Ökad frihet för vissa stiftelser som finansierar forskning

Betänkande 2009/10:UbU17

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
29 april 2010

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Ökad frihet för stiftelser som bildats med statliga pengar (UbU17)

I Sverige finns ett antal stiftelser som bildats med statliga pengar från löntagarfonderna. Stiftelserna finansierar olika sorters forskning. Här återfinns bland annat Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning och Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa. Regeringen vill öka forskningsstiftelsernas frihet och minska centralstyrningen. Tanken är att regeringen inte längre ska vara ansvariga för att utse och byta ut samtliga ledamöter i styrelserna. I stället ska styrelseledamöterna till övervägande del utses efter förslag från forskarsamhället. Regeringen kommer även i framtiden ha inflytandet att utse en till två styrelseledamöter i varje stiftelse
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2010-04-08
Trycklov till Gotab och webb: 2010-04-22
Trycklov: 2010-04-22
Justering: 2010-04-22
Trycklov: 2010-04-23
Reservationer: 2
Betänkande 2009/10:UbU17

Alla beredningar i utskottet

2010-04-08

Ökad frihet för stiftelser som bildats med statliga pengar (UbU17)

I Sverige finns ett antal stiftelser som bildats med statliga pengar från löntagarfonderna. Stiftelserna finansierar olika sorters forskning. Här återfinns bland annat Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning och Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa.

Regeringen vill öka forskningsstiftelsernas frihet och minska centralstyrningen. Tanken är att regeringen inte längre ska vara ansvariga för att utse och byta ut samtliga ledamöter i styrelserna.

I stället ska styrelseledamöterna till övervägande del utses efter förslag från forskarsamhället. Regeringen kommer även i framtiden ha inflytandet att utse en till två styrelseledamöter i varje stiftelse

