Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1972/73 till allmän försäkring m. m. jämte motioner

Betänkande 1972:SfU10

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 10 år 1972   SfU 1972:10

Nr 10

Socialförsäkringsutskottefs betänkande i anledning av Kungl. Maj:fs i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1972/73 till allmän försäkring m. m. jämte motioner.

DRIFTBUDGETEN

FEMTE HUVUDTITELN

Allmän försäkring m. m.

1.         Försäkringsdomstolen

Utskottet tUlstyrker Kungl. Maj:ts under punkten B 1 (s, 23) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Försäkringsdomstolen för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 2 615 000 kr.

2.         Försäkringsrådet. Riksförsäkringsverket

Utskottet tUlstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna B 2 och B 3 (s. 24-27) framlagda förslag och hemstäUer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1)    tUl Försäkringsrådet ett förslagsanslag av 1 507 000 kr,,

2)    tUl   Riksförsäkringsverket  ett   förslagsanslag  av  44 392 000 kr.

3.         Folkpensioner

Propositionen

Kimgl. Maj:t har imder punkten B 4 (s. 27-29) föreslagit riksdagen att tUl Folkpensioner för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 9 390 000 000 kr.

Motioner

I detta sanunanhang behandlas

motionen 1972: 449 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs bl. a. att riksdagen

1) antar följande såsom motionärernas förslag betecknade

1    Riksdagen 1972. 11 saml. Nr 10

SfU 1972:10

Förslag till

Lag om ändring i lagen den 9 maj 1969 (nr 205) om pensionstillskott

Härigenom förordnas i fråga om lagen den 9 maj 1969 (m 205) om pensionstUlskott,

dels att 2 § skaU ha nedan angivna lydelse,

dels att i 3 § ordet »trettio» skaU ersättas av ordet »fyrtio».

2§

(Nuvarande lydelse)

PensionstiUskott utgör trettio procent av basbeloppet, om ej annat följer av bestämmelserna nedan i denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall pensionstillskottet utgöra den 1 juh 1969-den 30 juni 1970 tre,

den 1 juli 1970-den 30 juni 1971 sex,

den 1 juU 1971-den 30 juni 1972 nio,

den 1 juh 1972-den 30 juni 1973 tolv,

den 1 juli 1973-den 30 juni 1974 femton,

den 1 juU 1974-den 30 juni 1975 aderton,

den 1 juli 1975-den 30 juni 1976 tjugoen,

den 1 juU 1976-den 30 juni 1977 tjugofyra,

den 1 juU 1977-den 30 juni 1978 tjugosju procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till ålderspension, som börjat utgå tidigare eller senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år, utgör det belopp som framkommer om de i första eller andra stycket angivna procenttalen minskas eller ökas i motsvarande mån, som pensionen skall minskas eller ökas enligt 6 kap. 2 § andra eller tredje stycket lagen den 25

(Motionärernas förslag)

PensionstUlskott utgör fyrtio procent av basbeloppet, om ej annat följer av bestämmelserna nedan i denna paragraf.

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

Under nedannämnda tider skaU pensionstiUskottet utgöra

un:

den 1 juli 1969-den 30

tre,

un

den 1 juU 1970-den 30

sex,

un

den 1 juU 1971-den 30

nio,

uni

den 1 juU 1972-den 30

tretton,

un

den 1 juli 1973-den 30

sjutton,

un

den 1 juU 1974-den 30

tjugoen,

lUn

den 1 juli 1975-den 30

tjugofem,

uni

den 1 juU 1976-den 30

tjugonio,

un

den 1 juli 1977-den 30

trettiotre,

den 1 juli 1978-den 30

uni

trettiosju procent av basbeloppet.

SfU 1972:10

(Nuvarande lydelse) (Motionärernas förslag)

maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring.

Pensionstillskott tiU förtidspension, som enligt 7 kap. 2 § andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring utgår med två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension, utgör motsvarande andel av pensionstillskott som anges i första eller andra stycket. Pensionstillskott till förtidspension, som utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 6 kap. 1 § tredje stycket lagen om allmän försäkring upphört att utgå, skall minskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken ålderspensionen utgått.

