Höständringsbudget för 2023
Betänkande 2023/24:FiU11
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 29 november 2023
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Höständringsbudget för 2023 (FiU11)
Riksdagen sa ja till regeringens höständringsbudget för 2023. Förslaget innebär att statens budget ökar med 24,9 miljarder kronor i år. Totalt berörs 19 utgiftsområden.
Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2023 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 25,1 miljarder kronor, och att sex anslag minskas, till ett värde av 0,1 miljarder kronor.
Vidare föreslås höjningar av fyra beställningsbemyndiganden. Det handlar bland annat om höjda trängselskatter i Stockholm och Göteborg.
Bland övriga förslag finns att riksdagen ska bemyndiga, det vill säga ge befogenhet, till regeringen att under 2025–2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025–2030 som följer av artikel sex i EU:s ansvarsfördelningsförordning. Det betyder att Sverige avstår intäkten från auktioneringen av dessa utsläppsrätter.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionsyrkandena.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Beredning, Genomförd
Justering: 2023-11-23
Trycklov: 2023-11-24
Betänkande 2023/24:FiU11
Alla beredningar i utskottet
Höständringsbudget för 2023 (FiU11)
Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens höständringsbudget för 2023. Förslaget innebär att statens budget ökar med 24,9 miljarder kronor i år. Totalt berörs 19 utgiftsområden.
Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2023 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 25,1 miljarder kronor, och att sex anslag minskas, till ett värde av 0,1 miljarder kronor.
Vidare föreslås höjningar av fyra beställningsbemyndiganden. Det handlar bland annat om höjda trängselskatter i Stockholm och Göteborg.
Bland övriga förslag finns att riksdagen ska bemyndiga, det vill säga ge befogenhet till, regeringen att under 2025–2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025–2030 som följer av artikel sex i EU:s ansvarsfördelningsförordning. Det betyder att Sverige avstår intäkten från auktioneringen av dessa utsläppsrätter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2023-11-29
Debatt om förslag 2023/24:FiU11
Webb-tv: Höständringsbudget för 2023
Dokument från debatten
- Onsdag den 29 november 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:38
- Protokoll 2023/24:38 Onsdagen den 29 novemberProtokoll 2023/24:38 Höständringsbudget för 2023
- Onsdag den 29 november 2023 (preliminär)Talarlista 2023/24:20231129
Protokoll från debatten
Anf. 103 Jan Ericson (M)
Fru talman! Efter den långa budgetdebatten om kommande årsbudget återstår att hantera höständringsbudgeten för innevarande år, där regeringen gör vissa förändringar i den redan beslutade budgeten för 2023. Det är en sedvanlig justering av inkomster och utgifter som beror på uppdatering eller aktuella händelser som inte kunnat förutses när budgeten antogs för ett år sedan. I propositionen föreslås att ett fyrtiotal olika poster ökas eller minskas, med en total budgeteffekt på cirka 25 miljarder, varav största delen avser stigande räntor på statsskulden med 22 miljarder till följd av högre ränteläge.
Samtliga partier i finansutskottet står bakom propositionen, med undantag för Vänsterpartiet och Miljöpartiet som reserverar sig på två punkter. För det första vill dessa båda partier svälta våra regionala flygplatser genom att säga nej till ett ökat anslag på 3,9 miljoner kronor. Dessa 3,9 miljoner är en väldigt liten post i statens totala budget, men trots det reserverar de sig. De gör verkligen allt för att till varje pris försvåra resande inom landet och motarbeta flyget. Jag är stolt över att konstatera att Sverige nu har ett nytt regeringsunderlag som stoppar vänstersidans hetsjakt på inrikesflyget.
För det andra vill Miljöpartiet och Vänsterpartiet inte att Sverige ska annullera utsläppsrätter för att uppnå EU-kravet på minskade svenska utsläpp. De påpekar att detta skulle kunna medföra ett intäktsbortfall på cirka 1 miljard per år under åren 2025-2030. Det är närmast rörande att dessa två partier plötsligt bryr sig så mycket om en minskad intäkt på 1 miljard per år samtidigt som de själva lägger orimliga summor på meningslös så kallad klimatpolitik. Exempelvis vill Miljöpartiet i sin budgetmotion för kommande år öka kostnaderna för klimatpolitiken med minst 100 miljarder per år, alltså 100 gånger mer än det man nu kritiserar.
