med anledning av propositionen 1976/77:95 om vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, såvitt propositionen hänvisats till arbetsmarknadsutskottet, jämte motioner

Betänkande 1976/77:AU26

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1976/77:26

med anledning av propositionen 1976/77:95 om vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, såvitt propositiohen hänvisats till arbetsmarknadsutskottet, jämte motioner

1 betänkandet behandlas

dels propositionen 1976/77:95 om vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder såvitt avser bilagan 2, punkterna 1 och 2,

dels den under allmänna motionstiden väckta motionen 1976/77:20 av herr Alftin m. fl. (s),

dels de med anledning av propositionen i aktuella delar väckta motionerna 1976/77:1525 av herr Palme m.n. (s) och 1976/77:1526, yrkandet 1, av herr Werner m. fl. (vpk).

Propositionen

Under punkten 1 (s. 11-16) föreslår regeringen efter föredragning av statsrådet Ahlmark att riksdagen skall

1.   godkänna vad som förordats rörande tillfälligt sysselsättningsbidrag till vissa förelag med dominerande ställning på orten,

2.   till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 000 kr.

Under punkten 2 (s. 17-18) bereds riksdagen ta del av vad statsrådet Åsling anfört om viss ordning för att lämna lokaliseringsstöd utanför del allmänna stödområdet.

Propositionen behandlas i övriga delar av jordbruksutskottet (JoU 1976/77:23) och näringsutskottet (NU 1976/77:35).

Motionerna

1976/77:220 av herr Alftin m. n. (s)

1 motionen yrkas atl riksdagen hos regeringen begär en uiredning av frågan om tillståndstvång för företagsnedläggningar och varaktiga personalreduceringar.

1976/77:1525 av herr Palme m.n. (s)

I motionen yrkas med hänvisning lill vad som anförts i motionen 1976/77:1524

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:95 bilaga 2 p. 1 uttalar att de riktlinjer för lilirälligl sysselsättningsbidrag till vissa företag

1 Riksdagen 1976/77. 18 saml. Nr 26

AU 1976/77:26

AU 1976/77:26                                                         2

som förordas i molionen bör gälla,

2.   att riksdagen hos regeringen begär atl förslag skyndsamt läggs fram om samhällskontroll vid nedläggning av förelag m. m.,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för regionalpolitiken m. m.

1976/77:1526 av herr Werner m. n. (vpk)

1 motionen yrkas bl. a. att riksdagen med avslag på propositionen i förevarande del

1. beslutar om en lag, vari stadgas om förbud mot avskedanden och permitleringar vid alla företag med mer än 50 anställda, atl i första hand gälla till innevarande års slut och vilken därefter förnyas ett år i tagel.

Yrkandena 2 och 3 i molionen behandlas av näringsulskoltet i del tidigare nämnda belänkandet NU 1976/77:35.

Utskottet

Särskilda insatser i sysselsättningsfrämjande syfte

I propositionens bilaga 2 föreslår statsrådet Ahlmark alt det införs ett tillfälligt sysselsättningsbidrag till \/\ss?l förelag på speciella orter. Åtgärden skall utgöra en särskild, tidsbegränsad insats inom arbetsmarknadspolitikens ram. Den har till syfte att dels ge ökal rådrum för regional- och induslripoliliska insaiser, dels ge arbetsförmedlingen tillräcklig lid för utvidgad service ål de enskilda arbetstagarna.

Bidraget är främst inriktat på stora företagsenheter med en från sysselsättningssynpunkt dominerande ställning på de orter de är belägna. Företaget skall vara i den situationen atl varsel om större personalinskränkning måste meddelas. 1 propositionen nämns som aktuella branscher förelrädesvis järn-och stålindustrin samt delar av verkstadsindustrin. Vad varvsindustrin beträffar hänvisas lill de åtgärder som föreslås i proposilionen 1976/77:139 och i fråga om textil- och konfeklionsindustrin till propositionen 1976/77:105.

De av föredragande statsrådet förordade övriga bidragsvillkoren kan sammanfattas på följande sätt.