Pensionstillskott till änkepension, som enligt 8 kap. 4 § andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring utgår med minskat belopp, utgör det belopp som framkommer om de i första eller andra stycket angivna procenttalen minskas i motsvarande mån.

2) under punkten B 4 tiU Folkpensioner för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 9 470 000 000 kr.;

motionen 1972: 966 av herr Carlshamre m. fl. (m), vari hemstäUs att riksdagen

1)    beslutar att utbetalning av pensionstUlskott fr. o. m. budgetåret 1972/73 skall ske från ATP,

2)    under punkten B 4 till Folkpensioner för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 8 590 000 000 kr.;

motionen 1972:1457 (jfr 1972: 840) av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemstäUs att riksdagen antar följande såsom motionärernas förslag betecknade

1* Riksdagen 1972. 11 saml Nr 10

SfU 1972:10

Förslag till

Lag om ändring i lagen den 25 niaj 1962 (nr 398) om finansiering av folkpensioneringen

Härigenom förordnas att 3 § lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om finansiering av folkpensioneringen skaU ha nedan angivna lydelse.

3§.

(Nuvarande lydelse) (Motionärernas förslag)

Folkpensionsavgift    skaU    utgå Folkpensionsavgift    skaU    utgå
med fem procent av den avgifts- med fem procent av den avgifts-
pUktiges tiU statlig inkomstskatt be- pliktiges till statlig inkomstskatt be
skattningsbara inkomst, dock med skattningsbara inkomst.
högst ettusenfemhundra kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973. Äldre bestämmelser gäUer vid 1973 och tidigare års taxering och vid eftertaxering för år 1973 eUer tidigare år.

Motionen 1972: 449 innehåller också ett yrkande om riksdagsuttalande av innebörd, att jämstäUdhet mellan gifta och ogifta i fråga om rätt till gmndpension skall vara genomförd fr. o, m, den 1 juli 1973. Detta yrkande har utskottet behandlat i betänkande SfU 1972: 7.

Utskottet

EnUgt lag den 9 maj 1969 (nr 205) utgår pensionstiUskott tUl folkpension i form av ålderspension, förtidspension eUer änkepension, PensionstiUskott började utgå den 1 juli 1969 och uppgick den första ettårsperioden tUl 3 % av basbeloppet. Det höjdes den 1 juli 1970 tiU 6 % och den 1 juli 1971 till 9 % av basbeloppet. I fortsättningen skaU det höjas med 3 % åriigen tiU och med den 1 juli 1978, då det skaU uppgå tUl 30 % av basbeloppet. Därmed kommer det ekonomiska gmndskyd-det att ha ökat, för ensamstående pensionärer från 90 till 120 % av basbeloppet och för vardera av två makar, som båda är pensionärer, från 70 till 100 % av samma belopp.

Pensionstillskotten är i princip avsedda endast för sådana pensionärer som saknar eUer har endast obetydlig ATP. TUlskotten är därför

SfU 1972:10                                                             5

inkomstprövade men uteslutande med hänsyn tUl inkomster i form av ATP-pension, Detta innebär att summan av utgående ATP-pension och pensionstiUskott inte får överstiga 30 % av basbeloppet. I den mån utgående ATP täcker skillnaden mellan - för ensamstående pensionär -120 % och 90 % av basbeloppet och - för vardera av två pensionerade makar - 100 % och 70 % av samma belopp, skall alltså pensionstUlskott inte utgå. Andra inkomster än ATP, hur betydande de än är, påverkar inte rätten tUl pensionstiUskott,

EnUgt särskild föreskrift i 2 § lagen om pensionstiUskott skaU, om grundförmånen utgår med reducerat belopp, pensionstUlskottet reduceras i motsvarande mån. Denna bestämmelse får betydelse vid förtida uttag och i de fall då förtidspension utgår med reducerat belopp men också då änkepension reducerats med hänsyn tiU änkans ålder,

Motionärema i motionen 1972: 449 anser en 3-procentig årlig höjning av pensionstiUskotten otillräcklig för att ge pensionärer med ringa eller ingen ATP en skälig standardförbättring och yrkar därför att tillskotten fr, o, m. den 1 juli i är räknas upp med 4 % årligen så att de den 1 juli 1979 uppgår tiU 40 % av basbeloppet, I enlighet härmed yrkar de att- förslagsanslaget tiU Folkpensioner hö]s med 80 mUj, kr, tiU 9 470 milj. kr. Motionärerna menar också att nuvarande bestämmelser om reduktion av pensionstillskott i sådana faU då gmndförmånen utgår med reducerat belopp är agnade att år för år öka klyftan mellan pensionstagare som har och sådana som inte har full pension. I enlighet härmed yrkar de att reduktionsreglerna skaU utgå ur 2 § lagen om pensionstiUskott.

