Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sjöfartsfrågor

Betänkande 2008/09:TU12

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 april 2009

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Sjöfartsfrågor(pdf, 296 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2008/09:12 Sjöfartsfrågor

Beslut

Nej till motioner om sjöfart (TU12)

Riksdagen sa nej till motioner om sjöfart från den allmänna motionstiden 2008. Motionerna handlar bland annat om frågor om säkerhet och miljö samt fritidsbåtar. När det gäller frågan om sjöfarten i Östersjön hänvisar riksdagen bland annat till den havsproposition som regeringen nyligen har lagt fram. Utskottet påpekar också att arbetet med så kallade PSSA-anknutna skyddsåtgärder i Östersjön drivs vidare. PSSA står för Particularly Sensitive Sea Area, det vill säga särskilt känsligt havsområde. Vad gäller motioner med krav på förbud mot utsläpp av toalettavfall från fartyg och fritidsbåtare hänvisar riksdagen till planerade åtgärder.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 24

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-03-10
Justering: 2009-03-19
Trycklov till Gotab och webb: 2009-03-26
Trycklov: 2009-03-26
Reservationer: 7
Betänkande 2008/09:TU12

Alla beredningar i utskottet

2009-03-10

Nej till motioner om sjöfart (TU12)

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om sjöfart från den allmänna motionstiden 2008. Motionerna handlar bland annat om frågor om säkerhet och miljö samt fritidsbåtar. När det gäller frågan om sjöfarten i Östersjön hänvisar utskottet bland annat till den havsproposition som regeringen nyligen har lagt fram. Utskottet påpekar också att arbetet med så kallade PSSA-anknutna skyddsåtgärder i Östersjön drivs vidare. PSSA står för Particularly Sensitive Sea Area, det vill säga särskilt känsligt havsområde. När det gäller motioner med krav på förbud mot utsläpp av toalettavfall från fartyg och fritidsbåtare hänvisar utskottet till planerade åtgärder.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-04-02
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:TU12, Sjöfartsfrågor

