Ändringar i telelagen m.m.

Betänkande 1998/99:TU12

Trafikutskottets betänkande 1998/99:TU12

Ändringar i telelagen m.m.

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1998/99

TU12

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition
1998/99:92 Ändringar i telelagen m.m., tre motioner
som väckts med anledning av propositionen samt fyra
motioner om telemarknaden som väcktes under den
allmänna motionstiden i september förra året.

Utskottet ställer sig bakom regeringens samtliga
förslag. Det innebär att telelagen anpassas till
nyligen beslutade EG-direktiv på
telekommunikationsområdet vilka syftar till att
uppnå en öppen och effektiv tillgång till telenäten
och till de tjänster som tillhandahålls i näten.
Teleabonnenterna får genom förslaget ett stärkt
integritets- och konsumentskydd. Krav införs bl.a.
på att uppgifter om telefonsamtal skall, med vissa
undantag, utplånas eller avidentifieras. Regler
införs vidare om vad abonnemangsvillkor skall
innehålla och bemyndigande lämnas för regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande,
tillsynsmyndigheten att lämna närmare föreskrifter
vad gäller nummerpresentation, vidarekoppling och
kataloguppgifter. Lagändringarna föreslås träda i
kraft den 1 juli 1999.

Med hänvisning främst till pågående reform- och
uppföljningsarbete på teleområdet avstyrks samtliga
motionsyrkanden.

Till betänkandet är fogat fyra reservationer.

Propositionerna

Proposition 1998/99:92

Regeringen (Näringsdepartementet) föreslår i
proposition 1998/99:92 att riksdagen antar
regeringens förslag till

1. lag om ändring i telelagen (1993:597),

2. lag om ändring i lagen (1998:486) om ändring i
telelagen (1993:597),

3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

4. lag om ändring i lagen (1993:599) om
radiokommunikation.

Lagförslagen är fogade som bilaga 1 till
betänkandet.

Proposition 1998/99:72

Regeringen (Socialdepartementet) föreslår i
proposition 1998/99:72 Rättspsykiatriskt
forskningsregister att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100) (punkt 3 Lagförslag 2.3).

Lagförslag 2.3 har av
justitieutskottet överlämnats till
trafikutskottet för behandling.
Lagförslaget är fogat som bilaga 2
till betänkandet.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition
1998/99:92

1998/99:T20 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att
regeringen inom ramen för EU-samarbetet verkar för
ett undantag som medger användning av
teledatauppgifter i brottsbekämpningsarbetet,

2. att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att
återkomma med lagförslag om skydd för den personliga
integriteten vid behandlingen av personuppgifter på
telekommunikationsområdet i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1998/99:T21 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari
yrkas

1. att riksdagen i enlighet med vad i motionen
anförts hos regeringen begär förslag till införande
av "equal-access" i telelagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Post- och
telestyrelsen.

1998/99:T22 av Johnny Gylling m.fl. (kd)
vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan
ändring i telelagen att EU-direktiven
fastställs i en särskild lag där den
principiella grundnivån anges.

Motioner från den allmänna motionstiden
hösten 1998

1998/99:T220 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari
yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om åtgärder för att
utveckla konkurrensen på teleområdet,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
tillförsäkra åtkomsten och konkurrensneutralitet vad
avser Telias accessnät.

1998/99:T223 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om avreglering av
telemarknaden.

1998/99:T806 av Torgny Danielsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklandet av ett
länstäckande GSM-nät i Värmland.

1998/99:N275 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

7. (delvis) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en
utvärdering av konsekvenserna av avreglering av
post- och televerksamheten samt prövning av de
politiska initiativ denna kan föranleda.

Utskottet

1 Propositionernas huvudsakliga innehåll

1.1 Proposition 1998/99:92

I propositionen föreslås vissa ändringar i främst
telelagen (1993:597) för att genomföra
teledataskyddsdirektivet (97/66/EG),
taltelefonidirektivet (98/10/EG) samt direktivet
97/51/EG om ändring i ramdirektivet (90/387/EEG)
och direktivet om hyrda förbindelser (92/44/EEG)
inom telekommunikationsområdet.

Enligt regeringens redovisning under rubriken
Behandling av personuppgifter inom
telekommunikationsområdet framgår att förslaget
innebär att uppgifter som gäller särskilda
telemeddelanden skall, med vissa begränsade
undantag, utplånas eller avidentifieras vid
samtalets slut eller när meddelandet nått
mottagaren. Bestämmelser om skadestånd och rättelse
vid behandling av personuppgifter förelås vidare
införas i telelagen. Bemyndigande lämnas för
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
tillsynsmyndigheten att i viss utsträckning meddela
närmare föreskrifter om tillhandahållande av
nummerpresentation, vidarekoppling och
kataloguppgifter.

