Inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek

Betänkande 1995/96:SkU27

Skatteutskottets betänkande 1995/96:SKU27

Inkomstskatteregler med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motion
• Utskottet
• Hemställan

1995/96
SkU27

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet
regeringens förslag om att aktiebolag
som inte höjer aktiekapitalet till den
nya miniminivån 100 000 kr skall kunna
fortsätta sin verksamhet som enskild
firma, i handelsbolag, enkelt bolag
eller aktiebolag utan att skattereglerna
skall hindra detta. Utskottet
tillstyrker en sådan lagstiftning, men
föreslår med anledning av en i ärendet
väckt motion att ett avregistrerat
aktiebolags verksamhet skall kunna
fortsättas också i en ekonomisk
förening. Utskottet föreslår också en
justering såvitt gäller beräkning av
anskaffningsvärde för vissa fastigheter
som övertas och därutöver ett par
förtydliganden.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet)
föreslår i proposition 1995/96:168 att
riksdagen antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om inkomst
skatteregler m.m. med anledning av
ändrade bestämmelser om aktiekapitalets
storlek.

I propositionen föreslås regler som gör
det möjligt för aktiebolag som inte
höjer aktiekapitalet till 100 000 kr att
fortsätta verksamheten i annan
företagsform. Verksamheten kan
fortsättas som enskild
näringsverksamhet, i handelsbolag,
enkelt bolag eller i ett aktiebolag.
Reglerna innebär att aktiebolaget och
dess ägare i princip undgår omedelbara
beskattningskonsekvenser.

Lager, fordringar och liknande
tillgångar skall tas upp till belopp som
motsvarar de utgående skattemässiga
värdena i aktiebolaget. Skulder
behandlas på motsvarande sätt. Särskilda
bestämmelser föreslås för bl.a. pensions
medel.

För byggnad, markanläggning och
inventarium och liknande tillgångar
gäller att aktiebolagets
avskrivningsplan skall tas över. Det
innebär att övertagaren får göra
avskrivningar på aktiebolagets
anskaffningsvärden.

Ersättningsfonder och
periodiseringsfonder får tas över. De
behandlas på samma sätt som om
avsättningen redan från början gjorts av
övertagaren. Denne har vidare, med vissa
inskränkningar, samma rätt till avdrag
för underskott av näringsverksamhet som
aktiebolaget skulle ha haft om inte
verksamheten hade tagits över. I den mån
aktiebolaget har en skatteutjäm
ningsreserv skall denna återföras hos
övertagaren.

Bestämmelser finns vidare om
beräkningen av övertagande handelsbolags
justerade ingångsvärde och
fördelningsunderlag enligt lagen om
räntefördelning vid beskattningen liksom
om beräkningen av expansionsmedel.

Lagen innehåller slutligen bestämmelser
som innebär kontinuitet i fråga om
avkastningsskatt på pensionsmedel,
särskild löneskatt på pensionskostnader
och mervärdesskatt.

Lagförslaget har följande lydelse.

Motion

1995/96:Sk38 av Inga-Britt Johansson
m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om likabehandling av
olika företagsformer.

Utskottet

Riksdagen beslutade under 1994 om
anpassningar av den svenska
aktiebolagsrätten till EG:s
bolagsrättsliga direktiv (prop.
1993/94:196, bet. 1993/94:LU32, SFS
1994:802 och bet. 1994/95:LU1, SFS
1994:1395). Beslutet innebar bl.a. att
alla aktiebolag som bildas efter den 1
januari 1995 skall ha ett aktiekapital
om minst 100 000 kr.

Enligt övergångsbestämmelser till den
nämnda lagstiftningen skall aktiebolag
som har bildats före den 1 januari 1995
anmäla den nödvändiga ökningen av
aktiekapitalet till Patent- och
registreringsverket före utgången av år
1997. Annars upplöses bolaget genom
avregistrering. Ett aktiebolag kan också
avregistreras om samtliga aktieägare och
styrelseledamöter samt verkställande
direktören begär det före utgången av
oktober 1997.