Debatt om förslag 2008/09:TU12

Webb-tv: Sjöfartsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Sven Bergström (C)
Anf. 105 Sven Bergström (C)
Herr talman! Sverige är en halvö i norra Europa. Detta och vårt stora beroende av utrikeshandel ger sjöfarten en viktig roll i det svenska transportsystemet. Sverige är ett av Europas mest sjöfartsberoende länder. Enligt Sjöfartsverkets beräkningar går mer än 90 procent av Sveriges utrikeshandel, mätt i volym, sjövägen. Dessutom reser uppemot 30 miljoner personer till och från Sverige med färja varje år, vilket är nästan dubbelt så många som antalet flygresenärer till och från Sverige. Inom den internationella sjöfarten har uppemot 45 000 fartyg till huvuduppgift att frakta gods och/eller passagerare. Omkring 90 procent av de gränsöverskridande internationella godstransporterna sker med fartyg. Herr talman! I det här betänkandet behandlar trafikutskottet frågor om sjöfart i 31 motionsyrkanden i sammanlagt 24 motioner från allmänna motionstiden 2008. Motionsförslagen rör främst säkerhets- och miljörelaterade sjöfartsfrågor men även frågor om fritidsbåtsverksamheten. När det gäller frågan om sjöfart i Östersjöområdet konstaterar utskottet att den havsproposition som regeringen nyligen lagt fram innehåller förslag som i hög grad har bäring på de säkerhets- och miljöproblem som präglar detta område. Utskottet konstaterar också att arbetet med de så kallade PSSA-anknutna skyddsåtgärderna i Östersjön fortskrider. PSSA betyder särskilt känsligt havsområde. Även frågor om utsläpp från sjöfarten till luft - kväve- och svaveloxider - och till vatten - olja och barlastvatten - tas upp i betänkandet, och utskottet hänvisar till pågående eller planerade åtgärder. Samtliga motioner avstyrks. I betänkandet finns sju reservationer från Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet. Med detta hoppas jag att alla åhörare har fått en god bild av vad den förestående debatten kan komma att handla om.
Claes-Göran Brandin (S)
Anf. 106 Claes-Göran Brandin (S)
Herr talman! Vi socialdemokrater har tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet sju reservationer i betänkandet. Vi står givetvis bakom alla sju, men för tids vinnande yrkar jag bara bifall till reservationerna 1 och 7. Sverige är ett litet, utrikeshandelsberoende land. Som framgår av betänkandet går mer än 90 procent av Sveriges utrikeshandel sjövägen. Det gör oss till ett av Europas mest sjöfartsberoende länder. Sveriges långa kust och många hamnar gör att transporter med sjöfart lönar sig väl. Denna resurs borde kunna utnyttjas mycket bättre. Sjöfarten är ett miljövänligt sätt att transportera gods. Genom att föra över mer gods till sjöfarten skonas klimatet. Dessutom mildras trängseln på våra vägar, och det omfattande vägslitage som orsakas av tunga fordon kan reduceras. Vissa svenska rederier går i bräschen när det gäller att använda sig av bunkerolja miljöklass 1 och katalysator för avgasrening. Problem uppstår när dessa fartyg kommer till hamnar ute i Europa där det saknas tillgång till miljövänlig bunkerolja. Det gör att utvecklingen av fartyg med katalysatorer går mycket trögt och att sjöfarten fortsätter att släppa ut miljöfarliga föroreningar. Därför är det viktigt att regeringen inom EU med kraft driver frågan om miljöklassad bunkerolja. Flera åtgärder har satts in för att komma åt de negativa effekterna av svavelhaltiga utsläpp från fartyg som trafikerar svenska vatten. Alla berörda myndigheter är indragna i det arbetet. De arbetar med att ta fram planer och strategier för att minska användandet av svavel i det marina bränslet. Internationellt samarbete pågår på motsvarande sätt både inom EU och i FN:s sjöfartsorganisation IMO. Arbetet i EU har till exempel resulterat i skärpta gränsvärden för svavel i marina bränslen för fartyg i hamn. Här kan man också använda sig av landström när våra färjor ligger vid kaj. Vissa hamnar har också landström för fartyg som lossar och lastar. Nu hoppas vi att alla dessa insatser verkligen också ger resultat så att den försurning som svaveloxiderna bidrar till minskar på allvar. Särskilt viktigt är det i Östersjön som IMO klassar som PSSA-område, det vill säga ett hav som är särskilt känsligt och som det är viktigt att skydda från miljöfarliga utsläpp. Vårt politiska ansvar för att skydda dessa vatten väger mycket tungt. Vi har tyvärr inte samma positiva utveckling när det gäller kväveutsläppen från sjöfarten. Kväveutsläppen bidrar till övergödning och algblomning i havet. Nästan inga regler styr hur stora utsläpp av koloxid som är tillåtna. Resultatet av det är att fartygens utsläpp av kväve har ökat dramatiskt jämfört