Av propositionen framgår vidare under rubriken Nya
taltelefonidirektivet m.m. att lagförslagen innebär
att abonnemangsavtal skall innehålla vissa villkor,
bl.a. om leveranstid, kvalitet och om hur fel skall
avhjälpas. Genom lagförslaget ges
tillsynsmyndigheten befogenhet att förelägga parter
att ändra avtalet på visst sätt. Information om
abonnemangsvillkor skall vara korrekt och tydlig.
Föreskrifter införs med bl.a. krav på specificerade
räkningar och preciseringar om vad som skall gälla
exempelvis vid avstängning av abonnemang.
Teleoperatörer som tillhandahåller telefonitjänst
till fast nätanslutningspunkt och som har ett
betydande inflytande på marknaden skall informera
tillsynsmyndigheten och andra berörda användare vid
större förändringar i nätet som begränsar
tillgängligheten. Om det inte är möjligt för en
abonnent som byter operatör att få behålla sitt
tidigare nummer (nummerportabilitet) skall denne på
begäran av abonnenten mot skälig ersättning
vidarekoppla samtal till det nya numret eller
hänvisa till detta nummer. Skyldigheten att tillämpa
kostnadsgrundade taxor skall enbart omfatta
teleoperatörer som har ett betydande inflytande på
marknaden och som tillhandahåller telefoni mellan
fasta nätanslutningspunkter eller hyrda
förbindelser.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att
riksdagen antar ett i propositionen framlagt förslag
till lag om ändring i telelagen (1993:597).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
1999. Riksdagen antog i juni 1998 (prop.
1997/98:126, bet. 1997/98:TU14, rskr. 1997/98:305)
lagen (1998:486) om ändring i telelagen (1993:597).
Lagen träder i kraft den 1 juli 1999. Det i fjol
beslutade ändringarna av telelagen har för
överskådlighetens skull arbetats in i det nu
föreliggande förslaget till lag om ändring i
telelagen. Som en följd härav föreslår regeringen
att lagen (1998:486) utgår.

Det nu föreliggande förslaget till lag om ändring i
telelagen innebär bl.a. en omnumrering av
paragraferna i telelagen. Som en följd härav
föreslår regeringen också en lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100) och en lag om ändring i
lagen (1993:599) om radiokommunikation.
Ändringsförslaget i fråga om sekretesslagen gäller
16 kap. 1 § 9 p. Författningsändringarna föreslås
träda i kraft den 1 juli 1999.

1.2 Proposition 1998/99:72

I proposition 1998/99:72 Rättspsykiatriskt
forskningsregister föreslår regeringen att
ett förbiseende vid införandet av lagen
(1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och
sjukvårdens område (LYHS) skall rättas
till. Förbiseendet gäller 16 kap. 1 § 8 p.
sekretesslagen. Rättelsen innebär, enligt
ett till propositionen fogat lagförslag som
omfattas av punkt 3 i regeringens
hemställan, att en hänvisning i nämnda
lagrum till vissa bestämmelser i lagen
(1994:953) om åligganden för personal inom
hälso- och sjukvården ersätts med en
hänvisning till vissa bestämmelser i lagen
om yrkesverksamhet på hälso- och
sjukvårdens område.

2 Motionsförslag

2.1 Telelagen m.m.

Gun Hellsvik m.fl. (m) framhåller i motion T20
yrkande 1 att det ligger både i medborgarnas och
statsmakternas intresse att polisen även framdeles
kan möta den alltmer komplicerade och svårutredda
brottsligheten på ett effektivt sätt och med
fortsatt utnyttjande av tekniska landvinningar. Det
är därför viktigt att regeringen inom ramen för EU-
samarbetet verkar för ett undantag från kravet på
utplåning eller avidentifiering av teledatauppgifter
som medger användning av teledatauppgifter i
brottsbekämpningsarbetet.

Motionärerna framhåller vidare att bestämmelser som
rör väsentliga medborgarintressen, som t.ex.
integritetsskyddet vid behandlingen av
personuppgifter på telekommunikationsområdet, bör
regleras av riksdagen genom lagstiftning i stället
för genom myndighetsuppgifter (yrkande 2).
Regeringen bör därför återkomma med lagförslag om
skydd för den personliga integriteten vid
behandlingen av personuppgifter på
telekommunikationsområdet.

Enligt Johnny Gylling m.fl. (kd), motion T22, är
Kristdemokraterna kritiska mot den omfattande
detaljreglering som genomsyrar regeringens förslag
till ändringar i telelagen. Motionärerna förordar i
stället att det borde prövas att utfärda en särskild
lag där den principiella grundnivån på teleområdet
anges.

2.2 Konkurrens- och avregleringsfrågor

Per-Richard Molén m.fl. (m) begär i motion T21 att
krav på equal-access införs i enlighet med EU:s
direktiv på området. Därmed är det inte längre
nödvändigt för abonnenterna att slå ett prefix före
det aktuella telefonnumret för att använda sig av
konkurrerande operatörer i Telias fasta telefonnät.
Motionärerna framhåller vidare att med hänsyn till
Telias tendenser till motspänstighet och fördröjning
med att genomföra s.k. equal-access bör Post- och
telestyrelsen ges erforderliga befogenheter så att
uppställda tidsplaner kan följas.

Per-Richard Molén m.fl. (m) understryker i motion T220 behovet
av åtgärder för att utveckla konkurrensen och skapa
en ökad mångfald på teleområdet. Det är enligt
motionärerna viktigt att krav snabbt införs på
nummerportabilitet för fastnätsoperatörer och att en
öppen nummerplan införs. Vidare bör regler införas
som innebär att fastnätsoperatörerna skall se till
att abonnenterna har möjlighet att genom förval få
tillgång till tjänster i det fasta nätet av
samtrafikerande teleoperatörer. Motionärerna
framhåller vidare att frågan om Telias kontroll av
accessnätet har fått en tillfällig lösning i och med
de nya samtrafikavgifter som förhandlats fram.
Frågan om Telias accessnät bör dock få en permanent
lösning så att konkurrerande teleoperatörer kan
verka på likvärdiga villkor.