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2010-04-29

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 31 Thomas Strand (S)
Fru talman! I den proposition vi nu ska diskutera föreslås att regeringen inte längre ska utse och entlediga samtliga styrelseledamöter i sju namngivna forskningsstiftelser. Vi socialdemokrater tycker inte att detta är ett bra och genomtänkt förslag. Vi socialdemokrater delar inte den borgerliga regeringens syn på hur man ökar den akademiska friheten och stärker forskarsamhällets inflytande. Vi yrkar därför avslag på propositionen och föreslår att regeringen får återkomma med ett förslag som värnar offentlighetens insyn genom att regeringen fortsatt utser och entledigar ledamöter i vissa styrelser som finansierar forskning, samtidigt som inflytandet från såväl forskarsamhället som näringslivet och det omgivande samhället stärks genom att valberedningar införs som föreslår styrelsekandidater till stiftelserna. Det finns en grundläggande skillnad mellan oss och den borgerliga regeringen i synen på akademisk frihet. Det har tydliggjorts i den högskole- och forskningspolitik som regeringen bedrivit under mandatperioden. Traditionellt har avvägningen mellan statlig styrning och akademisk frihet upprätthållits genom att regeringen utsett ledamöter i styrelser för myndigheter och statliga stiftelser, men däremot på ett tydligt sätt avhållit sig från att detaljreglera hur dessa styrelser ska sköta sitt uppdrag och uppnå sina mål. Den borgerliga regeringens arbetsmetod har varit den motsatta. Man ger en formell frihet i betydelsen att staten avstår från att utse ledamöter, men detaljstyr desto hårdare vilka områden styrelserna ska arbeta med och hur de ska uppnå sina mål. För oss är det tydligt att den socialdemokratiska modellen i praktiken värnat forskarsamhällets och akademins frihet bättre än den borgerliga modellen. Det föreligger också en väsentlig skillnad i synen på hur vi på ett demokratiskt sätt utser en styrelse. Vi är skolade i en folkrörelsetradition och därför avvisar vi att en avgående styrelse ska utse sina efterträdare. I propositionen Forskning och samhälle anfördes bland annat att samordningen mellan stiftelsernas insatser och statliga insatser på forskningens område är ett viktigt skäl för att en regering ska utse samtliga ledamöter. Vi anser inte att behovet av samordning har minskat. Vi menar också att den offentliga insynen är viktig med tanke på stiftelsernas ansvar för betydande förmögenheter. Vi noterar att Riksrevisionen bestämt understrukit att den statliga utvärderingen och insynen i stiftelserna snarast bör utvecklas och förstärkas, inte försvagas. Såväl demokratiska som strategiska och praktiska skäl talar därför för att regeringen alltjämt bör fatta det formella beslutet om styrelsernas ledamöter. Fru talman! Vi socialdemokrater vill öppna för ett ökat inflytande från forskarsamhället, näringslivet och det omgivande samhället. Industrikommittén, med representanter för såväl arbetsgivar- som löntagarorganisationer, framhåller i sitt remissvar att det i fråga om stiftelser som bildats av staten finns ett starkt offentligt intresse av att föreskrifterna om förvaltningen utformas med respekt för demokratiska principer och för det allmännas bästa. Vi delar denna syn. Vi socialdemokrater anser att stiftelsernas styrelser bör ha en sammansättning som svarar mot deras respektive ändamålsparagrafer. Eftersom dessa också betonar att forskningsresultaten ska komma till praktisk användning inom näringsliv och samhälle är det för oss självklart att styrelsernas sammansättning ska bestå av både forskare och personer med bred erfarenhet av hur forskningsresultat kan komma till praktisk användning. Tyvärr har regeringen en mycket snäv syn på vilka intressen som är relevanta att vara företrädda i stiftelsernas styrelser - inte minst har näringslivet glömts bort. Forskarsamhället bör givetvis ha en god representation i styrelserna. Regeringens förslag innebär dock att det är näst intill uteslutande forskarsamhället som ska såväl utse som utgöra sammansättningen av stiftelsernas styrelser. Flera remissinstanser föreslår att varje stiftelse bör ha en valberedning som föreslår styrelsens sammansättning. Vi delar denna uppfattning och ser det som ett bra sätt att öka inflytandet från forskarsamhället, samhället och näringslivet. I dessa valberedningar bör det ingå representanter för de statliga forskningsfinansiärerna, de vetenskapliga akademier som omnämns i propositionen, universitet och högskolor samt för näringslivet. En sådan beredning ger regeringen bästa möjliga underlag för att fatta ett väl förankrat beslut. Det är en beslutsordning som dels följer goda demokratiska principer, dels stärker inflytandet från forskarsamhället, näringslivet och det omgivande samhället. Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 2.