När ett aktiebolag upplöses
aktualiseras reavinstbeskattning av
aktieägarna och uttagsbeskattning av
bolaget. Ombildas aktiebolaget till
handelsbolag, enkelt bolag eller enskild
firma lämnar tillgångarna den
dubbelbeskattade sektorn. Det är då
enligt praxis inte möjligt att underlåta
uttagsbeskattning trots att verksamheten
fortsätter i annan form.

I proposition 1995/96:168 föreslås
skatteregler som gör det möjligt för
aktiebolag som avregistreras och alltså
inte höjer aktiekapitalet till 100 000
kr att fortsätta som enskild
näringsverksamhet, i handelsbolag,
enkelt bolag eller i ett annat
aktiebolag.

Utgångspunkten för förslaget är att
skattereglerna skall vara neutrala i
fråga om valet av företagsform, dvs.
skattereglerna skall varken försvåra
eller ge incitament till att driva
verksamheten vidare i annan form.
Följaktligen skall reglerna inte ge en
definitiv skattelättnad till de berörda
företagen eller deras ägare.

En särskild lag föreslås för
behandlingen av de skattefrågor som
behöver lösas för att ett övertagande
skall kunna ske utan omedelbara skatte
konsekvenser, dvs. uttagsbeskattningen
och reavinstbeskattningen och hur i
övrigt bolagets tillgångar, skulder,
avskrivningar, fonderingar, under
skottsavdrag m.m. skall behandlas vid
övertagandet. Ett viktigt villkor för
lagens tillämpning är att det skall
finnas ett strikt ägarsamband mellan det
upplösta bolaget och den övertagande
verksamheten. I princip skall samma
personer som har övertagit ett upplöst
aktiebolags verksamhet också ha varit
ägare, direkt eller indirekt, till
aktierna i bolaget den 31 december 1995.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli
1996 och tillämpas i fråga om aktiebolag
som avregistrerats efter
ikraftträdandet. Om den skattskyldige
yrkar det tillämpas lagen även i fråga
om aktiebolag som avregistrerats under
perioden den 1 januari 1996-den 30 juni
1996.

Med anledning av propositionen har
väckts motion Sk38 av Inga-Britt
Johansson m.fl. (s). Enligt motionen bör
en verksamhet i ett avregistrerat bolag
kunna fortsättas också i en ekonomisk
förening på de villkor som i övrigt
framgår av propositionen. Motionärerna
hänvisar till det uttalande om
likabehandling av olika företagsformer
som riksdagen gjorde våren 1994 (bet.
1993/94:NU15 s. 50). Innebörden av detta
uttalande är att regelsystemen inte
skall utformas på ett sätt som
missgynnar den kooperativa
företagsformen och åstadkommer en
styrning bort från denna företagsform.

Det nya minimikravet för aktiekapital
berör ett mycket stort antal bolag.
Enligt uppgift från Patent- och
registreringsverket fanns det vid
årsskiftet 1994/95 ca 223 000 aktiebolag
med 50 000 kr aktiekapital. Ytterligare
ca 54 000 aktiebolag hade ett kapital i
storleksordningen 51 000-499 000 kr.
Utskottet instämmer i regeringens
bedömning att det är angeläget att
införa bestämmelser i syfte att
underlätta ett byte av företagsform för
bolag som inte har ett aktiekapital som
motsvarar den nya minimikravet. Åtgärden
ligger i linje med strävandena att
åstadkomma skatteregler som är neutrala
i fråga om val av företagsform.

Utskottet tillstyrker därför förslaget
i propositionen om en särskild
lagstiftning som reglerar skattefrågorna
när en verksamhet i ett aktiebolag som
inte höjer aktiekapitalet till 100 000
kr övergår till en annan företagsform.
Önskemålet om att åstadkomma
likabehandling av företagsformer
motiverar enligt utskottets mening att
den särskilda lagen kompletteras så att
ekonomiska föreningar också kan ingå i
den krets av företag som skall kunna ta
över ett aktiebolags verksamhet. Den
praktiska betydelsen av denna
komplettering torde emellertid bli liten
eftersom syftet med den aktuella
lagstiftningen är att med bibehållen
ägaridentitet möjliggöra en ombildning
från aktiebolag till annan företagsform.
Denna begränsning bör ligga fast. Detta
innebär att aktiebolag med tre eller
fler aktieägare kan ombildas till
ekonomiska föreningar. Vidare kan ett
aktiebolag som ägs av en ekonomisk
förening tas över av föreningen. Med
anledning av motion Sk38 föreslår
utskottet av likformighetsskäl att
ekonomisk förening förs in i lagen som
en företagsform till vilken
aktiebolagets verksamhet kan överföras
med de skattefördelar som lagen medger.
De ändringar som till följd härav bör
göras i 2, 4 och 11 §§ framgår av
utskottets hemställan nedan.