med motsvarande utsläpp från vägtrafiken. Det räcker inte med det frivilliga initiativ till kväverening som det finns exempel på bland annat i svenska rederier. Det behövs bindande regler för att förhindra sjöfart utan kväverening att trafikera våra vatten. Dessutom behövs, från myndigheterna, uttalade krav på fartygen att de använder det mest miljövänliga bränslet. Den socialdemokratiska regeringen gav 2006 Sjöfartsverket med flera i uppdrag att utreda hur ett handelssystem med utsläppsrätter kan utformas för sjöfarten. I utredningen som redovisades i maj 2007 konstaterades att det svenska arbetet med sjöfartsutsläppen av föroreningar har mött erkännande men att efterföljarna har varit få. Vi har nu stora förväntningar på att den borgerliga regeringen kommer att göra verkstad av utredningsförslagen. Ett nytt system med utsläppsrätter inom sjöfartssektorn kan fungera lika väl som det gör i det övriga näringslivet och ge stora positiva utvecklingsmöjligheter. Herr talman! Sverige är ett av världens båttätaste länder. Många utländska turister söker sig till våra vackra kuster och skärgårdar. Min blygsamhet förbjuder mig att säga var jag tycker att den finaste skärgården finns. Därför är det tragiskt att det sker så många olyckor med fritidsbåtar varje år. Ofta finns det alkohol med i bilden. Utvecklingen är långt från det trafiksäkerhetsmål vi här i riksdagen har satt upp. Vi bör göra ännu mer för att vända utvecklingen. Svenska sjöräddningssällskapet, polisen, Kustbevakningen och tullen återkommer till behovet av ett nationellt register för fritidsbåtar. Ett register skulle underlätta för polisen och tullen i deras övervakningsarbete. När det sker olyckor är ett registreringsnummer ett enkelt sätt att slå fast vem båtägaren är. Dessutom gäller för det ökade antalet båtstölder att det är betydligt krångligare för en person att hävda att båten är hans om han måste ändra registreringsnummer på båten. Finland har redan ett nationellt fritidsbåtsregister. Det fungerar utmärkt. Jag har svårt att förstå det motstånd som den här diskussionen orsakar bland alliansens företrädare, särskilt med tanke på att vinsterna är så givna. Var står alliansen egentligen i denna fråga? Det är svårt att begripa den moderatledda regeringens motstånd mot ett båtregister. Vart tog viljan att bekämpa brott vägen? En mycket trolig förklaring till motståndet är att man ser ett register som ett första steg mot att införa en båtskatt. Då klarnar bilden av de nya moderaterna. Rädslan för skatter är en betydligt starkare drivkraft än värnet av rättsstaten. Jag måste faktiskt säga att jag saknar de gamla moderaterna, som hade lag och ordning som sin ledstjärna. I detta anförande instämde Pia Nilsson (s).
Karin Svensson Smith (Mp)
Anf. 107 Karin Svensson Smith (Mp)
Herr talman! För Miljöpartiets räkning yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 7. Jag tänkte börja med att berätta att det i går lämnades in ett stort antal motioner föranledda av regeringens klimatproposition. I dessa motioner, både enskilda motioner från Miljöpartiet och motioner som är gemensamma för Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, pekar vi ut sjöfarten som en potentiellt mycket viktig klimatåtgärd. Hur kan det komma sig? Många människor associerar sjöfart med luftföroreningar. Som vi pekar på i vår reservation 1 är det mycket mer man kan göra för att minska emissionerna från luftfarten. Men icke förty är sjöfarten ett transportmedel som med rätt hastighet kan transportera mycket stora mängder gods till låg energiåtgång. Det har att göra med att friktionen mellan fartyget och vattnet är låg. Det borde man utnyttja mycket mer, men det förutsätter också att man är aktsam om vattnet där båtarna färdas. Det är vad reservation 1 går ut på. De regler som vi har möjlighet att tillämpa i och med att Östersjön är klassad som särskilt föroreningskänslig skulle kunna göra att vi ställde mycket högre krav än vad vi gör i dag. I reservationen pekar vi till exempel på att man skulle kunna hänvisa till IMO:s regelverk och kräva att rederierna ska ha ITF-avtal för att få lov att angöra olika hamnar kring Östersjökusten. Då kan man undra vad avtalen om arbetsvillkor för besättningen har att göra med goda förhållanden för miljön. Den mycket stora erfarenhet som vi har av fartygsolyckor och utsläpp i vattnen runt om i världen visar att det finns ett samband. De fartyg som har bra arbetsförhållanden är också i regel de fartyg som är aktsamma om miljön. Och tvärtom har flera av de båtar som har gått på grund eller gjort stora utsläpp slarviga eller väldigt dåliga relationer till de anställda och i vissa fall inga avtal med