Anf. 32 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. I Sverige finns det, som sagt, ett antal stiftelser som finansierar olika sorters forskning. Regeringen vill öka dessa stiftelsers frihet och minska centralstyrningen. Tanken är att regeringen inte längre ska utse samtliga styrelseledamöter, bara en eller två. Alliansregeringen har presenterat en proposition som innehåller detta förslag, och styrelseledamöterna ska enligt detta till övervägande del utses efter förslag från forskarsamhället. Förslaget innebär som jag sade att regeringen också fortsättningsvis kommer att utse en eller två styrelseledamöter i varje stiftelse. Fru talman! För mig är det sorgligt när jag hör Thomas Strand stå här och tala om hur förfärligt det är att forskarsamhället ska utse en stor del av styrelseledamöterna. Jag blir nämligen beklämd. Vad finns det för syn hos Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet på forskarna, på akademin och på denna del av forskarsamhället när de är så oroliga för att politikerna inte är inne och petar i vilka som ska utses till styrelserna i stiftelserna? De stiftelser som det handlar om är Stiftelsen för Strategisk Forskning, Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning, Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet, Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling och Stiftelsen för vård- och allergiforskning. Det var dessa forskningsstiftelser som bildades 1993-1994 i samband med att de tidigare löntagarfonderna avvecklades. När vi hör namnen på dessa stiftelser är det då någon i denna kammare, även om vi inte är så många här, som tror att vi politiker kan mer om dessa områden än forskarna, eftersom Thomas Strand står här i talarstolen och med bestämdhet hävdar att vi skär bort kunskap och erfarenhet om vi inte låter politikerna bestämma över alla stiftelseledamöter i styrelserna? Enligt de ursprungliga stiftelseförordningarna, som faktiskt instiftades av den borgerliga regeringen 1991-1994, skulle regeringen utse samtliga styrelseledamöter. Men därefter skulle stiftelsernas styrelser till huvuddelen utses av stiftelserna själva. Det var bara första gången som regeringen skulle utse dem. Därefter skulle stiftelserna själva utse styrelserna och inom sig utse ordförande och vice ordförande. Regeringen skulle utse endast en styrelseledamot i varje stiftelse. Det var alltså den borgerliga regeringen som redan från början sade att vi skulle ha denna ordning. Men det klarade inte den socialdemokratiska regeringen som på 1990-talet förändrade det hela och bestämde sig för att det enda rimliga var att regeringen skulle utse samtliga ledamöter. De skäl som Socialdemokraterna då angav för förändringen var att medlen borde hanteras i sådana former att offentlig insyn i verksamheten och påverkan från statsmakternas sida skulle möjliggöras. Tala om klåfingrighet, och tala om styrning från politiker. Det var inte en överlåtelse åt forskarsamhället. Vidare angavs som ett skäl att en ordning där samtliga ledamöter utses av regeringen skulle främja samordningen mellan stiftelsernas insatser och statliga insatser på forskningens område, precis som om det inte är viktigt att vi har någon forskning som statsmakterna inte kan gå in och peta i hur som helst. Vad jag är glad över den autonomisatsning som alliansregeringen nu gör. Det känns som en fröjd i hela hjärtat. Fru talman! Syftet med regeringens proposition är att i stället minimera den politiska styrningen av fördelningen av forskningsmedel på detaljnivå. Det är Alliansens absoluta uppfattning att forskningspolitisk styrning bör ske enbart på en övergripande nivå. Dessutom vill vi öka forskarsamhällets inflytande i stiftelserna genom att låta forskarsamhället medverka när styrelseledamöter utses eftersom man då får en breddad rekrytering och den breddade kompetens som behövs för ändamålen med stiftelsernas pengar. Jag läste upp namnen på de stiftelser som det gäller. Vem av oss är till exempel bäst när det gäller Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi? Det är faktiskt komplicerade saker. Inte ens socialdemokratiska politiker kan slå sig för bröstet och tro att de vet precis vilka människor som behöver sitta i styrelserna i dessa stiftelser. Fru talman! Samtidigt som Alliansen föreslår att regeringen inte längre ska utse och entlediga samtliga styrelseledamöter i de aktuella stiftelserna tror vi att det är viktigt att två ledamöter i varje styrelse utses av regeringen, med undantag för stiftelsen vid Lunds universitet där en utses av regeringen. Fru talman! De styrelseledamöter som inte utses av regeringen bör alltså utses och entledigas av stiftelsernas styrelser efter förslag av forskarsamhället och stiftelserna. Därmed går vi tillbaka till de ursprungliga stiftelseförordningarna så att de avgående styrelserna utser ledamöter som inte utses av regeringen. Regeringen har gjort bedömningen att en sådan ordning också bör gälla framöver. En beslutsordning där regeringen utser en mindre del av styrelsen tillförsäkrar stiftelsen en större frihet och självständighet. Fru talman! Jag kan avslutningsvis inte låta bli att ställa den fråga som har väckts i mitt sinne nu och även tidigare. Vad är det för syn som Socialdemokraterna med Thomas Strand i spetsen har på forskarna, på deras omdöme, på deras kompetens och på deras engagemang när det gäller att fullgöra sitt uppdrag så bra som möjligt? Vad är det som gör att Socialdemokraterna är så otroligt rädda för att inte få vara med och peta i tillsättningen av varje styrelseledamot? I detta anförande instämde Ulrika Carlsson i Skövde (c), Tina Acketoft (fp) och Inge Garstedt (m).