I fråga om utformningen av den
föreslagna nya lagen i övrigt har
utskottet funnit anledning till några
ytterligare kommentarer.

Lagförslagets 2 § första stycket 3
uppställer som villkor för lagens
tillämpning att aktiebolaget har
upprättat en balansräkning med anledning
av övertagandet. Balansräkningen behövs
för att övertagaren skall ta upp lager,
fordringar och liknande tillgångar till
belopp som motsvarar aktiebolagets
utgående värden. Vidare behövs
balansräkningen för att
deklarationsskyldigheten för det
avregistrerade aktiebolaget skall kunna
fullgöras.

Utskottet konstaterar att regeln i det
till lagrådet remitterade lagförslaget
avsåg bokslut med anledning av
övertagandet. Skälet till att
lagförslaget har ändrats på denna punkt
har inte kommenterats i propositionen.

Syftet med den särskilda lagen är att
reglera de skatteförhållanden som har
samband med att verksamheten i ett
avregistrerat aktiebolag vid ett visst
tillfälle tas över enligt de villkor som
anges i lagen och fortsätts i en annan
företagsform. De skyldigheter som
aktiebolaget och det övertagande
företaget har när det gäller bl.a. att
lämna årsredovisning och att lämna
uppgifter och handlingar som krävs för
aktiebolagets och det övertagande
företagets taxeringar för beskattningsår
under vilket övertagandet ägt rum följer
av andra regler. Såvitt gäller uppgifter
till ledning för taxering framgår av
lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter vilka uppgifter ur
bokföringen som skall lämnas i
deklarationen. Det finns mot denna
bakgrund inte ett behov av att i den nu
förevarande lagstiftningen uppställa
något annat krav i detta hänseende än
att balansräkning som avser övertagandet
skall lämnas.

Den 1 januari 1996 har
årsredovisningslagen (1995:1554) trätt i
kraft. Som påpekas i propositionen kan
de nya bestämmelserna medföra att det
avregistrerade aktiebolaget och det
övertagande företaget blir skyldiga att
upprätta bokslut enligt olika lagar. Den
bristande samordningen kan medföra
problem vid verksamhetsöverföringen. Av
propositionen framgår att denna fråga
kommer att beredas vidare.

I de fall de upplösta aktiebolagen ägt
fastigheter kan det vara fråga om
företagsledarens egen bostad. Ändrar
fastigheten (bostadsrätten) karaktär
till privatbostadsfastighet
(privatbostad) vid avregistreringen
ingår den inte i övertagarens
näringsverksamhet. I lagförslaget
undantas fastigheterna från
uttagsbeskattning. Värdeminskningsavdrag
m.m. avskattas däremot hos aktiebolaget
och en särskild reavinstberäkning
tillämpas om fastigheten (bostadsrätten)
säljs efter avregistreringen.

Är övertagaren ett handelsbolag ändrar
inte fastigheten (bostadsrätten)
karaktär. Fastigheter som ägs av
juridiska personer är alltid
näringsfastigheter. Hos delägare som är
fysisk person beskattas vinsten vid
handelsbolagets försäljning av
fastigheten i inkomstslaget kapital,
medan återläggning av
värdeminskningsavdrag m.m. sker i
inkomstslaget näringsverksamhet. Den
skattepliktiga delen av vinsten uppgår
till 90 %.