Johnny Gylling m.fl. (kd) framhåller i motion T223
att Sverige tillsammans med Storbritannien, tack
vare avregleringen, har fått ett klart försprång
framför övriga länder. Det kommer att visa sig
mycket svårt att hämta igen detta försprång om
Sverige håller tempot uppe. Trots avregleringen är
dock fortfarande Telia den helt dominerande aktören
på den svenska telemarknaden. Mot denna bakgrund
framhålls vikten av att fortsatta insatser görs för
att avreglera telemarknaden.

2.3 Uppföljning och utvärdering

Agne Hansson m.fl. (c) föreslår i motion N275 att
konsekvenserna av avregleringen på bl.a. teleområdet
undersöks och att en prövning görs av de politiska
initiativ som en sådan utvärdering kan föranleda. I
uppdraget bör ingå att överväga vilka
regionalpolitiska konsekvenser en ytterligare
privatisering på teleområdet kan leda till liksom
möjligheterna att åstadkomma en ökad politisk
styrning inriktad på att åstadkomma regional
rättvisa med eller utan en sådan privatisering.

2.4 GSM-nätets utbyggnad

Torgny Danielsson (s) framhåller i motion
T806 att stora delar av Värmlands län i dag
inte täcks av GSM-mobiltelefonsystem. För
att utveckla turismen och stödja små- och
ensamföretagare i regionen krävs en snabb
utbyggnad av GSM-systemet så att
mobiltelefonsystemet kan utnyttjas inom
hela länet. Motionären förordar mot denna
bakgrund att Värmlands län tillförs
särskilda resurser för att som pilotlän
utveckla ett länstäckande GSM-nät för
mobiltelefoni.

3 Utskottets ställningstagande

3.1 Utgångspunkter

Utskottet konstaterar att förutsättningarna för
telekommunikationerna under senare år genomgått
snabba förändringar, bl.a. till följd av en snabb
teknisk och marknadsmässig omvandling och en
omfattande internationalisering. Genom telelagen
(1993:597) fick Sverige mycket tidigt en av världens
mest avreglerade marknader. Det övergripande målet
för den svenska telepolitiken är - som stadgas i 2 §
telelagen - att enskilda och myndigheter skall få
tillgång till effektiva telekommunikationer till
lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Som ett
medel att uppnå detta mål skall, enligt 3 § samma
lag, strävan vara att skapa utrymme för och
upprätthålla en effektiv konkurrens inom alla delar
av telekommunikationsområdet.

För att nå ökad ekonomisk tillväxt samt ett
förbättrat och större utbud av olika tjänster inom
telekommunikationsområdet har alltfler länder kommit
att eftersträva en ökad konkurrens. Inom Europeiska
unionen har, som en del i arbetet med att skapa en
gemensam och öppen inre marknad, direktiv antagits
som inneburit att telemarknaden har avreglerats i de
flesta länder fr.o.m. den 1 januari 1998.

För att säkerställa en öppen och effektiv tillgång
till och användning av allmänt tillgängliga telenät
och teletjänster har inom EU beslutats om vissa
ytterligare direktiv inom telekommunikationsområdet.
Det gäller Europaparlamentets och rådets direktiv
(97/66/EG) om behandling av personuppgifter och
skydd för privatlivet inom telekommunikationsområdet
(teledataskyddsdirektivet), direktivet (98/10/EG) om
tillhandahållande av öppna nätverk (ONP) för
taltelefoni och samhällsomfattande tjänster för
telekommunikation i en konkurrensutsatt miljö
(taltelfonidirektivet) samt direktivet (97/51/EG) om
ändring i ramdirektivet (90/387/EEG) och direktivet
om hyrda förbindelser (92/44/EEG) inom
telekommunikationsområdet. Genomförandet av dessa
direktiv medför att vissa nationella bestämmelser i
Sverige på telekommunikationsområdet måste ändras.

3.2 Teledatauppgifter för brottsbekämpning

Ett av huvudsyftena med regeringens lagförslag är
att stärka teleabonnenternas integritetsskydd.
Utskottet delar regeringens uppfattning att för att
stärka integritetsskyddet bör enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv särskilda
bestämmelser införas i telelagen. Det innebär bl.a.
att teleoperatören skall utplåna eller avidentifiera
uppgifter som angår särskilda telemeddelanden efter
samtalets slut eller när meddelandet nått
mottagaren.

Som uppmärksammas i motion T20 yrkande 1 av Gun
Hellsvik m.fl. (m) kan det dock ligga både i
medborgarnas och statsmakternas intresse att
teledatauppgifter kan användas i
brottsbekämpningsarbete. Enligt utskottets mening är
det angeläget att polisen kan möta den alltmer
komplicerade och svårutredda brottsligheten på ett
effektivt sätt och med fortsatt utnyttjande av
tekniska landvinningar. Utskottet har därför
förståelse för de synpunkter som motionärerna tar
upp.

Utskottet vill mot denna bakgrund klarlägga att
kravet på utplåning eller avidentifiering inte
gäller för meddelande som omfattas av beslut om
hemlig teleavlyssning eller teleövervakning.
Lagringsförbudet för teledatauppgifter gäller heller
inte om det är nödvändigt att hindra och avslöja
obehörig användning av telenätet. Sådana uppgifter
får sparas för att säkerställa lagföring eller en
framtida skadeståndsprocess. Vidare gäller att om
abonnenten begär att störande samtal skall spåras
skall uppgifter som identifierar den uppringande
abonnenten lagras och hållas tillgänglig av
teleoperatören. Dessutom gäller att lagringsförbudet
inte omfattar behandling av sådana uppgifter som är
nödvändiga för fakturering av abonnenter eller
fakturering och betalning av samtrafikavgifter till
dess fordringen är betald eller preskriberad.