Bidraget avses utgå under kalenderåret 1977 och bör utgöra 75 procent av den totala lönekostnaden med viss begränsning för högre inkomster. Möjlighet skall fmnas till förskott på bidragssumman. Den berörda personalen skall sysselsättas i verksarnhet skild från den reguljära produktionen och vara en särskill avgränsad del av personalstyrkan. Ultagning skall normalt ske enligt reglerna om turordning i tageri om anställningsskydd. Den övertaliga personalen skall utgöra minst 5 procent av hela arbetsstyrkan, dock minst 100 personer. I särskilda fall skall bidrag kunna utgå även vid överlalighet av mindre omfattning än nu sagts.

Som ovan nämnts är del en allmän förutsättning för bidrag alt del är

AU 1976/77:26                                                          3

aktuellt tor företaget att meddela varsel om driftinskränkning. I enlighet med syftet med bidraget skall det vara ett villkor att varsel inte utfärdas eller att redan lämnat varsel tas tillbaka.

Ansökan om det särskilda sysselsättningsbidraget förutsätts vara godkänd av arbetstagarnas organisationer. Det skall ahkomriia på länsarbetsnämnd att behandla ansökan.

För det nya bidraget beräknas en ram om 200 milj. kr., att finansieras av det för innevarande budgetår uppförda reservationsanslaget Sysselsättningsskapande åtgärder som föreslås förstärkt med samma belopp. Den angivna ramen beräknas enligt propositionen ge utrymme tor bidrag för en arbetsstyrka om sammanlagt 7 000 personer, varvid hänsyn tagits till att den bidragsberättigade arbetsstyrkan successivt minskar genom naturlig avgång.

Förslaget om det tilirälliga sysselsättningsbidraget har föranlett yrkanden i partimotioner från socialdemokraterna, 1525, och vpk, 1526.

1 vpk-motionen yrkas avslag på propositionen. Enligt motionärerna är det tilltalliga sysselsättningsbidraget direkt olämpligt. Det öppnar vägen för rent missbruk och har tvivelaktig effekt. Motionärerna vill i stället att riksdagen skall anta en lag om förbud mot avskedanden och permitleringar vid alla företag med fier än 50 anställda. Lagen skall i törsta hand gälla till årets slut och avses därefter bli årligen förnyad.

Som framgår av propositionen är det föreslagna bidraget en tidsbegränsad åtgärd för att möta de ökade arbetslöshetsriskerna i en del särskilt utsatta orter. Det finns enligt utskottets uppfattning skäl att utöka de arbetsmarknadspolitiska stödmöjligheter som i dag står till buds för att bemästra situationer av det slag som anges i propositionen. Förslaget att infora ett tillfälligt sysselsättningsbidrag biträds därför av utskottet, som i det följande återkommer till frågan om de närmare riktlinjerna för detsamma. Den av motionärerna föreslagna lagen är inte en realistisk metod att lösa de akuta sysselsättningsproblem strukturomvandlingen för med sig. Utskottet avstyrker alltså motionen 1526.

Socialdemokraterna anser i sin motion det motiverat att genom det tillfälliga sysselsättningsbidraget ge möjlighet till längre rådrum än som följer av lagstiftningen om anställningstrygghet. Bidragsgivningen bör dock kompletteras med lagstiftning om samhällskontroll av företagsnedläggningar. Utskottet återkommer till den frågan i det följande. Motionärerna är vidare kritiska mot det sätt varpå bidragsvillkoren har utformats. Framför allt säger de sig inte kunna acceptera att bidrag ges till stora och vinstrika företag med ekonomiska förutsättningar att själva lösa sitt sociala ansvar för sysselsättning och produktion. Bidrag bör utgå endast då företaget självt inte har möjlighet att ta detta sociala ansvar, något som också bör ha kommit till uttryck i företagets utdelningspolitik. Vidare anser motionärerna att bidraget bör beviljas av regeringen och inte av länsarbetsnämnd.

\* Riksdagen 1976/77. 18 saml. Nr 26

AU 1976/77:26                                                         4

Vad först angår urvalet av företag som skall kunna få stöd kan utskottet inte finna att motionärernas uppfattning står i en motsatsställning till vad som anförs i propositionen. Bidraget är självfallet inte avsett för framgångsrika företag. Det skall i stället gälla företag med låg orderingång och i allmänhet mycket stora överlager. Huvudproblemet för dessa företag är att de har en betydande övertalig arbetsstyrka, som inte heller på lång sikt kan sysselsättas i den reguljära produktionen. Det skall m. a. o. vara fråga om situationer där omfattande uppsägningar ter sig ofrånkomliga men blir möjliga att senarelägga med bidragets hjälp. Det kan tilläggas att i propositionen förutses att företagen kan vara i ett så besvärande likvidiletsläge att varsel om uppsägningar inte kan hållas tillbaka såvida inte likvida medel omedelbart tillförs. Förskott skall därför kunna lämnas på beviljat bidrag.