En försäljning av fastigheten bör ge
samma skattemässiga resultat oavsett om
aktiebolagets verksamhet har tagits över
av en enskild näringsidkare eller av ett
handelsbolag. Lagförslagets 5 § innebär
en merbeskattning i de fall en enskild
näringsidkare tar över verksamheten.
Anskaffningsvärdet avseende sådana
fastigheter som utgjort
anläggningstillgångar hos aktiebolaget
bör därför ändras så att beskattningen
blir neutral i förhållande till
övertagarens verksamhetsform. Någon
annan justering än att faktorn, som
blivit felräknad, rättas till 2,307
behöver inte ske i fråga om sådana
fastigheter (bostadsrätter) som utgjort
omsättningstillgångar hos aktiebolaget.

Ett byte av jämförelsenorm när det
gäller privatbostadsfastigheter i
enlighet med vad utskottet redovisat
innebär att anskaffningsvärdet för
privatbostaden justeras så att det
kompenserar för den merbeskattning (i
förhållande till 15 %) som skulle skett
om verksamheten övergått från aktiebolag
till handelsbolag.

I stället för vad som redovisats i
propositionen (s. 33 f.) uppgår beskatt
ningseffekten under den nya
förutsättningen till

där är kapitalskattesatsen. M är
marknadsvärdet och är aktiebolagets
anskaffningsvärde.

Tekniken är att anskaffningsvärdet
reduceras på så sätt att beskattningen
motsvarar den som skulle ha uppkommit om
verksamheten fortsatts i
handelsbolagsformen. Detta innebär att
anskaffningsvärdet för fastigheten vid
en framtida reavinstberäkning skall
reduceras med 0,8 gånger skillnaden
mellan aktiebolagets anskaffningsvärde
och marknadsvärde vid övergången. Det
kan uttryckas i följande formel.

är anskaffningsvärdet som skall
användas vid beskattningen. T är
taxeringsvärdet. Övriga symboler har
samma betydelse som ovan. Faktorn 0,9
härrör från att endast 90 % av vinsten
på en fastighet som är
anläggningstillgång skall beskattas.
Vidare härrör faktorn 0,5 från att
endast 50 % av reavinst på privatbostad
beskattas.

Ett exempel illustrerar. Aktiebolaget A
äger en fastighet vars anskaffningsvärde
är 200 000 kr. Aktieägaren bor i
fastigheten, en villa, och tänker göra
det i fortsättningen också. Aktiebolaget
A höjer inte aktiekapitalet till 100 000
kr. Aktieägaren tar i egenskap av (a)
delägare i handelsbolag eller (b)
enskild näringsidkare över verksamheten.
Vid denna tidpunkt har fastigheten
stigit i värde med 80 000 kr. När
fastigheten avyttras är den värd 865 000
kr.

(a) Ägaren säljer fastigheten ur
handelsbolaget för 865 000 kr. Realisa
tionsvinsten uppgår till 665 000 kr
(865 000-200 000). Denna beskattas med
179 550 kr (0,9*0,3*665 000). Den andel
av denna värdestegring som har uppkommit
under aktiebolagets livstid är 80 000 kr
och den skatt som härrör från denna
värdestegring uppgår till 21 600 kr.

(b) Ägaren säljer privatbostaden för
865 000 kr. De 80 % av de 80 000 kr som
fastigheten har stigit i värde i
aktiebolaget reducerar
anskaffningsvärdet, som sedan uppgår
till 136 000 kr. Den totala
beskattningen uppgår således till
109 350 kr
((865 000-(200 000-0,8*80 000))*0,5*0,3)
, varav 21 600 kr
((280 000-(200 000-0,8*80 000))*0,5*0,3)
härrör från värdestegringen i
aktiebolaget.

Beskattningen av vinsten som uppkommit
i aktiebolaget blir således den samma
oavsett om verksamheten fortsätter i
handelsbolag eller som enskild
näringsverksamhet.

Vad utskottet anfört föranleder den
ändring i förslaget till 5 § som
framgår i utskottets hemställan.

Med anledning av reglerna om
pensionsskuld i lagförslagets 8 § vill
utskottet anmärka att skulden endast kan
överföras och kontoföras i den
utsträckning som anges i 5 och 23 §§
lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. Pensionsmedel
som är hänförliga till företagsledaren
eller av annat skäl inte får tas upp
skall således inte ingå i avräknings
underlaget för övertagarens avdragsrätt
det första verksamhetsåret.