Båda partierna har dessutom lagt fram budgetmotioner med enorma budgetunderskott för kommande år. Vänsterpartiet budgeterar ett underskott på 175 miljarder kommande år, och Miljöpartiet toppar upp detta med ett underskott på 220 miljarder för åren 2024-2026. Underskotten lär dessutom bli ännu större eftersom de budgeterar med intäkter från skatter som omöjligen hinner införas till årsskiftet.
I den höstbudget vi nu debatterar är en av de stora tillkommande posterna stigande räntor på statsskulden, hela 22 miljarder - detta trots att vår statsskuld är en av EU:s lägsta. I många högt skuldsatta EU-länder kommer en betydande del av statsbudgeten framöver att gå åt till att betala räntekostnader.
Jag tycker att det är väldigt oroväckande att två av Socialdemokraternas tänkta regeringskollegor, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, driver frågan om att kraftigt öka den svenska statsskulden och därmed låsa en allt större del av statens budget för framtida räntekostnader. Detta är extremt oansvarigt. Att de samtidigt med denna totalt oansvariga budgetpolitik bekymrar sig om en enskild miljard per år i utebliven intäkt är inget annat än ett försök att blanda bort korten och dölja sin egen totala brist på ansvarstagande för statens finanser.
Med tanke på att både Vänsterpartiet och Miljöpartiet dessutom genom åren högljutt krävt att Sverige skulle annullera överblivna utsläppsrätter känns partiernas omsorg om statens intäkter från detta område ganska krystade. Det handlar bara om politik och att vara emot regeringen, oavsett vad vi föreslår.
Som tur är har Sverige nu en regering som har gjort upp med meningslös eller rent samhällsskadlig så kallad klimatpolitik och som tar ansvar för statens finanser - detta till skillnad från Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som driver en fullständigt oansvarig ekonomisk politik som kraftigt skulle öka statsskulden, försämra Sveriges ekonomi och driva upp inflationen. Hur Socialdemokraterna och Centerpartiet tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet skulle kunna få ihop en gemensam budget är en gåta. Så många förslag spretar i helt olika riktningar. Vissa vill höja skatter medan andra vill sänka. Vissa vill ha budget i balans medan andra vill ha gigantiska budgetunderskott. Summan av allt detta skulle riskera att bli en mardröm för svenska hushåll och företag, och det förtjänar svenska folket att få veta.
Medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill uppnå EU:s klimatmål genom väldigt stora pålagor på svenska bilister väljer regeringen att lätta bördan för bilisterna och transportnäringen och i stället välja andra vägar som inte slår mot hushåll och företag. Det finns ingen väg tillbaka till den oansvariga rödgröna politiken om vi vill värna om svenska hushåll, svenska företag, svenska jobb och svensk samhällsekonomi.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.
Anf. 104 Kajsa Fredholm (V)
Fru talman! Jag yrkar bifall till vår reservation i betänkandet om höständringsbudget.
Regeringens nuvarande politik ökar mängden klimatskadliga utsläpp kraftigt, detta i en tid när vi ser att världens utsläpp av växthusgaser inte minskar i en omfattning som är tillräcklig för att vi ska nå Parisavtalets mål om 1,5 grader. Då vill regeringen och Sverigedemokraterna genom avancerat bokföringstrixande se till att Sverige ska kunna använda utsläppsutrymme i andra länder från EU:s utsläppshandelssystem.
Man gör detta för att kunna köpa sig fri från att genomföra politik nationellt som på riktigt minskar utsläppen i Sverige. Regeringen vill alltså ha en strategi som går ut på att andra länder ska göra rätt och minska utsläppen, men inte vi själva. Det är både en väldigt dyr och en väldigt dålig klimatpolitik som kan komma att kosta oss ungefär 1 miljard kronor per år från 2025 till 2030, alltså en kostnad på hela 6 miljarder kronor. Visst vore det väl bättre, fru talman, att i stället använda dessa miljarder till kraftfulla utsläppsminskande åtgärder i Sverige?
