Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Insolvensrättsliga frågor

Betänkande 2002/03:LU6

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
5 februari 2003

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

DOC
Insolvensrättsliga frågor(doc, 75 KB)
PDF
Bilaga: bet_200203_lu_6(pdf, 206 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2002/03:6 Insolvensrättsliga frågor

Beslut

Motioner om insolvensrättsliga frågor (LU6)

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om insolvensrättsliga frågor.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 4

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2002-12-05
Justering: 2003-01-21
Trycklov till Gotab och webb: 2003-01-27
Trycklov: 2003-01-28
Reservationer: 1
Betänkande 2002/03:LU6

Alla beredningar i utskottet

2002-12-03, 2002-12-05

Motioner om insolvensrättsliga frågor (LU6)

Lagutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om insolvensrättsliga frågor.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2003-02-05
Stillbild från Debatt om förslag 2002/03:LU6, Insolvensrättsliga frågor

Debatt om förslag 2002/03:LU6

Webb-tv: Insolvensrättsliga frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Bertil Kjellberg (M)
Anf. 53 Bertil Kjellberg (M)
Herr talman! Inledningsvis yrkar jag bifall till re- servationen under punkten 2 i betänkandet. Anne-Marie Pålsson har i motion L241 angående skuldsaneringslagen föreslagit att den som bedriver näringsverksamhet i ökad utsträckning ska få möjlig- heter till skuldsanering. Det är i dag svårt för en rö- relseidkare som bedriver näringsverksamhet av någon större omfattning att få skuldsanering. Enligt den svenska skuldsaneringslagen tas i huvudsak sociala hänsyn när beslut fattas om skuldsanering, men mo- tionären vill att man ska väga in även ekonomiska effektivitetssynpunkter. Den svenska skuldsaneringslagen är i ett interna- tionellt perspektiv mycket restriktiv. Till exempel i USA har man en betydligt liberalare inställning till skuldsanering. Det är ju så att många som har drivit mindre aktiebolag har tvingats gå i personlig borgen för aktiebolagets skulder. Det innebär exempelvis att om bolaget går i konkurs måste en sådan person infria borgensåtagandet. Han har därefter små möjligheter att driva näringsverksamhet i framtiden. I praktiken har vederbörande näringsförbud eller är hänvisad till svartjobb. Den nuvarande skuldsaneringslagens synsätt bi- drar inte till att ta till vara alla de goda entreprenörer som finns i samhället men som kanske har misslyck- ats. Det har här i kammaren i dag talats om vikten av att vi har småföretagare och om hur betydelsefullt det är att slå vakt om dem, men det är tydligen få som vill göra det när det har gått riktigt illa. Vi moderater anser att vi inte har tillräckliga kun- skaper för att helt biträda eller avvisa motionärens förslag. Med hänsyn till att regeringen så sent som i november 2002 tillsatt en särskild utredare som har i uppdrag att utreda skuldsaneringslagen anser vi det dock vara skäligt att denne får i uppgift att även pröva frågan om skuldsanering för näringsidkare.
Niclas Lindberg (S)
Anf. 54 Niclas Lindberg (S)
Herr talman! Till att börja med yrkar jag bifall till förslagen i lagutskottets betänkande. Av betänkandet framgår att utskottet välkomnar det arbete med en översyn av skuldsaneringslagen som nu har påbörjats i enlighet med utskottets tidiga- re uttryckta önskan och regeringens direktiv. Skuld- saneringslagens intention, att utgöra en hjälp för en- skilda vid en övermäktig skuldsättning, är nu som tidigare viktig. Sedan lagen trädde i kraft 1994 har dock kritik riktats mot bland annat långa handlägg- ningstider och oklar rollfördelning mellan kommu- nerna och kronofogdemyndigheterna. Den utredare som regeringen nu tillsatt ska därför utifrån sin utvärdering bedöma om det nuvarande systemet för skuldsanering är ändamålsenligt utifrån lagens syften eller om systemet bör ändras i grunden. Jag tycker att det är oerhört positivt att skuldsane- ringslagen nu kan reformeras och förbättras, om så bedöms nödvändigt, och jag ser fram emot att det arbete som nu har påbörjats. Som vi har hört här i kammaren har Bertil Kjell- berg och två andra moderater i en reservation delvis biträtt en motion där det föreslås att en person ska kunna befrias från den överskuldsättning som uppstått som följd av näringsverksamhet, utan att denne ska tvingas upphöra med denna näringsverksamhet. Jag tänker uppehålla mig en liten stund vid detta. Socialdemokraternas och därmed regeringens mål för näringspolitiken är att främja en hållbar ekono- misk tillväxt och ökad sysselsättning genom fler och växande företag. Ambitionen