Förslaget till 14 § innehåller en
bestämmelse om hur expansionsmedel skall
behandlas vid övertagandet. Bestämmelsen
syftar till att bibehålla kontinuiteten
i beskattningen på så sätt att endast
förstaledsbeskattat kapital i
aktiebolaget kan fortsätta att utgöra
förstaledsbeskattat kapital hos över
tagaren. Avsikten är att övertagaren vid
taxeringen för det närmast föregående
beskattningsåret skall anses ha
expansionsmedel som svarar mot 138,89
procent av aktiebolagets kapital sedan
detta kapital först minskats med
tillskjutet kapital. För att regeln
tydligt skall uttrycka detta bör den
omformuleras. En rättelse bör göras i
sista meningen i paragrafen. Utskottets
förslag till lydelse av paragrafen
framgår av hemställan nedan.

Enligt lagförslagets 17 § skall
övertagaren svara för sådana
aktiebolagets skatter och avgifter som
anges i 1 § lagen (1971:1072) om förmåns
berättigade skattefordringar.

I punkt 5 av övergångsbestämmelserna
till lagen (1994:802) om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385), till
vilken punkt 6 i samma övergångs
bestämmelser hänvisar, anges den
personkrets som svarar för det upplösta
bolagets förpliktelser. Dessa personer
svarar för det upplösta bolagets
förpliktelser även i processuellt
hänseende. (Beträffande tillämpningen av
bestämmelser av liknande slag, se RÅ
1988 not 708). Avsikten är inte, såvitt
avser ansvaret för det upplösta bolagets
förpliktelser, att göra någon annan
dndring av gällande rätt än den som
följer av den utvidgning som anges i det
följande. Det får med hänsyn till att de
föreslagna skattelättnaderna bygger på
att kontinuiteten i verksamheten inte
skall brytas genom bytet av företagsform
dock anses motiverat att ansvaret för
sådana aktiebolagets skatter och
avgifter som anges i lagförslagets 17 §
utvidgas till att omfatta även över
tagaren. Förslaget till 17 § bör
emellertid förtydligas i enlighet med
förslaget i utskottets hemställan.

Utskottet tillstyrker med hänvisning
till det anförda det framlagda
lagförslaget med de justeringar som
framgår av utskottets hemställan.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande
inkomstskatteregler för vissa
aktiebolag

att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:168 i denna del
beslutar att införa särskilda
inkomstskatteregler med anledning av
ändrade bestämmelser om
aktiekapitalets storlek,

2. beträffande ekonomiska
föreningar

att riksdagen med anledning av motion
1995/96:SkU38 beslutar att de
särskilda inkomstskattereglerna skall
omfatta även ekonomiska föreningar,

3. beträffande lagförslaget

att riksdagen med anledning av
proposition 1995/96:168 i denna del
och till följd av vad utskottet ovan
anfört och hemställt antar det vid
propositionen fogade förslaget till
lag om inkomstskatteregler m.m. med
anledning av ändrade bestämmelser om
aktiekapitalets storlek med de
ändringarna beträffande 2, 4, 5, 11,
14 och 17 §§ att lagrummen får
följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 §
Lagen tillämpas om Lagen tillämpas om
verksamheten i ett verksamheten i ett
sådant aktiebolag sådant aktiebolag
som avses i 1 § tas som avses i 1 § tas
över av en fysisk över av en fysisk
person, delägare i person, delägare i
ett enkelt bolag, ett enkelt bolag,
ett dödsbo, ett ett dödsbo, ett
handelsbolag eller handelsbolag, en
ett aktiebolag ekonomisk förening
(övertagaren) under eller ett aktie
förutsättning att bolag (övertagaren)
under förutsättning
att
1. aktiebolaget sedan ingången av år
1995 i mer än obetydlig omfattning har
bedrivit näringsverksamhet som avses i
21 § kommunalskattelagen (1928:370),

2. övertagaren har tagit över
aktiebolagets hela verksamhet och
fortfarande bedriver denna vid utgången
av det beskattningsår då den övertagna
verksamheten skall redovisas första
gången, och

3. aktiebolaget har upprättat en
balansräkning med anledning av
övertagandet.
Som förutsättning för att lagen skall
tillämpas gäller vidare att den eller de
personer som har tagit över
aktiebolagets verksamhet ägde aktierna i
bolaget, direkt eller indirekt, vid
utgången av år 1995. Är det fråga om
flera personer, krävs dessutom att de
skall ha ägt lika stora andelar vid
utgången av år 1995 som vid
övertagandet. Skillnader som beror på
arv, testamente eller bodelning med
anledning av en makes död utgör dock
inte hinder för lagens tillämpning.