I stället för att ha en politik som ökar utsläppen borde regeringen och Sverigedemokraterna lägga fram förslag som minskar de årliga utsläppen av växthusgaser på riktigt. Det kan till exempel vara att satsa på att fler människor i hela Sverige ska kunna åka med kollektivtrafiken, att satsa på energieffektiva lösningar för godstransporter, till exempel järnväg, att satsa på hållbara energilösningar som går att bygga ut snabbt, här och nu, och att satsa på energieffektiviseringar av våra flerfamiljsbostäder.
Det finns en bred palett av riktiga utsläppsminskande åtgärder som regeringen och Sverigedemokraterna skulle kunna genomföra om de ville. Vänsterpartiet vill att Sverige ska gå före och leda en rättvis och hållbar grön omställning med en offensiv klimatpolitik.
Anf. 105 Jan Ericson (M)
Fru talman! Den här debatten blir nästan lite absurd. Nu hör man alltså Vänsterpartiet kritisera regeringens linje att annullera utsläppsrätter för att uppnå EU:s klimatmål utan att i onödan skada svenska hushåll och företag. Det är alltså samma förslag som Vänsterpartiet har drivit i denna kammare vid upprepade tillfällen genom åren - precis samma sak.
Man har kritiserat sittande regeringar för att de inte har annullerat utsläppsrätter, men när vi nu väljer att göra det i stället för att klämma åt svenska bilister tycker Vänsterpartiet plötsligt att det är fel. Det tycker jag är lite fascinerande, och det visar att det enda syftet med Vänsterpartiets politik är att till varje pris vara emot regeringen. Det spelar ingen roll vad vi gör - vi har alltid fel, och Vänsterpartiet tycker alltid tvärtom.
När Kajsa Fredholm talar om att vi borde göra andra kraftiga utsläppsminskande åtgärder vet vi vad det handlar om och vad det betyder. Det betyder att vi ska klämma åt svenska bilister, svensk landsbygd, svenska företag och hushållens ekonomi genom fullständigt horribla priser och beskattning av drivmedel. Men precis som jag sa förut finns det inte någon väg tillbaka till den politiken. Svenska folket har tröttnat på den.
Svenska folket vill kunna ta sig till sina arbetsplatser. De vill kunna leva på landsbygden, och de gröna näringarna på landsbygden kräver faktiskt att det bor människor där. Annars kommer vi inte att ha någon livsmedelsförsörjning. Vi kommer inte att ha någon gruvdrift. Vi kommer inte att ha några företag på landsbygden, ingen turism och ingen besöksnäring.
Alla de saker som Vänsterpartiet brukar prata om slår man undan benen för genom en fullständigt horribel beskattning av drivmedel. Det håller inte.
Anf. 106 Kajsa Fredholm (V)
Fru talman! Jag hörde ingen fråga utan bara flera påståenden om Vänsterpartiets politik.
Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man, i stället för att komma med konkreta förslag om en vettig klimatpolitik i nutid, vill lägga jättemycket pengar på att eventuellt behöva lösa det genom att andra EU-länder sänker sina utsläpp.
Vi vet inte ens om detta kommer att fungera därför att alla länder i EU nu ligger efter med sina utsläpp. Det betyder att det inte ens är säkert att den möjligheten kommer att finnas. Det innebär också att Sverige antagligen kommer att få betala dryga böter.
Varför är det inte bättre att satsa, om man nu ska prata om landsbygd, livsmedelsförsörjning, kommuner och att bo på landet?
Jag kommer från Leksand, och jag var på ett möte i morse där vi träffade kommunalrådet i Kiruna, som sa att det största problemet när det gäller att kommunen ska kunna växa är att de behöver medel från staten för att ha en fungerande välfärd med god och bra service för dem som lever på landsbygden. Detta vill regeringen inte över huvud taget. Det har man visat i sin budget, där man lägger alldeles för lite pengar på kommuner och regioner för att de ska kunna få en fungerande service och landsbygd.