besättningen. Vi skulle också vilja peka på att det är viktigt att vara rädd om Östersjön när det gäller Hoburgs bankar och andra känsliga ställen. Det vore en poäng och viktigt att man nu, särskilt i tider då antalet oljetransporter och transporter med annat fossilbränsle på vattnet ökar väldigt mycket från det forna Sovjetunionen och alla stater på den östra sidan och söderut, har ordentliga farleder, en bra trafikseparering och bra styrning för att kunna undvika att det blir olyckor. Vi tycker också att handlingsplanen för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, behöver genomföras inom den givna tidsramen och vara framtagen till Helcoms ministermöte 2010. Östersjön är en oerhört stor tillgång, och vi måste vara mycket rädda om den. Därför måste vi ställa de krav på sjöfarten som behövs för att den samtidigt ska kunna skona och vara rädd om Östersjön och samtidigt bidra till att minska klimateffekterna av godstransporterna. Vi tycker att det är väldigt sorgligt att den här regeringen inte har tagit tillfället i akt att använda sig av alla de förslag som finns i den hamnutredning som Bengt Owe Birgersson gjorde och ordna upp förhållandena mellan stat och kommuner när det gäller hamnar, se till att det blir bättre kommunikationer till de hamnar som har möjlighet att kombinera lastbilstransporter med vattentransporter och att dessa hamnar blir utpekade som strategiska hamnar och i ett sammanhang av noder kan transportera gods på ett klimatvänligt och effektivt sätt. Det har regeringen bara lämnat på någon hylla, och jag vet inte varför man inte gör någonting åt det. Jag skulle också vilja säga någonting om reservation 7. Den handlar om register för fritidsbåtar. Varför vill vi ha det? Det finns vissa trafiksäkerhetsmässiga poänger med det. Men det redogjorde Claes-Göran Brandin för på ett bra sätt, och det tänker jag inte upprepa. Jag tänkte tala om andra motiv som vi har i vår gemensamma reservation. I tider när man resonerar om skillnader mellan fattiga och rika finns det här ett ganska stort obeskattat kapital. Var och en som går omkring i hamnarna kan se vad som finns där. Man kan jämföra villkoren för båtar med villkoren för till exempel fastigheter och förmögenheter. I hamnarna finns stora förmögenheter som många gånger är större än de som olika fastigheter representerar. Det vore rimligt att man hade ett register och att man införde en beskattning, gärna en beskattning relaterad också till den klimatpåverkan som dessa båtar ger upphov till. Vi är självklart väldigt positiva till att man använder båtar på sin fritid, och det finns mängder av vattenburna farkoster som är helt harmlösa för miljön och som skänker stor njutning till dem som använder dem utan att de påverkar andra negativt. Men det finns också fartyg som förorsakar buller, luftföroreningar och klimatpåverkan som man skulle behöva styra i rätt riktning med en beskattning. Det är ingen skillnad på sjöfarten jämfört med andra transportslag. Man är tvungen att rätta sig efter framtidens villkor, och framtidens villkor kräver liten klimatpåverkan och små luftföroreningar. Vi är väldigt positiva till sjöfarten, men den måste liksom andra ställas inför villkor och krav.
Lisbeth Grönfeldt Bergma (M)
Anf. 108 Lisbeth Grönfeldt Bergma (M)
Herr talman! På sjöfartsområdet händer det mycket, och det ska det göra för sjöfarten är av mycket stor betydelse för Sverige, för Europa och för världen. Ca 90 procent av de globala varutransporterna mellan länder sker med sjöfart. Att det händer mycket är också bra. Sjöfarten måste nämligen bli miljövänligare. Den måste minska sina utsläpp, måste gå över till lågsvavlig olja, och branschen själv måste ta initiativ till olika miljöåtgärder som lägre fart och bättre motorer. Detta görs också mer och mer från branschens sida. Vi har talat om eco driving när vi diskuterade detta. Trots att sjöfarten relativt sett är ett miljövänligt transportsätt smutsar den ned avsevärt. Det är också nödvändigt att det sker mycket och snabbt med tanke på den ömtåliga och alltför belastade och förstörda del av jorden som är havet. Vad är det då som händer? På EU-nivån har en lång rad handlingsprogram, direktiv och rättsakter som rör sjöfart och havsmiljö antagits eller är på väg att antas. Som exempel kan jag nämna följande. Det handlar om det tredje sjösäkerhetspaketet som antogs av Europaparlamentet den 11 mars i år. Det innehåller bland annat direktiv om flaggstaternas ansvar att uppfylla vad IMO:s konventioner föreskriver. Det handlar om hamnstatskontrolldirektivet med en ändring vad avser ökad kontroll av högriskfartyg och regler för övervaknings- och informationssystem och