4 §
Skattepliktig Skattepliktig
realisationsvinst realisationsvinst
eller avdragsgill eller avdragsgill
realisationsförlust realisationsförlust
skall inte anses skall inte anses
uppkomma genom uppkomma genom
sådan sådan
avregistrering som avregistrering som
anges i 1 §. anges i 1 §.
Detsamma gäller i Detsamma gäller i
fråga om tillskott fråga om tillskott
av aktier till av aktier till
handelsbolag som handelsbolag eller
övertar ekonomisk förening
verksamheten enligt som övertar
2 §. verksamheten enligt
2 §.
Avyttras övertagna tillgångar som inte
föranlett uttagsbeskattning enligt 3 §,
skall aktiebolaget och övertagaren anses
utgöra en skattskyldig när frågan om
skattepliktig realisationsvinst eller
avdragsgill realisationsförlust bedöms.

5 §
När ett sådant småhus eller en sådan
bostadsrätt som avses i 25 respektive 26
§§ lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt ändrar karaktär till privat
bostadsfastighet respektive privatbostad
vid övertagandet, skall punkterna 4
eller 5 av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas
beträffande aktiebolaget.

När en sådan När en sådan
fastighet eller fastighet eller
bostadsrätt som bostadsrätt som
avses i första avses i första
stycket avyttras, stycket avyttras,
skall, om skall, om
fastigheten fastigheten
respektive respektive
bostadsrätten bostadsrätten
utgjort utgjort
anläggningstillgång anläggningstillgång
hos aktiebolaget, hos aktiebolaget,
anskaffningsvärdet anskaffningsvärdet
vid realisations vid realisations
vinstberäkningen vinstberäkningen
reduceras med 2,176 reduceras med 0,8
gånger skillnaden gånger skillnaden
mellan mellan aktie
aktiebolagets bolagets
anskaffningsvärde anskaffningsvärde
och marknadsvärdet och marknadsvärdet
vid övergången. Om vid övergången. Om
fastigheten fastigheten
respektive respektive
bostadsrätten bostadsrätten
utgjort utgjort
lagertillgång hos lagertillgång hos
aktiebolaget, skall aktiebolaget, skall
anskaffningsvärdet anskaffningsvärdet
utgöras av det utgöras av det
bokförda värdet i bokförda värdet i
aktiebolaget och aktiebolaget och
reduceras med 3,307 reduceras med 2,307
gånger skillnaden gånger skillnaden
mellan det bokförda mellan det bokförda
värdet och värdet och
marknadsvärdet vid marknadsvärdet vid
övergången. Om övergången. Om
annat inte visas annat inte visas
skall skall
marknadsvärdet vid marknadsvärdet vid
övergången anses övergången anses
vara 133 procent av vara 133 procent av
taxeringsvärdet taxeringsvärdet
och, i fråga om och, i fråga om
bostadsrätt, 150 bostadsrätt, 150
procent av procent av
bostadsrättens bostadsrättens
andel av andel av
föreningens eller föreningens eller
bolagets behållna bolagets behållna
förmögenhet, förmögenhet,
beräknad med beräknad med
utgångspunkt i utgångspunkt i
taxeringsvärdet för taxeringsvärdet för
år 1994 och med år 1994 och med
hänsyn till hänsyn till
föreningens eller föreningens eller
bolagets övriga bolagets övriga
tillgångar och tillgångar och
skulder enligt bok skulder enligt bok
slutet för det slutet för det
räkenskapsår som räkenskapsår som
har avslutats har avslutats
närmast före närmast före
ingången av år ingången av år
1994. 1994.
Reduktion enligt andra stycket skall
göras endast om marknadsvärdet
överstiger anskaffningsvärdet.