Den bild som nu tecknats av de lägen där bidrag skall kunna ges visar atl beslut om bidrag kan behöva fattas snabbt. Det ligger därför nära till hands att, som föreslås i propositionen, anförtro handläggningen av bidrags-ärendena ål länsarbetsnämnderna. De har god kännedom om företagen i sitt område. 1 tveksamma fall bör frågan hänskjutas lill arbetsmarknadsstyrelsen som, om det anses påkallat, i sin tur kan överlämna ärendet till regeringen. Så bör ske i betydelsefulla principfrågor.

I den socialdemokratiska parlimolionen förutsätts dels att företag inte skall kunna uppbära del tillfälliga sysselsättningsbidraget samtidigt med annat statligt slöd till löne-, utbildnings- eller andra kostnader för enskilda anställda, dels alt bidrag utgår tidigast från den dag riksdagen fatlat sitt beslut om bidraget.

Flertalet av de arbetsmarknads- och regional politiska stödformer som åsyftas av motionärerna gäller bidrag till kostnader för utbildning av anställda i företagen. Ulbildningsformerna avser atl antingen möjliggöra fast anställning för nyrekryterade eller trygga ett stadigvarande arbete för tidigare anställda. Det ligger i sakens natur att internutbildning av nämnt slag inte bereds arbetstagare som förs över till den särskilda övertalighetsstyrka för vilken del tillfälliga sysselsättningsbidraget medges. I den mån så ändå skulle ske i vissa fall följer av grunderna för bidragen till företagsulbildning atl sådana bidrag inte längre kan utgå. En annan sak är atl det inte bör vara hinder att bevilja det tillfälliga sysselsättningsbidraget till företag som uppbär bidrag till halvskyddad sysselsättning eller bidrag lill utbildning för personalkategorier som inle berörs av de aktuella övertalighetsproblemen. Motionärerna synes inte heller ha en avvikande uppfattning på den punkten.

Det tillfälliga sysselsättningsbidraget kommer inte att beviljas retroaktivt utan tidigast från den tid som börjar löpa sedan riksdagen meddelat sitt godkännande av bidraget och regeringen med anledning av riksdagens beslut utfärdat föreskrifter om bidraget.

Med ovan gjorda uttalanden anser sig utskottet kunna biträda propositionens förslag till riktlinjer för del tillfälliga sysselsättningsbidraget. Med dessa uttalanden får också motionen 1525 i aktuell del anses besvarad. Någon

AU 1976/77:26                                                          5

åtgärd med anledning av molionen i denna del är sålunda inte påkallad.

Till täckande av bidragskostnaderna bör i enlighet med propositionens förslag för innevarande budgetår anvisas ytterligare 200 milj. kr. på anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder.

Det framhålls i propositionen att de aktuella stödåtgärderna måste kompletteras med aktiva insatser från arbetsförmedlingens sida. I sammanhanget berörs en tillämpningsfråga avseende fiyttningsbidrag. 1 propositionen uttalas att nyllningsbidrag bör kunna ges till samtliga anställda vid stödföretag, oavsett om de tillhör den del av personalen som är övertalig och alltså löper direkt risk för arbetslöshet eller ej. Utskottet har ingen invändning mot en sådan tillämpning och noterar att den utgör en begränsad utvidgning av de i betänkandet AU 1976/77:21 (s. 26) behandlade möjligheterna för s. k. ombytessökande att få flyttningsbidrag.

Som förut redovisats anser socialdemokraterna alt statliga bidrag och andra stödinsatser inle är tillräckliga för att få lill stånd mera planmässiga strukturåtgärder. De förordar därför lagstiftning om samhällskontroll vid nedläggning av företag och yrkaratt regeringen skyndsamt skall lägga fram förslag härom. Syftet är att ge del allmänna bättre möjligheter att tillvarata löntagarnas och samhällets intressen gentemot företagen. Följande riktlinjer anges i parlimolionen för lagstiftningen.