direktiv om redares skadeståndsansvar. Det är kommissionens grönbok om en framtida havspolitik och en integrerad havspolitik med förslag om minskade utsläpp från sjöfarten och ett fördjupat samarbete mellan branscher och myndigheter med bäring på sjöfarten. Det gäller ett ramdirektiv om marin strategi för att skydda Europas hav och för att uppnå betydande förbättringar av havsmiljön till 2020. Det är ett direktiv som ska vara implementerat i medlemsstaterna redan 2011. Ett förslag till en europeisk hamnpolitik finns redan, och en handlingsplan för att inrätta ett europeiskt område för sjötransporter utan hinder lades fram i januari i år. Syftet med denna är att öka sjöfartens attraktivitet, effektivitet och konkurrenskraft samtidigt som miljöskyddet förbättras. Åtgärder föreslås på såväl EU-nivå som medlemsstatsnivå på såväl kort sikt till 2010 som medellång sikt till 2013 och med en uppföljning planerad till 2012. Samtidigt med denna handlingsplan kom också ett meddelande om strategiska mål och rekommendationer för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018 med krav på åtgärder för förbättrad miljöprestanda och säkerhet, ökning av närsjöfarten och överförande av gods från väg till sjö samt förslag till avhjälpande av bristen på kvalificerat sjöfolk. Först i juni kommer EU:s särskilda strategi för Östersjöregionen att presenteras. EU:s insatser när det gäller sjösäkerhet och havsmiljö är dessutom intimt förknippade med IMO:s arbete och handlar i mångt och mycket om att se till att de internationella överenskommelser som träffats inom IMO också effektivt och enhetligt införs i medlemsstaterna. Den svenska regeringen lade den 17 mars i år fram en proposition om en sammanhållen svensk sjöfartspolitik med förslag till konkreta åtgärder i form av bland annat förstärkt internationellt samarbete med fokus på Östersjön och Västerhavet, en ny samlande myndighet för havs- och vattenfrågor, utvecklad sjöövervakning, AIS och VTS, åtgärder avseende barlastvatten och förbud mot utsläpp av toalettavfall, begränsningar av sjöfartens utsläpp till luften samt skydd för havsmiljön i Arktis. Till detta lär vi mer i detalj få återkomma i en debatt senare här i kammaren. Men jag ville nu nämna det här som exempel på att både vi och EU och naturligtvis även andra internationella organ intensivt arbetar med miljö- och säkerhetsfrågor avseende sjöfarten. Trots att så gott som allt det arbete som föreslås i s-, v- och mp-motionerna redan pågår eller också föreslås i propositioner eller utredningar eller är på gång på annat sätt - vilket mycket tydligt förklaras i utskottets betänkande - har oppositionen sju reservationer. När det gäller sjöfarten i Östersjöområdet och PSSA-åtgärder, som reservation 1 handlar om, delar utskottet självfallet reservanternas uppfattning att det är av yttersta vikt att värna Östersjöns marina miljö, vilket klart framgår av betänkandet. Mycket arbete pågår på många olika plan med detta syfte, och arbetet med PSSA-anknutna skyddsåtgärder drivs vidare. Skyddsåtgärder avseende Ålands hav godtogs av IMO hösten 2008, med ikraftträdande den 1 januari 2010. När det gäller skyddsåtgärder runt Gotland pågår ett arbete med att ta fram krav inför en ansökan i år till IMO. Ytterligare skyddsåtgärder diskuteras av Östersjöländernas sjöfartsmyndigheter, och uppföljning sker kontinuerligt. Helcoms handlingsplan, som tidigare nämndes här, ska genomföras så snart det bara går. Sverige är ordförandeland i Helcom åren 2010-2012 och driver frågan. Herr talman! Sjöfart i arktiska områden är en oerhört angelägen fråga som tas upp i reservation 2. Inom Arktiska rådet pågår ett arbete i syfte att stärka de säkerhets- och miljörelaterade frågorna gällande arktisk sjöfart - ett arbete som snart kommer att redovisas. Som jag tidigare nämnde är skyddet av havsmiljön i Arktis ett område som tas upp i havspropositionen, där det framhålls att det är bråttom med att ta konkreta steg avseende bestämmelser, regler och överenskommelser. Regeringen är pådrivande i arbetet och vill självfallet se resultat inför år 2011 då Sverige tar över ordförandeskapet i Arktiska rådet. Samtidigt är det värt att notera att frågorna om sjöfart och exploatering av såväl naturresurser som landområden i Arktis även har många klart politiska och ekonomiska implikationer, något som troligen inte kommer att underlätta arbetet. I stället kommer det att krävas insatser och ett förstärkt samarbete på såväl nordisk som europeisk nivå - ja, självfallet även globalt utöver det vanliga. När det gäller utsläpp av kväve- och svaveloxider vill reservanterna att regeringen fortsätter att med kraft driva frågan om åtgärder