Anf. 33 Thomas Strand (S)
Fru talman! Jag är rädd för att Yvonne Andersson över huvud taget inte lyssnade på vad jag sade i mitt anförande. Jag tror inte att hon har läst vår motion heller. I så fall skulle hon inte ha sagt det som hon har sagt. Yvonne Andersson gör ett stort nummer av att vi socialdemokrater skulle stå för en politisk klåfingrighet och att den borgerliga alliansen skulle vara en garant för akademisk frihet. Detta är en myt som ni borgerliga politiker älskar att odla. Men det är en vrångbild. Jag ska tala om vad jag sade i mitt anförande. Jag sade att vi vill öppna för ett ökat inflytande från forskarsamhället. Så sade jag. Men jag sade också att problemet är att ni glömmer bort näringslivet. Det är en princip. Den andra principen handlar om hur man demokratiskt tillsätter styrelser. Jag är uppvuxen i en folkrörelsetradition där vi bestämt avvisar att en avgående styrelse själv utser sina efterträdare. Jag vet inte hur det fungerar hos er kristdemokrater när ni har möten och väljer styrelser. Men jag skulle tro att ni gör som vi, att ni har en oberoende valberedning som lägger fram ett förslag och att det på ett årsmöte fattas beslut om vilka personer som ska sitta i styrelsen. Men här ska inte det gälla. Nej, styrelsen ska själv utse sina efterträdare. Det handlar, Yvonne Andersson, om en demokratisk princip, inte om klåfingrighet! Vi vill inte styra. Däremot vill vi ha en demokratiskt god ordning för hur styrelser väljs.

Anf. 34 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Jag förstår inte var det finns något om att det ska vara en demokratiskt vald forskningsstiftelse. Är det möjligtvis så att Thomas Strand har missuppfattat själva området, själva frågan? Här finns en sakkunskap, något som ni ju efterlyser i er motion. Jag har visserligen, kan jag säga, inte läst hela motionen, men jag har läst reservationerna och sett vad ni har gått emot. Jag blir lite skraj. Även när det här startades upp återgick ni till en modell innebärande att regeringen skulle utse alla. Men det är väl inte en demokratisk ordning bara för att regeringen handplockar personer som man tycker att det är roligt att ha i forskningsstiftelserna. Är det inte en viktigare ordning att forskarna själva, som ju kan avgöra var kompetensen ligger, får möjlighet att utse personerna? Här är det kompetens som krävs. I ett samhälle som vårt med skillnader i regeringar och i politisk ambition är det väl innerligt bra om vi får en stomme innebärande att den politiska makten inte går in och petar, det vill säga att vi får en stomme i kunskapssamhället som kan stå upp för någonting som i hög grad är oberoende av makthavarna. Jag är jätteglad över att vi har akademierna - Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och andra akademier. Visserligen får de berätta för riksdag och regering om förändringar sker, men de äger rätten att själva tillsätta sina styrelser. Det är jag alltså jätteglad över. Hur skulle det se ut om politiker hanterade allting? Vi hör ju redan nu, fru talman, hur vi diskuterar om detta.