11 §
Övertagaren övertar aktiebolagets rätt
till avdrag enligt lagen (1993:1539) om
avdrag för underskott av
näringsverksamhet med de begränsningar
som följer av andra stycket.
Har aktiebolaget Har aktiebolaget
genomgått en genomgått en
ägarförändring inom ägarförändring inom
fem år före det fem år före det
beskattningsår då beskattningsår då
övertagandet sker övertagandet sker
har övertagaren har övertagaren
rätt till avdrag rätt till avdrag
för gammalt för gammalt
underskott först underskott först
vid taxeringen för vid taxeringen för
det sjätte det sjätte
beskattningsåret beskattningsåret
efter efter
ägarförändringen. ägarförändringen.
Detta gäller om Detta gäller om

1. övertagaren är 1. övertagaren är
ett annat aktie ett annat aktie
bolag, bolag eller en
ekonomisk förening,
2. övertagaren vid
tiden för över 2. övertagaren vid
tagandet även tiden för över
bedriver annan verk tagandet även
samhet eller bedriver annan verk
samhet eller
3. övertagaren är
ett handelsbolag 3. övertagaren är
som helt eller ett handelsbolag
delvis ägs av ett som helt eller
företag som avses i delvis ägs av ett
3 § första stycket företag som avses i
lagen (1993:1539) 3 § första stycket
om avdrag för lagen (1993:1539)
underskott av om avdrag för
näringsverksamhet. underskott av
näringsverksamhet.
I fråga om fysisk person medges inte
avdrag för underskott enligt bestäm
melserna i 46 § 1 mom. första stycket
kommunalskattelagen (1928:370).
Underskott som Underskott som
avses i 2 § 14 mom. avses i 2 § 14 mom.
första stycket första stycket
lagen (1947:576) om lagen (1947:576) om
statlig statlig
inkomstskatt får inkomstskatt får
tas över av tas över av
aktiebolag eller aktiebolag,
handelsbolag. ekonomisk förening
Avdragsrätten för eller handelsbolag.
sådant underskott Avdragsrätten för
är för handelsbolag sådant underskott
begränsad till 70 är för handelsbolag
procent av begränsad till 70
underskottet. procent av
underskottet.

14 §
Vid tillämpning av Vid tillämpning av
lagen (1993:1537) lagen (1993:1537)
om expansionsmedel om expansionsmedel
gäller att gäller att
övertagaren vid övertagaren vid
taxeringen för det taxeringen för det
närmast föregående närmast föregående
beskattningsåret beskattningsåret
skall anses ha skall anses ha
expansionsmedel som expansionsmedel som
svarar mot 138,89 svarar mot 138,89
procent av procent av ett
aktiebolagets eget belopp som utgörs
kapital, minskat av aktiebolagets
med tillskjutet eget kapital
kapital. I fråga om minskat med
delägare i tillskjutet
handelsbolag gäller kapital. I fråga om
motsvarande delägare i
beträffande dennes handelsbolag och
del av kapitalet. enkelt bolag gäller
motsvarande beträf
fande dennes del av
kapitalet.
Överstiger anskaffningsvärdet för
aktierna, beräknat enligt 27 § 2 mom.
lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, det tillskjutna kapitalet,
skall det egna kapitalet minskas med
anskaffningsvärdet.

17 §
Övertagaren svarar Övertagaren svarar
för sådana solidariskt med de
aktiebolagets personer, som
skatter och enligt punkt 5
avgifter som anges eller 6 av
i 1 § lagen övergångsbestämmels
(1971:1072) om erna till lagen
förmånsberättigade (1994:802) om
skattefordringar ändring i
m.m. aktiebolagslagen
(1975:1385) svarar
för bolagets
förpliktelser, för
sådana
aktiebolagets
skatter och
avgifter som anges
i 1 § lagen
(1971:1072) om
förmånsberättigade
skattefordringar
m.m.

Stockholm den 28 maj 1996

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors
(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),
Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-
Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn
Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa
Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s),
Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-
Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp),
Holger Gustafsson (kds), Lars U Granberg
(s) och Carl Erik Hedlund (m).