mot sjöfartens utsläpp. Vad gör då regeringen? Jo, precis detta: Förutom de nyligen skärpta kraven på miljödifferentiering i systemet med farledsavgifter arbetar man på system för handel med utsläppsrätter för kväve- och svaveloxider inom sjöfarten och redovisar i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik - Klimat att man vill agera för att den internationella sjöfarten inkluderas i ett sådant system. Vidare uttalar man att man fortsatt vill vara drivande inom IMO:s arbete med att begränsa sjöfartens utsläpp av luftföroreningar och att man vill medverka till satsningar för att utveckla bra övervakningssystem. Dessutom har regeringen inlett en dialog med oljebolagen i Sverige för att få till stånd en ökning av utbudet av bunkerolja, miljöklass 1. När det gäller landström pågår, på svenskt initiativ, ett arbete inom IMO. Det gäller då ett samarbete om standardisering av landanslutning av el i syfte att bland annat minska investeringskostnaderna. Europeiska kommissionen kommer snart att lägga fram ett förslag till ett direktiv för att underlätta landströmsinstallationer. Frågan om skattebefrielse för landansluten el för fartyg bereds inom regeringen. Jag kan inte låta bli att i det här sammanhanget notera att Göteborgs Hamn, som ligger långt framme i denna fråga, vilket reservanterna också har noterat, i måndags fick transportnäringens miljöpris, Pegasuspriset 2009, dels för sitt breda miljöarbete som bland annat omfattar miljödifferentierade hamnavgifter och ett program för landanslutning av el när fartyg ligger vid kaj, dels för sina 24 dagliga tågpendlar till 22 orter i Sverige. Om dessa transporter under år 2008 hade gått på landsväg skulle det ha inneburit utsläpp av ytterligare 47 000 ton koldioxid. Ytterligare 18 miljoner liter diesel skulle då ha förbrukats - inom parentes sagt. När det gäller utsläpp av olja menar reservanterna att "Sverige bör fortsätta att aktivt driva på i internationella forum för att se till att de internationella konventionerna skärps för att minska risken för utsläpp av olja och andra farliga ämnen". Men det är ju precis det vi gör! Vi driver på i alla på marknaden förekommande internationella forum - i IMO, Helcom, EU med flera - för såväl en skärpt övervakning och en effektivare hamnstatskontroll som en bättre trafikreglering och så vidare. Reservation 6 handlar om utsläpp av barlastvatten. En proposition om antagande och genomförande av barlastvattenkonventionen kommer mycket snart. När Sverige som 18:e land har ratificerat konventionen kommer vi självfallet att vara pådrivande så att ytterligare minst tolv stater följer vårt exempel på det att konventionen sedan kan träda i kraft. Herr talman! Till sist vill jag bara mycket kort - jag har ju talat länge nog nu, men jag är ensam talare på allianssidan här i dag - nämna fritidsbåtsregistret. Tredje året i rad säger jag: Det är inte aktuellt. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Claes-Göran Brandin (S)
Anf. 109 Claes-Göran Brandin (S)
Herr talman! Lisbeth Grönfeldt Bergman har här gått igenom alla våra reservationer och instämmer i nästan allt som vi har skrivit. Det heter: Det finns, det kommer och så vidare. Men när det kommer till fritidsbåtsregistret är det tummen ned. Förra gången jag ställde en fråga till Lisbeth svarade hon att det i alliansen är Annelie Enochson som ska svara på frågan. Men eftersom Annelie inte är här i dag får jag fråga Lisbeth Grönfeldt Bergman: Vad är det som gör att man är så negativ till ett fritidsbåtsregister? Det är så många remissinstanser som har sagt ifrån. De remissinstanser som ändå har med de här frågorna att göra har ju sagt att detta är viktigt, att vi borde få ett fritidsbåtsregister. Vad är det då som gör att man avvaktar i det avseendet? Jag kan bara säga - jag säger det så slipper du säga något om det - att jag beklagar den motion som vi väckte någon gång i början av 2000-talet där vi skrev om en skatt. Jag tar helt avstånd från en båtskatt. I stället ska det vara ett fritidsbåtsregister som kan användas vid hanteringen av stulna båtar. Polisen och Kustbevakningen kan också med ett sådant register få möjligheter att jaga dem som kör för fort och som gör att normala människor inte kan handskas med våra vatten så att säga. Det är vad det handlar om - ingenting annat! Vi behöver inte ha någon diskussion om skatt eller inte. Jag är helt motståndare till en båtskatt. Däremot är jag förespråkare för ett båtregister som är självfinansierat. Det är så konstigt att man inte kan gå med i det avseendet. I nästa replik återkommer jag till bunkeroljan.
Lisbeth Grönfeldt Bergma (M)
Anf. 110 Lisbeth Grönfeldt Bergma (M)