1.   Nedläggningen eller personalminskningen bör normall beröra minst ett par hundra sysselsatta på samma produktionsslälle eller samma ort, men om företagel har en dominerande andel av sysselsättningen på orten får antalet sysselsatta sältas lägre.,Med hänsyn härtill kan lagen förmodligen begränsas till aktiebolag och ekonomiska föreningar.

2.   Anmälan om den planerade nedläggningen eller personalminskningen bör ske lill regeringen inom viss tid före det planerade genomförandel. Sådan anmälan behöver ske endast om den fackliga organisationen motsätter sig åtgärden.

3.   Regeringen skall inom viss tid, förslagsvis en månad, kunna påkalla överläggningar med företaget och berörda arbetstagarorganisationer om den planerade åtgärden.

4.   Om åtgärden medför väsentliga olägenheter för sysselsättningen eller annat allmänt intresse skall regeringen kunna föreskriva villkor som företaget får anpassa sig till, om det vill genomföra några förändringar av verksamheten. Endast i rena undantagsfall torde det bli fråga om att förbjuda ett företag - under någon längre tid - atl genomföra behövt iga omstruktureringar av verksamheten.

Samma grundläggande uppfattning kommer till uttryck i motionen 220 av herr Alftin m. fi. (s), i vilken yrkas utredning av frågan om tillståndstvång för nedläggning av företag och varaktiga personalreduceringar, berörande 10 eller fler anställda. Motionärerna skisserar en ordning som skall göra det möjligt att ställa företagsekonomiska och samhällsekonomiska bedömningar mot varandra. Syftet med prövningen skall inte vara att konservera nuvarande förelagsstruktur, men det förutsätts att driftinskränkningar eller

AU 1976/77:26                                                         6

företagsnedläggningar skall kunna vägras. I de fallen kan det bli aktuellt med samhällsstöd till fortsatt drift eller att samhället övertar driften.

Utskottet får med anledning av motionerna anföra följande.

Enligt utskottets uppfattning råder icke några skilda meningar om samhällets behov av att i god tid få information om väntade förändringar som rör sysselsättningen i företagen. Lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder ålägger företagen ätt ge varsel till arbetsmarknadsmyndigheterna om förestående nedläggningar, driftinskränkningar och permitleringar. Varseltiden för åtgärder av den storlek som anges i motionen 1525 är sex månader.

Förra året permanentades det s. k. DIS-systemet (informationssystemet företag-samhälle) som innebär skyldighet för näringsidkare att lill samhällets organ lämna upplysningar om bl. a. sysselsättning och väntad ekonomisk utveckling av verksamheten. Också denna skyldighet är lagfäst genom lagen om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor.

Den 1 juli förra året inrättades i regeringens kansli en särskild delegation för etableringsfrågor. Genom förmedling av Sveriges Industriförbund har hittills ca 150 industriföretag och koncerner med minst 500 anställda förbundit sig atl för delegationen presentera sina investeringsplaner som led i den med verksamheten avsedda lokaliseringspåverkan. Verksamheten berör företag med hälften av alla industrisysselsatla i landet och omfattar i praktiken företagens planer på såväl utvidgningar som personalminskningar.

I vissa branscher finns vidare särskilda branschråd för information och samråd mellan företrädare för regeringen och företagen.

Som framgår av det anförda finns en mängd olika kanaler för den typ av information som är aktuell, och det är i dagens läge knappast anledning alt introducera nya informationssystem. En bättre samordning mellan de olika inrormalionssysleinen synes snarare vara den åtgärd som bör övervägas. Utskottet förutsälter alt regeringen har sin uppmärksamhet riktad härpå och vid behov vidtar erforderliga åtgärder. I detta inbegriper utskoitei frågan om formerna för att få till stånd överläggningar med företagen och de fackliga organisationerna.

Med hänsyn till vad som ovan redovisats finns det inte skäl att bifalla kraven i den socialdertiokratiska parlimolionen på en ny lagstiftning om företagens uppgiftsskyldighéi.

När det gäller den egentliga kärnfrågan, nämligen om förelag i vissa fall tvångsvis skall kunna åläggas atl upprätthålla en icke lönsam produktion, vill utskoitei erinra om alt ett förslag av den innebörden avvisades av riksdagen så sent som i december 1976. Arbelsmaiknadsulskoilet, som prövade frågan, hänvisade i sill enhälliga betänkande (AU 1976/77:7 s. 32) lill DIS-systemet och lill del direkta infiylande genom medbestämmandelagen de anställda i företagen får i nedläggningssituationer.