Som framgår av propositionen anser regeringen att
det kan finnas skäl att återkomma till frågan om
utnyttjande av teleuppgifter för brottsbekämpning.
Ett omfattande arbete pågår kring frågor om
bekämpning av grov och organiserad brottslighet inom
Europeiska unionens tredje pelare. Det gäller bl.a.
möjligheterna för brottsbekämpande instanser att ta
del av datauppgifter från olika former av ny
teleteknik. Utskottet förutsätter att regeringen
inom ramen för EU-samarbetet verkar för en effektiv
brottsbekämpning och för riksdagen redovisar de
resultat som därvid uppnås. Med det anförda finner
utskottet att syftet med motion T20 (m) yrkande 1
blir tillgodosett. Något initiativ från riksdagens
sida är inte erforderligt. Yrkandet avstyrks därför.

3.3 Ändringar i telelagen

I motion T20 (m) yrkande 2 riktas invändningar mot
att regeringens lagförslag innebär att vissa
bestämmelser i direktiven överförs till
myndighetsföreskrifter i stället för lag. Utskottet
konstaterar att de aktuella direktiven innehåller
bestämmelser som i huvudsak är sådana att de vid
genomförande i svensk rätt enligt regeringsformen
kräver lagstiftning. Regeringens förslag till
ändringar i telelagen har utformats med denna
utgångspunkt. Vissa bestämmelser i de aktuella
direktiven är emellertid på en sådan detaljnivå och
av en sådan betydelse att de inte lämpar sig för
lagreglering. Som föreslås i propositionen bör
därför regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, tillsynsmyndigheten ges bemyndigande
att meddela närmare föreskrifter i vissa frågor. Det
gäller bl.a. i fråga om tillhandahållande av
nummerpresentation, vidarekoppling och
kataloguppgifter.

Av propositionen framgår vidare att de föreslagna
bemyndigandena när det gäller behandling av
personuppgifter inom telekommunikationsområdet görs
med stöd av lag och strider som sådana inte mot
regeringsformen. Lagrådet har inte heller haft någon
erinran mot regeringens lagförslag i denna del.
Utskottet gör för sin del samma bedömning. Utskottet
är mot denna bakgrund inte berett förorda någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet.

Beträffande motion T23 (kd) om en översyn av
telelagstiftningen konstaterar utskottet att den
snabba utvecklingen när det gäller
telekommunikationer och informationsteknik har lett
till en rad förändringar i teleregleringen på såväl
nationell som europeisk nivå. Sverige har gått från
en situation som ibland kallats ett "oreglerat
monopol" till ett läge som kan karakteriseras som
"reglerad konkurrens". Belysande för den snabba
förändringstakten inom området är att riksdagen har
behandlat förslag om ändringar i telelagen i det
närmaste varje år alltsedan lagen trädde i kraft år
1994.

Som utskottet återkommer till senare i avsnitt 3.6
Konkurrens- och avregleringsfrågor har Post- och
telestyrelsen väckt nya reformförslag om ändringar i
telelagen för att främja utvecklingen av en mer
öppen och effektiv telemarknad. Till bilden hör även
att utvecklingen kan leda till krav på en gemensam
och integrerad lagstiftning för ljudradio,
television, övrig radiokommunikation och
televerksamhet. Utskottet har tidigare under
riksmötet behandlat denna fråga (prop. 1997/98:167,
bet. 1998/99:TU3, rskr. 1998/99:30).

Utskottet har förståelse för motionärernas
uppfattning att lagstiftningen på teleområdet kan
behöva ses över för att bl.a. uppnå ökad tydlighet
och minskad detaljreglering. Enligt vad utskottet
erfarit har EG-kommissionen nyligen inlett en
översyn av gemenskapens hittillsvarande
telereglering. Ny lagstiftning kan förväntas träda i
kraft omkring år 2003. Utskottet förutsätter att
regeringen inom ramen för detta reformarbete aktivt
verkar för en tydlig och ändamålsenlig lagstiftning
för att uppnå en effektiv och öppen telemarknad.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet att
syftet med motionen kommer att tillgodoses.

Utskottet har mot denna bakgrund ingen erinran mot
regeringens förslag till lag om ändring av
telelagen. Riksdagen bör därför enligt utskottets
mening anta de i proposition 1998/99:92 framlagda
förslagen till lag om ändring i telelagen och lag om
ändring i lagen (1998:496) om ändring i telelagen.
Motionerna T20 (m) yrkande 2 och T23 (kd) avstyrks.

3.4 Ändringar i sekretesslagen

Regeringen har i propositionerna 1998/99:72 punkt 3
och 1998/99:92 punkt 3 föreslagit förändringar i
sekretesslagen (1980:100). Ändringsförslagen gäller
sekretesslagen 16 kap. 1 §. För att samordna
förslagen till ändringar bör sekretesslagen 16 kap.
1 § 8 och 9 p ändras genom att riksdagen antar det
av utskottet i bilaga 3 framtagna förslaget till lag
om ändring i sekretesslagen.

3.5 Ändring i lagen om radiokommunikation

Utskottet tillstyrker det i proposition 1998/99:92
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen om
radiokommunikation.