Även motionen 1972: 966 behandlar frågan om pensionstiUskott, Motionärerna framhåller att AP-fonderna tiUväxer långt snabbare "än som ursprungligen beräknats. Med hänsyn härtUI och då pensionstUlskotten i huvudsak utgör ett övergångsåtagande inom pensioneringen bör enligt motionärernas mening utbetalning av pensionstUlskott fr, o, m, budgetåret 1972/73 ske med AP-fondsmedel, I enlighet härmed beräknar motionärerna förslagsanslaget tiU Folkpensioner tiU ett 800 milj, kr. lägre belopp än som upptagits i statsverkspropositionen.

Yrkanden av samma innebörd, som i de nu förevarande motionerna har avvisats av riksdagen upprepade gånger tidigare, senast förra året på förslag av socialförsäkringsutskottet i betänkandena 1971: 8 och 1971: 10, I fråga om en uppräkning av pensionstUlskotten har riksdagen, som inte velat acceptera en ur AP-fonden finansierad komplettering av pensionstUlskotten, tidigare uttalat att en successiv höjning av basbeloppet: med 30 % fram till den 1 juli 1978 får anses väl avvägd. Beträffande reglerna om reducering av pensionstillskotten har riksdagen framhållit' att de är nödvändiga för att inte mbba relationerna meUan de olika förmånerna. Vad särskilt angår reduktionen vid förtida uttag har riksdagen betonat att beräkningen av pensionens storlek bygger på försäkringsmate-

SfU 1972:10                                                             6

matiska bedömanden och att ett förtida uttag liksom ett uppskjutet uttag i princip skaU vara neutralt för pensionären från ekonomisk synpunkt. Riksdagen har också uttalat den meningen att önskvärda förbättringar av pensionsförmånerna före 67 års ålder bör åstadkommas på annat sätt än genom en ändrad utfornming av reduceringsreglerna i lagen om pensionstillskott,

I motionema 1972: 449 och 1972: 966 har inte åberopats någon omständighet som bör föranleda rUcsdagen att frångå den bedömning som riksdagen gjorde förra året. Med hänsyn härtiU avstyrker utskottet bifaU tUl motionen 1972: 449, i vad den behandlas i detta betänkande, och tUl motionen 1972: 966.

Kostnadema för folkpensioneringen bestrids genom folkpensionsavgifter, statsmedel och - i fråga om kommunala bostadstiUägg - kommunala medel. Folkpensionsavgifterna kan sägas vara de försäkrades avgifter men har mera karaktären av specialskatt än av försäkringsavgift. Folkpensionsavgiften utgår med 5 % av den beskattningsbara inkomsten men är maximerad till 1 500 kr.

I motionen 1972: 1457 yrkas att maximiregeln skaU slopas och folkpensionsavgiften utgöra 5 % av den beskattningsbara inkomsten oavsett dennas storlek. I särskUd motion (1972: 840) upplyser motionärema att yrkandet tillkommit för att möjliggöra ett av dem aktualiserat krav på att mervärdeskatten på matvaror borttas.

Ett motionsyrkande av samma innebörd prövades av riksdagen i samband med behandlingen av prop, 1970: 70 med förslag om övergång till individuell beskattning av arbetsinkomst. Riksdagen uttalade därvid (2LU 1970: 41) att folkpensionsavgiftens storlek och konstruktion måste ses i sammanhang med de regler som gäUde för inkomstbeskattningen och att anledning mot denna bakgrund saknades att avskaffa maximiregeln för avgiftsuttag.

Motionärerna har inte anfört något skäl som bör föranleda riksdagen att frånträda sitt ställningstagande förra året.