Enligt ulskottels mening finns del inte skäl för riksdagen all ompröva sin inställning från i höstas. Ett syslem av del slag motionärerna förordar är diskutabelt från både rättsliga och ekonomiska utgångspunkter. Utskottet

AU 1976/77:26                                                         7

avstyrker alltså de båda aktuella motionsyrkandena. Sysselsättnings- och strukturproblemen bör angripas med andra och konstruktivare metoder. Propositionens förslag är ell exempel på all det är möjligt.

Regionalpolitiskt stöd

Huvuddelen av del regionalpoliiiska slödel styrs lill del allmänna stödområdet och det inom detta belägna inre stödområdet. Stöd ges också i gränsområdet lill del allmänna stödområdet, den s. k. grå zonen. De kommuner som ingår i nämnda områden, inkl. den grå zonen, finns förtecknade i 3, 3a och 4 SS kungörelsen 1970:180 om statligt regionalpoliliskt slöd, omtryckt 1976:379. Därutöver kan regionalpoliliskt slöd efter beslut av regeringen ges i andra delar av landet under förutsättning att del är fråga om ort som drabbats av avsevärda sysselsällningssvårigheier på grund av induslrinedläggning eller område som till följd av ensidigt näringsliv eller isolerat läge behöver tillföras ytterligare industriell eller induslriliknande verksamhet.

De grunder, efter vilka del regionalpolitiska stödet skall fördelas i framtiden, däribland frågan om indelningen av landet i stödområden, behandlas f. n. av sysselsätlningsutredningen. I proposilionen anmäler statsrådet Asling atl, i avvaktan på utredningens förslag, den ordningen kommer all tillämpas att regeringen efter framställning av länsstyrelse förordnar att kommun utanför allmänna stödområdet och gränsområdet lill detta skall för viss lid ingå i den grå zonen. Syftet härmed är atl öka möjligheterna all lämna lokaliseringsstöd i orter utanför stödområdet med särskilda sysselsättningsproblem lill följd av exempelvis induslrinedläggning. Stöd bör lämnas i form av lokaliseringslån. Bidrag bör enligt proposilionen kunna beviljas till sysselsättningsskapande industriinvesteringar i orter med företag som medgivits uppbära det tillfälliga sysselsättningsbidrag som behandlats i det föregående.

Den angivna ordningen är avsedd all tillämpas restriktivt.

Socialdemokraterna konstaterar i parlimolionen 1525 atl den i proposilionen redovisade ordningen i realiteten utvidgar den grå zonen. De begär atl riksdagen skall uttala sig för alt de riktlinjer för sysselsättningspolitiken som utvecklades i den av den förutvarande socialdemokratiska regeringen framlagda proposilionen 1975/76:211 bör ligga fast. Härmed avser motionärerna behovet av koncentrerade insaiser i de områden som prioriterats i regionalpolitiken. Den nya ordningen bör enligt motionen inle heller anses föregripa sysselsättningsulredningens överväganden av den framlida utformningen av lokaliseringsstödet och landets indelning i stödområden.

Riktlinjer för den regionalpoliiiska stödverksamheten under den femårsperiod som nu löper drogs upp i de av riksdagen godkända propositionerna 1972:111 och 1973:50. Dessa riktlinjer avser såväl formerna för del regionalpoliiiska stödet som gränserna för stödområdena. I proposilionen 1975/76:211 uttalade föredragande statsrådet att några större förändringar

AU 1976/77:26                                                         8

i gällande ordning inte borde vidtas förrän den nyssnämnda femårsperioden har avslutats. Del förutsattes att sysselsätlningsutredningen genom tilläggsdirektiv skulle få i uppdrag alt se över stödformerna i bl. a. de hänseenden som nämns i föreliggande partimotion från socialdemokraterna. Utredningen har, som tidigare sagts, också fåll sådana direktiv.

Fastställandet av stödområden innebär all vissa delar av landet prioriteras i stödverksamheten. Det är också vad som sker i praktiken. Under liden från stödverksamhetens början den Ijuli 1965 till utgången av juni 1976 har mer än tre fjärdedelar av lokaliseringsstödet beviljats förelag i del allmänna och det inre stödområdet, och inle fullt en tiondel av stödet har gått till den grå zonen. Under hela den angivna liden har möjlighet funnits alt lämna stöd även utanför stödområdena. Den möjligheten har utnyttjats i viss omfattning och då i huvudsak i form av lokaliseringslån. Del har ansetts som värdefullt att på delta sätt utanför stödområdena slöd har kunnat ges lill Orter och regioner som drabbats av omfattande sysselsällningssvårigheier.