3.6 Konkurrens- och avregleringsfrågor

Genom en väl fungerande telemarknad gynnas
konsumenterna i form av lägre priser, bättre
kvalitet och ett större utbud av olika teletjänster.
Sedan riksdagens telepolitiska beslut år 1993 har
såväl tekniken som marknaden förändrats i stor
utsträckning. Inom EU har vidare beslutats om en rad
direktiv på telekommunikationsområdet i syfte att
avreglera marknaden. Riksdagen har mot denna
bakgrund under senare år antagit en rad förändringar
i telelagen för att anpassa den till de nya
förutsättningar som råder.

De förslag som förs fram i motionerna T21 och T220
(båda m) om s.k. equal access och nummerportabilitet
behandlades av riksdagen så sent som förra våren
(prop. 1997/98:126, bet. 1997/98:TU14, rskr.
1997/98:305). Riksdagsbeslutet innebär att
nummerportabilitet införs den 1 juli 1999, vilket
gör det möjligt för abonnenten att behålla sitt
telefonnummer vid byte av teleoperatör.

Riksdagsbeslutet i fjol, som grundades på ett
betänkande från ett enigt trafikutskott, innebar
vidare att tillståndshavare skall se till att
abonnenterna får tillgång till de teletjänster som
erbjuds i telenätet av samtrafikerande
teleoperatörer genom s.k. equal access. Abonnenterna
skall kunna utnyttja en sådan tjänst genom stående
förval. Det innebär att abonnenterna själva kan väja
vilken operatör man vill använda utan att först slå
ett särskilt prefix, som t.ex. 007, vilket idag
krävs om man vill använda sig av Tele 2.
Lagändringen träder i kraft den 1 juli 1999. Närmare
föreskrifter har meddelats av Post- och
telestyrelsen (PTS) den 12 april 1999 (PTSFS
1999:2). Enligt föreskrifterna skall
accessnätsoperatörerna för fast nätanslutningspunkt
se till att funktionen förval finns i
funktionsdugligt skick för att tas i drift den 11
september 1999 kl. 03.00. Förval skall vara möjligt
vid såväl internationell som nationell teletrafik.

När det gäller de farhågor som framförs i motion
T21 (m) om att den beslutade reformen inte kan
genomföras i den takt som åsyftats vill utskottet
nämna att statsrådet Mona Sahlin den 13 april
tidigare i vår i riksdagen besvarat en fråga av Per
Westerberg (m) om bl.a. förval av teleoperatör
(snabbprotokoll 1998/99:78, s.11). Hon sade då
följande:

Det är glädjande att vi i denna frågeställning, till
skillnad från andra debatter som Per Westerberg och
jag kanske skulle kunnat ha, är helt och hållet
överens.... Regeringen tar det för självklart att
Telia kommer att följa de regler som anges i de
föreskrifter som PTS i går antog. Jag kommer att
följa den frågeställningen mycket noga. Telia har
ett mycket stort ansvar på grund av den starka och
unika ställning på marknaden som företaget har. Det
kräver i sin tur att man med mycket stor varsamhet
följer de regler och lagar som gäller. Jag följer
frågan med stort allvar, Per Westerberg, och kommer
att agera i större utsträckning om jag bedömer det
nödvändigt.

Utskottet utgår från att teleoperatörerna följer det
regelverk som statsmakterna har beslutat om och
förutsätter att regeringen kommer att följa den
fortsatta utvecklingen noga. Med det anförda finner
utskottet att syftet med motion T21 (m) blir
tillgodosett.

Beträffande de ytterligare åtgärder som efterlyses i
motion T220 (m) för att utveckla telemarknaden kan
nämnas att Post- och telestyrelsen på regeringens
uppdrag nyligen redovisat principer för en ny
nummerplan inklusive överväganden om
riktnummerområden. Enligt PTS har nuvarande
nummerplan en del brister genom att den bl.a.
begränsar möjligheterna till tjänsteutveckling och
full nummerportabilitet. PTS slutsats är dock att
nuvarande struktur för telefonnummer bör behållas
ytterligare en tid men att det långsiktiga målet är
en sluten, icke begränsande nummerplan utan
riktnummer. I rapporten anges att PTS fortlöpande
kommer att pröva när behov och förutsättningar för
ändring av nummerplanen föreligger. Utskottet anser
att pågående beredningsarbete bör avvaktas och är
därför inte berett att förorda någon riksdagens
åtgärd vad gäller nummerplaner.

När det gäller de synpunkter som förs fram i
motionerna om avregleringstakten och accessnätet
konstaterar utskottet att tillgång till kunderna
genom det fast kopplade telenätet utgör en
förutsättning för en väl fungerande marknad på
teleområdet. Villkor om samtrafik, som ger
teleoperatörerna möjlighet att utnyttja varandras
nät, är därför ett viktigt inslag i gällande
telereglering. För operatörer med betydande
inflytande på marknaden gäller enligt telelagen att
avgifterna skall grundas på kostnaderna.

Enligt vad utskottet erfarit har samtrafikpriserna
under senare år sjunkit väsentligt. Som exempel kan
nämnas att enligt Telias prislista för
samtrafiktjänster i högtrafiktaxa har avgiften
sjunkit från 16 öre per minut till 8,9 öre per minut
år 1999. Prisutvecklingen har lett till att flera
trafikföretag har börjat tillhandahålla även
lokalsamtal för privatkunder i konkurrens med Telia.
I sammanhanget kan vidare nämnas att Post- och
telestyrelsen nyligen har beslutat att Telia skall
sänka avgifterna för samtrafik för telefonitjänster
till Telia Mobiles nät med totalt sett drygt 20 %.
Om Telia inte sänker dessa priser före den 15 juni
1999 måste bolaget enligt beslutet betala 100
miljoner kronor i vite. Utskottet vill vidare nämna
att investeringar har påbörjats i med Telia
konkurrerande uppkopplingsnät.