är att det under perio- den 2003-2006 ska startas minst 150 000 nya företag. Ökat företagande är av stor betydelse för den svenska tillväxten. Långsiktig tillväxt kräver utvecklingskraft, och utvecklingskraft skapas i företag som är fram- gångsrika på marknaden och som därmed får avsätt- ning för sina varor och tjänster. Av detta följer också naturligt att företag och fö- retagande som inte har framgång på den öppna mark- naden avvecklas. För att konkurser ska kunna ske i ordnade former finns särskild konkurslagstiftning samt en lag om företagsrekonstruktioner. Av samma skäl infördes också en begränsning i skuldsanerings- lagen som innebär att skuldsanering i princip endast kan beviljas fysiska personer som inte är näringsidka- re. Saken är alltså ganska klar: Företag med osund ekonomi och överskuldsättning som en följd av att man inte har lyckats på marknaden kan ytterst försät- tas i konkurs och därmed faktiskt få en sanering av sina skulder. För att fysiska personer skulle få samma möjlighet som företag vid en överskuldsättning inför- des skuldsaneringslagen. Självklart bör dessa två saker inte blandas ihop. Däremot kan ju lagarna användas stegvis. Om en fysisk person genom att dennes osunda företag för- satts i konkurs hamnat i en privat överskuldsättning genom att vederbörande övertagit det avvecklade företagets skulder, kan naturligtvis han eller hon som privatperson ansöka om om skuldsanering av privat- ekonomin. Moderaternas ställningstagande är märkligt. Sma- ka på formuleringen en gång till! Man ska alltså kun- na befrias från den överskuldsättning som uppkommit som en följd av näringsverksamheten, utan att man tvingas upphöra med denna näringsverksamhet. Det betyder ju de facto att långivare och andra ska tvingas delta i en sanering av ett osunt företags ekonomi utan att den osunda näringsverksamheten avvecklas. Vi socialdemokrater vill ha sunda företag som överlever i konkurrensen på den öppna marknaden. Därför har vi i utskottsbehandlingen inte kunnat ställa oss bakom den moderata motionen. Herr talman! Jag yrkar än en gång bifall till för- slagen i utskottets betänkande.
Bertil Kjellberg (M)
Anf. 55 Bertil Kjellberg (M)
Herr talman! Det låter ju bra att Socialdemokra- terna är så måna om företagen och näringslivet, men vad vi är ute efter är det förhållandet där en person har gått i konkurs och tvingats infria ett borgensåta- gande eller fått stora skulder från en tidigare bedriven näringsverksamhet. Om vederbörande sedan vill starta på nytt ska han kunna få möjlighet till skuldsa- nering i den del som gäller de gamla skulderna. Som i varje fall jag har förstått Anne-Marie Påls- sons motion ska man inte genomföra någon form av företagsrekonstruktion i samband med detta. Vi vill att man i stället ska titta på möjligheterna att låta den som startar på nytt kunna få skuldsanering vad gäller tidigare skulder.
Niclas Lindberg (S)
Anf. 56 Niclas Lindberg (S)
Herr talman! Vi har ju i den tidigare debatten om franchising fört en diskussion om att man måste vara väldigt tydlig när man skriver. I motionen står det faktiskt uttryckligen att motionären vill att en person ska kunna befrias från den överskuldsättning som uppstått som en följd av näringsverksamhet utan att denne tvingas upphöra med sin näringsverksamhet. Det är detta som Moderatarna i sin reservation delvis har yrkat bifall till. Det som Bertil Kjellberg nu pratar om är någon- ting helt annat och har inte varit föremål för utskottets behandling.
Bertil Kjellberg (M)
Anf. 57 Bertil Kjellberg (M)
Herr talman! Vi har inte ställt oss bakom motio- nen utan vi har sagt att det är rimligt att eftersom det pågår en utredning om skuldsaneringslagen ge utreda- ren möjlighet att titta på den här frågan. Det är den lilla begäran som vi har.
Niclas Lindberg (S)
Anf. 58 Niclas Lindberg (S)
Herr talman! Ja, men det sker fortfarande med ut- gångspunkt i motionen - det är så det står i er reser- vation. Det är där det blir otydligt.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2003-02-05
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 2, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Översyn av skuldsaneringslagen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi258 yrkande 2 och 2002/03:L290.
    2. Skuldsanering för näringsidkare

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2002/03:L241.
      • Reservation 1 (m)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1310013
      m04816
      fp43005
      kd27006
      v24105
      c20002
      mp15002
      Totalt26049139
      Ledamöternas röster
    3. Statens förmånsrätt för skatter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk417 yrkande 6.