Det i proposilionen anmälda förfarandet kan mot denna bakgrund inte anses som någon större förändring av det regionalpolitiska stödets inriktning utan är snarare en formalisering av del hittillsvarande systemet. Del kan inle heller sägas föregripa sysselsällningsulredningens arbete. Utskottet har därvid fäst avseende vid atl förfarandet skall tillämpas restriktivt för alt det inle skall urholka möjligheterna till koncentrerade och kraftfulla regionalpoliiiska insaiser i stödområdena.

Med det anförda får molionen 1525 i aktuell del anses besvarad. Utskottet föreslår att de i propositionen gjorda uttalandena lämnas ulan erinran.

Hemställan

Utskotiei hemställer

1.    beträffande avslag på förslaget om lillfälligi sysselsättningsbidrag och införande även lag medjörbud mot avskedanden m. m. alt riksdagen avslår motionen 1976/77:1526, yrkandet 1,

2.   beträffande grunder for tillfälligt sysselsättningsbidrag till vissaföretag med dominerande ställning på orten

A.              att riksdagen godkänner vad som förordats i proposilionen
1976/77:95, bilaga 2, punkt 1,

B.              att molionen 1976/77:1525, yrkandet 1, inte föranleder nå
gon riksdagens åtgärd,

3.    att riksdagen lill Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 200 000 000 kr.,

4.    beträlTande lagstiftning om samhällskontroll vid nedläggning av förelag atl riksdagen avslår moiionerna 1976/77:220 och 1976/77:1525, yrkandet 2,

AU 1976/77:26

beträffande ordningen för att lämna regionalpolitiskt stöd i vissa kommuner utanför stödområdena

A.              all molionen 1976/77:1525, yrkandet 3, inte föranleder nå
gon riksdagens åtgärd,

B,              atl riksdagen lämnar utan erinran vad föredraganden anfört
under punkten 2 i bilaga 2 lill proposilionen.

Slockholm den 3 maj 1977

På arbetsmarknadsutskottets vägnar ROLF WIRTÉN

Näivarande: herrar Wirtén (fp). Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c). Stridsman (c), Nilsson i Östersund (s), fru Hörnlund (s), herrar Gustafsson i Säffie (c), Johansson i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s), herrar Fransson (c), Nilsson i Kalmar (s), fru af Ugglas (m), fru Leijon (s), fru Winther (fp) och herr Svensson i Skara (m).

Reservationer

avgivna av herrar Fagerlund, Nilsson i Östersund, fru Hörnlund, herr Johansson i Simrishamn, fru Ludvigsson, herr Nilsson i Kalmar och fru Leijon (alla s).

1. Grunder för tillfälligt sysselsättningsbidrag till vissa företag med dominerande ställning på orten (mom. 2)

Reservanlerna anser

dels all den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar "Vad först" och på följande sida slutar "inle påkallad" bort ha följande lydelse:

Det föreslagna lillPälliga sysselsättningsbidraget kommer alt ge miljonbelopp i driftbidrag til! större företag. Detta ställer krav på väl genomarbetade kriterier för bidragei. De riktlinjer som skisseras i propositionen brister i det hänseendet.

Som påpekas i motionen 1525 faller det i ögonen att man i propositionen inle alls diskuterar del mottagande förelagets ekonomiska situation. All ett storföretag har en förluslbringande enhet behöver inte nödvändigtvis innebära att förelagets ekonomi i stort är undergrävd. Liksom motionärerna anser utskottet atl det inte kan accepteras att bidrag ges lill stora och vinstrika förelag med ekonomiska förutsättningar atl själva bära sitt sociala ansvar för sysselsättning och produktion. Endast då företaget saknar möjlighet att

AU 1976/77:26                                                        10

ta detta ansvar bör stöd utgå. Vid bedömningen av förelagels ekonomiska situation bör stort avseende fästas vid dess utdelningspolilik.