Utskottet vill slutligen framhålla att marknaden på
teleområdet utvecklas snabbt. Redan i dag har t.ex.
dataöverföring i många fall större betydelse i fråga
om såväl volym som kapacitet genom att denna
verksamhet tar mycket större del av näten i anspråk
än den traditionella telefonin. Den snabba tekniska
och marknadsmässiga utvecklingen samt utbyggnaden av
en digital infrastruktur för
höghastighetskommunikation nödvändiggör ett fortsatt
intensivt uppföljnings- och reformarbete. Dagens
reglering bör därmed inte betraktas som ett färdigt
ramverk utan ett fortsatt aktivt reformarbete krävs.

I sammanhanget kan nämnas att Post- och
telestyrelsen nyligen har fört fram förslag till
förändringar i lagstiftningen. Det gäller bl.a.
möjlighet för tredjepartsaccess i
mobiltelefoninätet, dvs. att vissa tillståndshavare
genom tillståndsvillkor kan åläggas skyldighet att
tillhandahålla nätkapacitet i sina mobila telenät.
Mot bl.a. denna bakgrund pågår inom
Regeringskansliet ett beredningsarbete för att
ytterligare utveckla telelagstiftningen. Som
utskottet återkommer till under det följande
avsnittet pågår vidare utredningsarbete om hur
staten i samverkan med näringsliv och teleoperatörer
kan medverka till att en god regional och social
täckning av avancerad informations- och
kommunikationsteknisk infrastruktur kan erbjudas.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna T21 (m), T220 (m) och T223 (kd) i nu
behandlade delar.

3.7 Uppföljning och utvärdering

Utskottet delar den grundsyn som kommer till uttryck
i motion N275 (c) om att tillgång till effektiva och
moderna telekommunikationer är en viktig
förutsättning för möjligheterna att uppnå en positiv
regional utveckling. Utskottet har mot denna
bakgrund tidigare förutsatt att regeringen bedriver
ett omsorgsfullt arbete med uppföljning och
utvärdering och för riksdagen redovisar sina
slutsatser härav. En väl fungerande tillsyn är av
stor betydelse för möjligheterna att uppnå de
telepolitiska målen.

Post- och telestyrelsen kontrollerar mot bl.a.
denna bakgrund efterlevnaden av telelagen, meddelade
tillstånd och föreskrifter. PTS redovisar årligen
till regeringen utvecklingen på telemarknaden med
avseende på tjänsteutbud, servicekvalitet och
prisutveckling för olika regioner i landet och för
olika abonnentkategorier. I PTS senaste rapport från
april 1999 om tillsynsverksamheten under år 1998
redovisas särskilt konsekvenser av den tekniska och
ekonomiska utvecklingen på telemarknaden med
avseende på tjänsteutbud, prisutveckling och
servicegrad för bl.a. olika regioner och
abonnentkategorier.

Utskottet vill vidare hänvisa till den statliga
utredning som tillsatts för att undersöka tillgången
till avancerad informations- och
kommunikationsteknisk infrastruktur ur ett regionalt
och socialt perspektiv (K 1998:07, dir. 1998:61).
Utredaren skall bl.a. presentera förslag till hur
staten i samverkan med näringsliv och teleoperatörer
kan medverka till att en god regional och social
täckning av avancerad informations- och
kommunikationsteknisk infrastruktur kan uppnås.
Uppdraget skall redovisas senast den 11 juni 1999.

Slutligen kan nämnas att en parlamentarisk kommitté
nyligen tillkallats med uppgift att lämna förslag om
hur den svenska regionalpolitiken skall inriktas och
utformas under 2000-talets början (dir. 1999:2).
Enligt utredningens direktiv skall kommittén bl.a.
analysera de senaste årtiondenas regionala
utveckling och orsakerna till denna. Kommittén skall
vidare utarbeta en strategi för regional balans och
lämna förslag till mål och medel för den framtida
regionalpolitiken.

Med det anförda kan inte utskottet finna annat än
att syftet med motionen vad gäller önskemål om
klarläggande av regionala konsekvenser och åtgärder
för att ytterligare främja regional tillväxt blir
tillgodosett. Beträffande de synpunkter som framförs
i motionen om en privatisering på teleområdet kan
nämnas att regeringen i proposition 1998/99:99
föreslagit en sammanslagning av Telia AB med Telenor
AS. Förslaget behandlas av näringsutskottet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionen.

3.8 GSM-nätets utbyggnad

Tillstånd för GSM (Global System for Mobile
Communication) har meddelats Comviq AB (numera
överfört till Tele 2 AB), Europolitan AB och Telia
AB. Enligt tillståndskraven skulle operatörerna
senast vid utgången av år 1996 ha täckt minst
sträckningen av de vägar som den 31 december 1990
klassificerades som Europavägar samt tätorter som
vid samma tidpunkt hade minst 1 000 invånare.

På uppdrag av Post- och telestyrelsen har
tillgången till avancerad informations- och
kommunikationsteknisk infrastruktur nyligen
kartlagts (Kartläggning av tele- och IT-
infrastruktur, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, mars
1999). Enligt rapporten täcker Telias mobilnät 99 %
av befolkningen i Sverige medan Europolitans och
Tele 2:s täckning uppgår till strax över 96 %.
Enligt kartläggningen beräknas Telia ha en
geografisk täckning på ca 80-90 % medan motsvarande
andel för Europolitan och Tele 2 beräknas uppgå till
40-60 %.