Anf. 35 Thomas Strand (S)
Fru talman! Det är som jag trodde. Yvonne, du har inte läst vår motion. Vi skriver där att vi vill ha en valberedning som består av folk från vetenskapliga akademier, högskolor, universitet och näringsliv som lägger fram förslag till styrelse. Regeringens uppdrag är att precis som ett årsmöte besluta att den och den personen ska vara med i styrelsen. De olika stiftelserna har förordningar att följa. Det är väldigt svårt för regeringen att gå in och styra en stiftelse. Det vet också Yvonne, så man ska inte göra så stor affär av det. Det handlar om principer för tillsättandet. När det gäller detaljstyrning har ni i den borgerliga alliansen visat på en väldigt förfinad känsla för detaljstyrning. I den forskningsproposition som kom för över ett år sedan ville ni styra till och med på budgetnivå när det gäller detaljområden och strategiska områden. I Autonomiutredningen och framför allt i den kvalitetsproposition som kom nyligen har den borgerliga regeringen lyckats reta upp i stort sett hela högskolesektorn därför att regeringen går in och styr och ändrar i ett gemensamt förslag från hela sektorn. I går hade vi här i kammaren en diskussion om lärarutbildningen. I den propositionen tas detaljstyrningen av den borgerliga regeringen till oanade höjder, så det här med detaljstyrning ska vi nog inte prata för mycket om. Detaljstyrning är ni experter på. Ni säger en sak men gör någonting annat. Ett problem är också att ni när det gäller de stiftelser som vi nu pratar om nonchalerar näringslivet. Industrikommittén och Svenskt Näringsliv har sagt att för att forskningen ska komma till nytta och till bra resultat måste det också föras samtal med näringsliv och det omgivande samhället. Man kan säga att ni nonchalerar det i det här förslaget. Vi säger: Principen med ett demokratiskt tillsättande är viktigt, liksom att näringslivet är med.

Anf. 36 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Jag kastar tillbaka alla slutsatserna här. Vi har ju i årtionden kunnat följa hur Socialdemokraterna detaljstyrt på högskoleområdet, universitetsområdet och forskningsområdet. Till och med i myndigheterna har man haft forskningspengar till detaljstyrning. Det har vi tagit bort. Vi vill inte ha det på det sättet. Dock finns det några myndigheter som fortfarande har forskningspengar, men det är alltså ingen ordning som vi vill ha. Vad är det som är mest styrning? Om vi tillsammans med näringslivet plockar fram strategiska områden i samråd med näringsliv och olika aktörer har vi ett mål för vad som behöver göras i samhället. Ni vill detaljstyra vilka personer som ska få vara med. Vilka personer som ska få sitta i styrelsen får inte forskarna bestämma trots att de vet vilka som har kompetens nog för att lyfta fram den forskning som behövs. Vilka är det som vet vilken ämneskompetens som ligger i frontlinjen när det gäller kunskapsutvecklingen? Ja, det är forskarna själva som vet det - ingen av oss politiker. Varför ska vi då välja ut personerna? Vad vi gör är egentligen att vi målstyr. Vi vill att vissa områden ska beforskas. Vi ser till behoven inom vissa områden, inte till vilka som ska göra vad. Därför säger vi till styrelserna: Här får forskarna bestämma. Men vi har öppenhet och även insyn med en respektive två personer i de olika styrelserna. Jag tycker att förslaget här är strålande. Återigen: Politiker ska inte vara inne och peta i all forskning. Vi måste ha en kunskapsbas som inte är politiskt styrd. Jag är glad över att vi har det på dessa områden; här har vi en modell som är fri från politisk styrning.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2010-04-29
Förslagspunkter: 2, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Utseende och entledigande av styrelseledamöter i vissa stiftelser som finansierar forskning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner regeringens förslag om hur styrelseledamöter i vissa stiftelser som finansierar forskning ska utses och entledigas (avsnitt 4.1).
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:136 och avslår motion 2009/10:Ub7 yrkande 1.
    • Reservation 1 (s)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0105025
    m820014
    c23006
    fp21007
    kd18006
    v14053
    mp15004
    -1000
    Totalt174105565
    Ledamöternas röster
  2. Valberedningar och representationen i styrelserna

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2009/10:Ub7 yrkandena 2 och 3.
    • Reservation 2 (s)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0103027
    m820014
    c23006
    fp21007
    kd18006
    v18103
    mp14104
    -1000
    Totalt177105067
    Ledamöternas röster