Bedömningar av angivet slag liksom storleken av ifrågakommande bidragsbelopp talar för att besluten om bidrag bör meddelas på regeringsnivå. Vid bidragsprövningen bör utrönas huruvida förelaget redan uppbär slöd i annan ordning. Självfallet skall del nya bidraget inte kunna kombineras med andra arbetsmarknads- eller legionalpolitiska former av slöd för samma personalkategorier. Del noteras alt regeringen inte begärt bemyndigande atl betala ul retroaktiva bidrag. Utskottet finner inte heller anledning atl föreslå möjlighet härtill.

Med nu gjorda modifieringar godtas propositionens förslag lill riktlinjer för del tilirälliga sysselsättningsbidraget. Regeringen bör underrättas om vad ulskollel anfört.

dels alt utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse;

2. beträffande grunder för tillfälligt sysselsättningsbidrag till vissa företag med dominerande ställning på orten atl riksdagen med anledning av vad som förordats i proposilionen 1976/77:95, bilaga 2, punkten l,saml med bifall lill molionen 1976/77:1525, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

2. Lagstiftning om samhällskontroll vid nedläggning av företag (mom. 4)

Reservanlerna anser

dels all den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Enligt utskotleis uppfattning" och på följande sida slutar "är möjligt" bort ha följande lydelse;

Ulskottet delar uppfattningen i motionen 1525 att det tilirälliga sysselsättningsbidraget och liknande stödinsatser är otillräckliga och alt man därför genom lagstiftning bör tillförsäkra samhället befogenheter atl inskrida vid driftnedläggningar och personalminskningar. En sådan lagstiftning bör rikta sig mot planerade nedläggnirtgar eller driftinskränkningar som rör ett större antal anställda eller eljest är av väsentlig belydelse för sysselsättningen på orten. Lagstiftningen bör ge regeringen möjlighet att ingripa i sådana fall och samtidigt stärka de fackliga organisationernas förhandlingsposilioner. De riktlinjer för utformningen av en lagstiftning av detta slag som dras upp i motionen 1525 ställer sig ulskottet bakom.

Riktlinjerna innehåller två huvudmoment. Dels skapas en informationsplikt för företagen gentemot regeringen. I motsats lill vad som gäller i dag skall denna informationsplikt omfatta hela näringslivet. Dels läggs i regeringens hand att meddela erforderliga villkor för den förändring av verksamheten som företaget vill genomföra. Inte minst utvecklingen på senare lid visar på behovet av en lagsanktionerad möjlighet till ingripanden. Till-

AU 1976/77:26                                                        11

sammantagna ger de båda momenten samhället ett vidgat handlingsutrymme för planmässiga strukturåtgärder, så atl improvisationer i form av tilirälliga bidrag och hastigt tillkomna utläggningar av statliga industribeslällningar kan undvikas. Härigenom får man också ett naturligt komplement till den lagstiftning om kontroll av företagsförvärv som socialdemokraterna aktualiserat i andra sammanhang och som avser alt förhindra sådana sam-gåenden mellan större förelag som kan leda lill sysselsällningsminskningar eller andra från allmän synpunkt väsentliga olägenheter.

Det är angelägel all den av utskottet nu förordade lagstiftningen om samhällskontroll vid förelagsnedläggningar och personalminskningar snarast kommer till stånd. Förslag härom bör därför av regeringen skyndsamt föreläggas riksdagen. Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört.

Utskottets ställningstagande lill motionen 1525 innebär all syftet med molionen 220 i del väsentliga är tillgodosell.

dels all utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse;

4.  beträffande lagstiftning om samhällskontroll vid nedläggning av företag

A.              att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1525, yr
kandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad ul
skollel anfört,

B.              all molionen 1976/77:220 inle föranleder någon riksdagens
åtgärd.

Särskilt yttrande

av reservanterna

Ordningen för att lämna regionalpolitiskt stöd i vissa kommuner utanför stödområdena (mom. 5)

o

Vi kan acceptera den i propositionen beskrivna ordningen för regionalpoliliskt stöd utanför stödområdena med hänvisning till alt den av ulskollel betecknats som enbart en formalisering av det hittillsvarande systemet. Samtidigt vill vi särskilt understryka att tillämpningen inte får ske på ett sätt som ändrar förutsättningarna för sysselsättningsulredningens överväganden av den framtida utformningen av lokaliseringsstödet och landels indelning i stödområden.

GOTAB 53943    Stockholm 1977