Utskottet anser att tillgång till effektiva och
moderna telekommunikationer utgör en viktig
förutsättning för möjligheterna att uppnå en positiv
regional utveckling i landet. På mobiltelefonområdet
har den expansiva och konkurrensutsatta
marknadssituationen drivit fram en snabb utbyggnad
av GSM-näten. Utskottet konstaterar att utbyggnaden
har genomförts av operatörerna själva på
kommersiella grunder utan statliga insatser. Genom
pågående och planerade investeringar i bl.a.
basstationer för GSM-näten förbättras fortlöpande
den geografiska täckningen. Vidare kan nämnas att
för det analoga mobiltelefonsystemet NMT gäller att
täckningen, med några få undantag, är
landsomfattande.

Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att
ompröva den grundläggande marknadsregleringen på
mobiltelefonområdet. Konkurrensen mellan olika
mobiltelefonoperatörer bör även fortsättningsvis
betraktas som ett viktigt medel för att uppfylla de
telepolitiska målen. Med hänvisning till det anförda
är utskottet inte berett att förorda att statliga
medel används för att påskynda utbyggnaden av
mobiltelefonnätet för GSM i Värmland. Utskottet
avstyrker därmed motion T806 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande teledatauppgifter för
brottsbekämpning

att riksdagen avslår motion 1998/99:T20 yrkande 1,

res. 1 (m)

2. beträffande ändringar i telelagen

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:T20 yrkande 2
och 1998/99:T22 antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i telelagen (1993:597),

dels lag om ändring i lagen (1998:486) om
ändring i telelagen (1993:597),

res. 2 (m, kd)

3. beträffande ändringar i
sekretesslagen

att riksdagen med anledning av lagförslag 2.3 i proposition
1998/99:72 och lagförslag 2.3 i proposition
1998/99:92 antar det av utskottet i bilaga 3
framtagna förslaget till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100),

4. beträffande ändring i lagen om
radiokommunikation

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1993:599) om radiokommunikation,

5. beträffande konkurrens- och
avregleringsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:T21, 1998/99:T220
yrkandena 5 och 13 samt 1998/99:T223 yrkande 38,

res. 3 (m, kd, fp)

6. beträffande uppföljning och
utvärdering

att riksdagen avslår motion 1998/99:N275 yrkande 7 i denna
del,

res. 4 (c)

7. beträffande GSM-nätets utbyggnad

att riksdagen avslår motion 1998/99:T806.

Stockholm den 19 maj 1999

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Sven
Bergström (c), Per-Richard Molén (m), Hans Stenberg
(s), Karin Svensson Smith (v), Johnny Gylling (kd),
Tom Heyman (m), Lars Björkman (m), Monica Green (s),
Inger Segelström (s), Stig Eriksson (v), Tuve
Skånberg (kd), Mikael Johansson (mp), Kenth Skårvik
(fp), Claes-Göran Brandin (s), Jan-Evert Rådhström
(m) och Christina Axelsson (s).

Reservationer

1. Teledatauppgifter för brottsbekämpning
(mom. 1)

Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m), Lars Björkman
(m) och Jan-Evert Rådhström (m) anför:

Vi anser att det ligger både i medborgarnas och
statsmakternas intresse att polisen även framdeles
kan möta den alltmer komplicerade och svårutredda
brottsligheten på ett effektivt sätt och med
fortsatt utnyttjande av tekniska landvinningar.
Genom regeringens förslag försvåras allvarligt
polisens utredningsarbete för bl.a. bekämpning av
grova våldsbrott och narkotikabekämpning. Uppgifter
om telefontrafik används även som bevis i domstolar.
Regeringens förslag går också längre än det aktuella
EU-direktivet som anger att teledatauppgifter får
lagras under en begränsad tid medan regeringens
förslag innebär att teledatauppgifter som huvudregel
skall utplånas vid samtalets slut eller när
meddelandet nått mottagaren. Det är därför viktigt
att regeringen anpassar lagstiftningen och inom
ramen för EU-samarbetet verkar för ett undantag från
kravet på utplåning eller avidentifiering av
teledata uppgifter som medger användning av
teledatauppgifter i brottsbekämpningsarbetet.

Vi anser att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande teledatauppgifter för
brottsbekämpning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T20 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,

2. Ändringar i telelagen (mom. 2)

Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd), Tom
Heyman (m), Lars Björkman (m), Tuve Skånberg (kd)
och Jan-Evert Rådhström (m) anför:

Vi anser att bestämmelser som rör väsentliga
medborgarintressen, som t.ex. integritetsskyddet vid
behandlingen av personuppgifter på
telekommunikationsområdet, bör regleras av riksdagen
genom lagstiftning i stället för genom
myndighetsuppgifter. Regeringen bör därför återkomma
med lagförslag om skydd för den personliga
integriteten vid behandlingen av personuppgifter på
telekommunikationsområdet.

Vi är vidare kritiska mot den omfattande
detaljreglering som genomsyrar regeringens förslag
till ändringar i telelagen. Det borde i stället
prövas att utfärda en särskild lag där den
principiella grundnivån på teleområdet anges.

I avvaktan på att regeringen redovisar förslag till
en reformerad telelagstiftning i enlighet med
motionerna T20 (m) yrkande 2 och T22 (kd) tillstyrks
regeringens lagförslag.