Herr talman! På vilket sätt ökar sjösäkerhet med just ett statligt register i förhållande till ett register som försäkringsbolagen håller i? I tidigare debatter har jag sagt att det vore bra med en allmän och obligatorisk båtförsäkring och ett register som försäkringsbolagen håller i. I dag är det bara 40 procent av fritidsbåtarna som har en särskild båtförsäkring. En del har sin båt försäkrad via hemförsäkringen. Resten har ingenting alls. Men detta är ett svepskäl - naturligtvis är det så. Karin Svensson Smith sade här tidigare - och ni har ju en gemensam reservation - att det handlar om skatt, att det underlättar otroligt att införa en fritidsbåtskatt. Men det önskar vi inte göra. Jag kan förstå om ni är besvikna på att Sverige inte längre toppar skatteligan och raskt vill fylla på med nya skatter på alla områden, inklusive höjda inkomstskatter, förmögenhetsskatter och båtskatt, så att vi går om Danmark igen i tävlingen om högsta skattetryck. Vi säger nej till ett statligt fritidsbåtregister men ja till ett fritidsregister som försäkringsbolagen håller i. Det är minst lika bra för tullen, polisen, sjöpolisen och Kustbevakningen.
Claes-Göran Brandin (S)
Anf. 111 Claes-Göran Brandin (S)
Herr talman! Nu var vi där i skattediskussionen igen. Jag kan säga att jag står fast vid det jag säger, att vi inte har någon diskussion inom vårt parti om att vi ska ha båtskatt. Om sedan ordet statligt båtregister har missbrukats eller inte kan inte jag ta ansvar för. Jag är inte lika säker på att de som bevakar våra vatten har lika stora möjligheter att komma åt ett register som de olika försäkringsbolagen har centralt. Jag tror inte att det kommer att fungera på det viset, utan jag tycker att man ska ha ett register som man också ansvarar för. Det är väl detta att det heter ett statligt båtregister som är problemet för den borgerliga regeringen. För att gå tillbaka till frågan om bunkeroljan sade Lisbeth att det förs diskussioner med de svenska oljebolagen. Jag tycker att det är jättebra att det finns möjlighet att tanka bra oljor i Sverige, men det är inte här problemet ligger. Problemet är att det inte är möjligt för svenska båtar som vill köra miljövänligt att bunkra ren bunkerolja i EU och övriga världen. Det är där problemet ligger och inte i Sverige, för här har vi det. De båtar som ska bunkra ren olja ute i Europa klarar inte av att göra det. Därför måste frågan drivas gemensamt inom EU, och där tycker jag att vi måste trycka på ännu hårdare.
Lisbeth Grönfeldt Bergma (M)
Anf. 112 Lisbeth Grönfeldt Bergma (M)
Herr talman! I den här frågan har vi faktiskt inga olika uppfattningar. Det har vi också konstaterat i tidigare debatter. Det är bra att Sveriges regering för en diskussion med oljebolagen i Sverige. Det ska också utökas till en bredare diskussion inom EU. Men någonstans måste man börja, och jag tror att det här är en bra början. Jag håller fullständigt med om att vi ska driva den här frågan, för det är dåligt på utbudssidan, och har vi inget utbud är det ju svårt för rederierna att släppa ut mindre.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-04-15
Förslagspunkter: 11, Acklamationer: 9, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Lotsningsverksamhet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:T385 av Finn Bengtsson och Jan R Andersson (båda m) och
      2008/09:T551 av Staffan Anger (m).
    2. Sjöfart i Östersjöområdet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:T532 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) och
      2008/09:MJ493 av Anders Ygeman m.fl. (s) yrkande 8.
      • Reservation 1 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0112018
      m870010
      c25004
      fp21007
      kd21003
      v01903
      mp01603
      Totalt154147048
      Ledamöternas röster
    3. Sjöfart i arktiska områden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:T388 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) och
      2008/09:T389 av Sinikka Bohlin m.fl. (s).
      • Reservation 2 (s, v, mp)
    4. Utsläpp av kväve- och svaveloxider m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:T304 av Kent Olsson (m),
      2008/09:T321 av Jasenko Omanovic och Eva Sonidsson (båda s),
      2008/09:T328 av Lars Tysklind och Anita Brodén (båda fp) yrkande 2,
      2008/09:T392 av Billy Gustafsson (s),
      2008/09:T433 av Anders Hansson (m),
      2008/09:T449 av Birgitta Eriksson m.fl. (s, v, mp) yrkandena 1 och 2,
      2008/09:MJ459 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 10 och
      2008/09:MJ493 av Anders Ygeman m.fl. (s) yrkandena 5 och 6.
      • Reservation 3 (s, v, mp)
    5. Utsläpp av olja