På gmnd av det anförda och då ett bifall till motionärernas förslag skulle innebära en väsentlig marginalskatteskärpning i inkomstlägena 35 000-53 000 kr, avstyrker utskottet bifall tiU motionen.

Med hänvisning tiU det anförda hemstäUer utskottet

A beträffande ändring av 2 och 3 §§ lagen den 9 maj 1969 (nr 205) om pensionstillskott

att riksdagen avslår motionen 1972: 449 i motsvarande del;

B beträffande principerna för utbetalning av pensionstillskott

att riksdagen avslår motionen 1972: 966 i motsvarande del;

SfU 1972:10                                                             7

C beträffande anslagets storlek

att riksdagen - med bifaU tiU Kungl, Maj:ts under punkten B 4 framlagda förslag och med avslag på motionema 1972: 449 och 1972:966 i motsvarande del - tUl Folkpensioner för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 9 390 000 000 kr,;

D beträffande ändring av 3 § lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om finansiering av folkpensioneringen

att riksdagen avslår motionen 1972:1457.

4. Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar m. fl. anslag

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna B 5-B 7 (s. 30-33) framlagda förslag och hemstäUer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1)    tiU  Ersättning  till postverket för pensionsutbetalningar ett förslagsanslag av 18 400 000 kr.,

2)    tUl    Bidrag    till    sjukförsäkringen    ett    förslagsanslag    av 870 000 000 kr.,

3)    tiU  Vissa yrkesskadeersättningar m. m. ett förslagsanslag av

1 500 000 kr.

Stockholm den 7 mars 1972

På socialförsäkringsutskottets vägnar

TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c), Lundberg (s), Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), Persson i Stockholm (s), Mundebo (fp), fm Håvik (s), fröken Pehrsson (c), herrar Marcusson (s), Björck i Nässjö* (m), Olsson i Stockholm (vpk), fröken Bergström (fp) och herr Signell (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

vid punkten 3 (Folkpensioner)

beträffande ändring av 2 och 3 §§ lagen den 9 maj 1969 (nr 205) om pensionstillskott

1) av herr Olsson i Stockholm (vpk) som

dels anfört följande:

»En tre-procentig uppräkning av pensionstillskotten innebär med nu

SfU 1972:10                                                                             8

gällande basbelopp om 7 100 kr, en höjning med endast 213 kr, per år. En sådan höjning måste med nuvarande snabba prisstegringar anses helt otillräcklig. Även en årlig höjning med 4% är blygsam. Men den ger likväl en årUg förbättring av gmndstandarden med - vid nuvarande basbelopp - 284 kr, och den innebär dessutom en standardförbättring för fler pensionstagare, eftersom rätten tUl pensionstUlskott, när dessa är fullt utbyggda, kommer att upphöra först när ATP uppgår tiU 40% av basbeloppet. Jag anser av anförda skäl att 2 § lagen om pensionstiUskott bör ändras så att pensiontUlskotten den 1 juli i år räknas upp från 9 tUl 13% och därefter med fyra procent åriigen t, o, m, den 1 juU 1978, Detta innebär att pensionstillskottet sistnämnda dag kommer att uppgå till 37% av basbeloppet. Det höjs.sedan den 1 juli 1979 tUl 40% av basbeloppet enligt den i motionen 1972: 449 föreslagna lydelsen av 2 § första stycket lagen om pensionstUlskott,

Uppräkningen av pensionstiUskotten kan för nästkommande budgetår beräknas medföra ett anslagsbehov som är 80 milj. kr, högre än i propo; sitionen föreslagna 9 390 milj. kr,

PensionstiUskottslagen bör enligf min mening ändras också i ett annat hänseende. Enligt bestämmelser i 2 § tredje stycket skaU, om grundförmånen utgår med reducerat belopp, pensionstUlskottet reduceras i motsvarande mån. Dessa bestämmelser har en mycket olycklig praktisk effekt. De ökar nämligen för varje år klyftan mellan pensionstagare med och pensionstagare utan fuU pension. Med hänsyn härtill talar enligt min mening rättviseskäl för att reglerna utgår ur författningstexten.»