Vi anser att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande ändringar i telelagen

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:T20 yrkande 2
och 1998/99:T22 samt med anledning av
proposition 1998/99:92 antar regeringens förslag
till

dels lag om ändring i telelagen (1993:597),

dels lag om ändring i lagen (1998:486) om
ändring i telelagen (1993:597),

dels som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,

3. Konkurrens- och avregleringsfrågor
(mom. 5)

Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd), Tom
Heyman (m), Lars Björkman (m), Tuve Skånberg (kd),
Kenth Skårvik (fp) och Jan-Evert Rådhström (m)
anför:

Trots avregleringen på teleområdet dominerar
fortfarande Telia den svenska telemarknaden. När det
gäller lokaltelefoni finns nästan ingen konkurrens
alls. De höga samtalstaxorna i GSM-näten är vidare
ett problem. Ytterligare åtgärder krävs därför för
att utveckla konkurrensen och skapa en ökad mångfald
på teleområdet. Regeringen bör mot denna bakgrund
skynda på reformeringen av lagstiftningen på
telekommunikationsområdet till förmån för ökad
konkurrens.

Vi anser att inom ramen för detta reformarbete bör
Telias kontroll av accessnätet behandlas.
Utgångspunkten bör vara att skapa en permanent
lösning så att konkurrerande teleoperatörer kan
verka på likvärdiga villkor. Det är även nödvändigt
att nummerportabilitet för fastnätsoperatörer
genomförs och att en öppen nummerplan införs. Vidare
bör fastnätsoperatörerna se till att abonnenterna
har möjlighet att genom förval få tillgång till
tjänster i det fasta nätet av samtrafikerande
teleoperatörer. Med hänsyn till Telias tendenser
till motspänstighet och fördröjning med att
genomföra s.k. equal-access bör Post- och
telestyrelsen ges erforderliga befogenheter så att
uppställda tidsplaner följs.

Vi anser att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande konkurrens- och
avregleringsfrågor

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:T21,
1998/99:T220 yrkandena 5 och 13 samt
1998/99:T223 yrkande 38 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,

4. Uppföljning och utvärdering (mom. 6)

Sven Bergström (c) anför:

Jag anser, som framhålls i motion N275 (c), att
konsekvenserna av avregleringen på bl.a. teleområdet
bör undersökas och en prövning göras av de politiska
initiativ som en sådan utvärdering kan föranleda. I
uppdraget bör ingå att överväga vilka
regionalpolitiska konsekvenser en ytterligare
privatisering på teleområdet kan få liksom
möjligheterna att åstadkomma en ökad politisk
styrning inriktad på att åstadkomma regional
rättvisa med eller utan en sådan privatisering.

Jag anser att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande uppföljning och utvärdering

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N275 yrkande 7 i
denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.

Propositionernas lagförslag

1 Proposition 1998/99:92

1.1 Förslag till lag om ändring i telelagen
(1993:597)

1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:486)
om ändring i telelagen (1993:597)

1.3 Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)

1.4 Förslag till lag om ändring i lagen
(1993:599) om radiokommunikation

2 Proposition 1998/99:72 (punkt 3)

Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i sekretesslagen
1980:100

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen
(1980:100)[1] att 16 kap. 1 §[2] skall ha följande
lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
16 kap.

1 §

Att friheten enligt 1 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och
offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad
framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2,
4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen
och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första
stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall
av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i
vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket
3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första stycket 3
yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är
de där tystnadsplikten följer av
------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse
------------------------------------------------------
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - -
-----------------------------------------------------

7. 36 kap. 1 § kyrkolagen
(1992:300)
-----------------------------------------------------

8. 8, 9 och 10 §§ lagen
(1994:953) om
åligganden för personal
inom hälso- och sjuk-
vården

-----------------------------------------------------
9. 25 § första stycket
telelagen (1993:597) såvitt avser uppgift om
innehållet i ett
telemeddelande eller
annan uppgift som angår
ett särskilt sådant
meddelande

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

26 § telelagen (1993:597) såvitt avser uppgift om
kvarhållande av
försändelse på beford-
ringsföretag eller om
hemlig teleavlyssning och
hemlig teleövervakning på
grund av beslut av
domstol,
undersökningsledare eller
åklagare

-----------------------------------------------------
10. 19 § första stycket
1 och 3 postlagen
(1993:1684)

-----------------------------------------------------
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - -

------------------------------------------------------

Föreslagen lydelse
------------------------------------------------------
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - -
-----------------------------------------------------

7. 36 kap. 1 §
kyrkolagen (1992:300)
-----------------------------------------------------

8. 2 kap. 8-10 §§ lagen
(1998:531) om
yrkesverksamhet på hälso-
och sjukvårdens område

-----------------------------------------------------
9. 45 § första stycket
telelagen (1993:597) såvitt avser uppgift om
innehållet i ett
telemeddelande eller
annan uppgift som angår
ett särskilt sådant
meddelande

-----------------------------------------------------
46 § telelagen (1993:597)
såvitt avser uppgift om
kvarhållande av
försändelse på beford-
ringsföretag eller om
hemlig teleavlyssning och
hemlig teleövervakning på
grund av beslut av
domstol,
undersökningsledare eller
åklagare

-----------------------------------------------------
10. 19 § första stycket
1 och 3 postlagen
(1993:1684)
-----------------------------------------------------
-- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - -

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1992:1474.

[2]: Senaste lydelse 1998:857.
Innehållsförteckning