej har samma sociala rättigheter som andra anställda.

Försöksverksamheten på Tillberga med marknadsanpassad arbetsersättning har pågått sedan november 1972. Även vid den slutna riksanslalien Skogome pågår sedan februari 1975 sådan försöksverksamhet. De intagnas ersättning är inte skattepliktig och ger ej rätt till ATP-poäng men i gengäld har deras arbetsinkomst beräknats på sådant sätt all den motsvarar en verk-stadsarbetares inkomst efter skatt.

Styrelsen anser därför att även intagna som har marknadsanpassad arbetsersättning borde ha rätt till sjukpenning. Styrelsen är dock medveten om de svårigheter som kan föreligga när det gäller att få in dessa i sjukförsäkringssystemet och har därför i skrivelse den 11 oktober 1974 lill statsrådet och chefen för justitiedepartementet A 391-1636/74 föreslagit att frågan skall bli föremål för särskild utredning.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer kriminalvårdsstyrelsen att regeringen måtte vidtaga åtgärder för all iniagna som enligt 11 v; KvaL utför annat arbete än som bedrives inom kriminalvården eller med stöd av 33 eller 34 jij samma lag vislas utanför anstalt inte undantages från rätlen lill sjukpenning.

Utskottet

Sjukpenning utgår vid sjukdom som förorsakar nedsättning av arbetsförmågan med minst hälften. Är arbetsförmågan helt föriorad utgår hel, annars halv sjukpenning. Sjukpenning utgår bl. a. inte för tid då den försäkrade är intagen i ungdomsvårdsskola eller är häktad eller intagen i fångvårds- eller arbetsanslalt.

Herr Olsson i Asarum (s) begär i motionen 466 förslag till lagändring av innebörd alt vård på anstalt inte skall påverka den försäkrades rätt till sjukpenning och au försäkringskassa redan vid den intagnes frigivning skall kunna fastställa hans sjukpenninggrundande inkomst. Motionären framhåller all en inlagen, vars vårdlid på fångvårdsanstait överstiger sex månader, inie längre anses tillhöra sjukpenningförsäkringen. Den intagne kan härigenom - framhåller motionären - ofta komma all sakna medel till sill uppehälle under sjukdom som inträffar efter frigivningen. Om den frigivnc får ett arbete med sjukpenninggrundande inkomst och omedelbart anmäler deiui lill försäkringskassan dröjer del 30 dagar innan han kan erhålla sjukpenning, och delsamma gäller även i del fall då den frigivne under de sista

SfU 1975:12                                                             6

månaderna av vårdtiden som s. k. frigångare haft arbete utom anstalten men tillbringat icke arbetstid på anstalten. Enligt motionärens mening bör beslut om tillhörighet lill sjukförsäkringen och om sjukpenninggrundande inkomst kunna meddelas redan under ansiallsvistelsens senare del så alt den intagne redan när han friges från en längre anstaltsvistelse kan tillhöra sjukpenningförsäkringen.

Fru Olsson i Hölö och fröken Pehrsson (båda c) yrkar i motionen 1810 - med hänvisning till motivering i motionen 1278 - sådan ändring i lagen om allmän försäkring, att ungdomsvårdsskolelev som vistas för vård utom skola kan erhålla sjukpenning. Motionärerna framhåller att många sådana elever har avlönat yrkesarbete men att de trots detta saknar möjlighet att vid sjukdom erhålla kompensation för förlorad arbetsinkomst. Ett införande av rätt lill sjukpenningförmåner för ungdomsvårdsskolelever i vård utom skola skulle enligt motionärernas mening vara ägnat att förstärka re-socialiseringseffekten vid denna vårdform.

För att underlätta anpassningen i samhället kan den som är inlagen på fångvårdsanstait medges alt under arbetstid utföra arbete utom anstalten. Likaså kan, till förberedande av frigivning eller överförande till vård utom anstalt, intagen beviljas permission under viss längre tid, s. k. frigivningspermission. Om särskilda skäl föreligger kan en intagen vidare beredas möjlighet att under lämplig tid vistas utanför anstalten om detta kan antas underlätta hans anpassning i samhället. Enligt vad utskottet erfarit förekommer det att iniagna, vilka vislas utanför anstalten under verkställig-hetsliden. helt saknar annan anknytning till anstalten än all de formellt anses intagna vid denna. Detsamma gäller i fråga om ungdomsvårdsskolelever som vistas för vård utom skolan.

Enligt utskottets mening är del angeläget all de som är intagna i fångvårdsanstait och de som vislas för vård vid ungdomsvårdsskola så långt det är möjligt kan erhålla sjukförsäkringsförmåner under samma förutsättningar som andra försäkrade. I den mån de vid vistelse utom anstalten resp. skolan har avlönat arbete och själva bekostar sill uppehälle bör de också ha räll lill sjukpenning, om de på grund av arbetsoförmåga till följd av sjukdom går miste om sin arbetsinkomst. Del kan inte anses rimligt all enbart det förhållandel alt en person är inskriven vid fångvårdsanstait resp. ungdomsvårdsskola skall belaga vederbörande möjligheten alt komma i åtnjutande av sjukpenningförmåner om han i övrigt uppfyller förulsältningarna för all erhålla sjukpenning.

Av del anförda framgår alt utskottet finner de i motionerna framförda synpunkterna värda beaktande. Ulskotlel är emellertid inte berett medverka lill omedelbar lagstiftning i ämnet. De av motionärerna akiuali,serade frågorna bör bli föremål för utredning. Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att kriminalvårdsstyrelsen i skrivelse lill regeringen den 27 februari i år bl, a. begärt all regeringen skall vidta åtgärder i syfte att vissa intagna som vislas utom fångvårdsanstall skall kunna erhålla sjuk-

SfU 1975:12                                                             7

penningförmåner vid sjukdom. Regeringen har således redan gjorts uppmärksam påden fråga som aktualiserats i motionen 466. Utskottet förutsätter att en utredning kommer lill stånd och att man därvid också uppmärksammar frågan om sjukpenningförmåner för ungdomsvårdsskolelever, vilka vistas för vård utom skola.

Med del anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1975:466 och  1975:1810.

Stockholm den 8 april  1975

På socialförsäkringsulskottels vägnar ERIC CARLSSON

Närvarande: herrar Carlsson i Vikmanshyttan* (c). Augustsson (s), Karisson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c). Hylländer (fp), Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s), Andersson i Nybro (c), Olsson i Slockholm* (vpk), Nilsson i Norrköping (s), Nisser (m) och Larsson i Vänersborg* (s).

*  Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB    75 9191 S    Slockholm 1975