dels ansett att utskottet under punkten A bort hemställa

»att riksdagen med bifall till motionen 1972:449 i motsvarande del antar det på s. 2 och s. 3 i detta betänkande upptagna såsom motionärernas förslag betecknade förslaget tiU lag om ändring i lagen den 9 maj 1969 (nr 205) om pensionstillskott»;

beträffande anslagets storlek

2) av herr Olsson i Stockholm (vpk) som, med åberopande av vad som under reservationen 1 anförts om uppräkning av pensionstillskotten den 1 juli 1972, ansett att utskottet under punkten C bort hemställa

»att riksdagen - med bifall till motionen 1972: 449 i motsvarande del och med anledning av Kungl. Maj:ts under punkten B 4 framlagda förslag - tiU Folkpensioner för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 9 470 000 000 kr.»;

SfU 1972:10                                                             9

beträffande ändring av 3 § lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om finansiering av folkpensioneringen

3) av herr Olsson i Stockholm (vpk) som

dels anfört följande:

»Enligt gällande bestämmelser utgår folkpensionsavgift med 5% av den till statiig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten. Avgiften är emellertid maximerad till 1 500 kr. Någon avgift utgår alltså inte på den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 30 000 kr. Det kan enligt min mening inte anses tUlfredsställande att en skattskyldig, hur stor hans beskattningsbara inkomst än är, aldrig skall behöva erlägga folkpensionsavgift på ett högre avgiftsunderlag än 30 000 kr.

Skattebelastningen på livsmedelskonsumtionen har under senare år ökat mycket starkt. Mervärdeskatten enbart på livsmedel kan för budgetåret 1972/73 beräknas komma att inbringa inte mindre än ca 4 300 milj, kr. Detta måste mot bakgmnd av att mervärdeskatten hårdast drabbar familjer och ensamstående med låga och genomsnittliga inkomster anses otillfredsställande. I motionen 1972: 840 har framförts olUca skatte-skärpningsförslag i syfte att täcka det inkomstbortfall som ett slopande av mervärdeskatten skulle medföra. Enbart ett avskaffande av den maximiregel som gäUer för beräkning av folkpensionsavgiften kan beräknas medföra en inkomstförstärkning för staten på 925 mUj, kr. och är därför och av skäl som redovisats i det föregående en enligt min mening lämplig åtgärd bland andra för att möjliggöra ett avskaffande av den för det stora flertalet så betungande mervärdeskatten på Uvsmedel.»

dels ansett att utskottet under punkten D bort hemställa

»att riksdagen med bifall tUl motionen 1972: 1457 antar det på s. 4 i detta betänkande upptagna, såsom motionärernas förslag betecknade förslaget tiU lag om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om finansiering av folkpensioneringen,»

Särskilt yttrande

av herrar Ringaby (m) och Björck (m), vilka anfört:

»PensionstiUskotten, som utgår tiU pensionärer med ingen eller ringa tilläggspension och som inkomstprövas endast mot inkomster från ATP, bör enligt vår uppfattning betraktas som en del av ATP-systemet. De bör då också finansieras med ATP-medel, Härför skuUe behöva tagas i anspråk endast en mindre del av de årligen inflytande ATP-avgiftema, vilka annars oavkortade tUlförs AP-fondema, eftersom utgående tiU-läggspensioner för närvarande och under flera år framåt helt bekostas med avkastningen från fonderna.

En finansiering av pensionstillskotten med ATP-medel skuUe avlasta statsbudgeten utgifter på drygt 800 milj. kr. SamhäUsekonomiskt är åt-

SfU 1972:10                                                            10

gärden helt neutral, eftersom statens upplåningsbehov och AP-fondemas utlåningskapacitet minskar med exakt samma belopp. För pensionärerna skulle en fast anknytning av pensionstiUskotten tiU ATP-systemet innebära ökad trygghet genom att tillskotten skulle vara skyddade mot av konjunkturvariationer föranledda finanspolitiska åtstramningsåtgärder. Vi delar alltså den uppfattning som framförs i motionen 1972: 966, att pensionstiUskott bör utbetalas från ATP. Vi anser emeUertid att frågan lämpligen bör tas upp tUl avgörande i samband med att beslut nästa år fattas om ATP-avgiftens storlek under kommande femårsperiod.»

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1972   722043