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:T328 av Lars Tysklind och Anita Brodén (båda fp) yrkande 3 och
      2008/09:MJ493 av Anders Ygeman m.fl. (s) yrkande 9.
      • Reservation 4 (s, v, mp)
    6. Utsläpp av toalettavfall

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:T338 av Krister Örnfjäder och Désirée Liljevall (båda s),
      2008/09:T401 av Staffan Danielsson och Per Lodenius (båda c),
      2008/09:T405 av Rolf K Nilsson (m),
      2008/09:T480 av Lars Hjälmered (m) och
      2008/09:MJ493 av Anders Ygeman m.fl. (s) yrkande 7.
      • Reservation 5 (s, v, mp)
    7. Utsläpp av barlastvatten

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2008/09:MJ493 av Anders Ygeman m.fl. (s) yrkande 18.
      • Reservation 6 (s, v, mp)
    8. Regelverk för mindre fartyg

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:T248 av Gunnar Andrén och Barbro Westerholm (båda fp) yrkande 9 och
      2008/09:T479 av Lars Hjälmered och Lars-Arne Staxäng (båda m).
    9. M/S Estonia

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2008/09:T527 av Kjell Eldensjö (kd).
    10. Register för fritidsbåtar

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:T239 av Agneta Lundberg och Susanne Eberstein (båda s),
      2008/09:T246 av Anneli Särnblad och Kurt Kvarnström (båda s) och
      2008/09:T301 av Peter Jeppsson m.fl. (s).
      • Reservation 7 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0112018
      m870010
      c25004
      fp21007
      kd21003
      v01903
      mp01603
      Totalt154147048
      Ledamöternas röster
    11. Obligatorisk flytväst

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2008/09:T295 av Christer Engelhardt (s).