Vad tycker ledamoten om detta? Det han står och påstår blir lite magstarkt när det läggs alltför lite pengar på kommuner och regioner.
Anf. 107 Jan Ericson (M)
Fru talman! Jag vet inte riktigt om vi om vi har samma syn på vad som är jättemycket pengar. Vänsterpartiet tycker alltså att 1 miljard per år i utebliven intäkt för de utsläppsrätter som vi vill annullera är jättemycket pengar. Jag tycker att det är Vänsterpartiets budgetunderskott på 175 miljarder som är jättemycket pengar. Men vi har kanske olika syn på det där med storheter - jag vet inte.
Vad gäller välfärden vill jag bara lägga till att stödet till kommuner och regioner är den största posten i vår budget, och ändå står Vänsterpartiets ledamot här och säger att vi inte satsar några pengar på välfärden. Jag tycker inte att det är en seriös debatt.
Anf. 108 Kajsa Fredholm (V)
Fru talman! Det kanske är den största posten i regeringens och Sverigedemokraternas budget, och den ligger väl runt 10-11 miljarder. SKR har dock sagt att det krävs åtminstone 30 miljarder för att kunna bibehålla den välfärd vi har i dag. Vi har en kris inom sjukvården och så vidare.
För att återgå till klimatpolitiken så krävs det, för att kunna göra en rättvis omställning som ska ske så snabbt som möjligt, att staten har en offensiv ekonomisk klimatpolitik. Där har vi i Vänsterpartiet lagt fram en investeringsbudget på 700 miljarder på tio år.
Det krävs stora investeringar, det krävs att vi bygger ut kollektivtrafiken, det krävs att vi bygger ut elinfrastruktur, det krävs att vi bygger ut järnvägen och ser till att den faktiskt fungerar och det krävs att vi kan energieffektivisera. Vi har en grön omställning som kräver stora investeringar. Det är detta man behöver göra, och det gynnar också arbetstillfällen och den gröna omställningen. Det är också vad företagen frågar efter.
Anf. 109 Elin Söderberg (MP)
Fru talman! Hela landet ska leva. Svenska bilister, svensk landsbygd och svenska hushåll nämndes här i talarstolen nyss. Självklart ska hela landet leva, och det kräver stora investeringar i Sverige. Det kräver investeringar i va-system och järnvägsinfrastruktur och i den gröna omställningen, som är en stark drivkraft för samhällsutveckling i hela landet. Det är en grön omställning som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna nu bromsar in.
Miljöpartiet har i sin budgetmotion lagt 100 miljarder per år i tio år på kraftiga investeringar i klimatomställningen. Det innebär kraftiga samhällsinvesteringar i hela Sverige som gynnar svenska bilister, svensk landsbygd och svenska hushåll precis som resten av landet.
Regeringen har i sin budget i stället skurit ned på folkbildningen, reformerat reseavdraget på ett sätt som missgynnar lands- och glesbygd och bromsat in den gröna omställningen. Man satsar också fullständigt otillräckligt på välfärden. Välfärden är central för en positiv utveckling i hela landet.
Fru talman! Den politik som regeringen nu genomför leder till kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser och till att Sverige inte längre väntas nå klimatmålen vi har inom EU:s ansvarsfördelningsförordning, ESR.
För att hantera situationen man satt sig i med sin klimatfientliga politik vill regeringen nu använda statsbudgeten till att utnyttja flexibilitet som innebär att man kan använda ett utsläppsutrymme från EU:s utsläppshandel, ETS, för att täcka upp för sitt klimatmisslyckande inom ramen för ESR. Ett maximalt utnyttjande skulle kosta staten 1 miljard per år. I höständringsbudgeten föreslår man att detta ska användas mellan 2025 och 2030, vilket kostar staten 6 miljarder. Det är alltså vad man gör redan nu för att försöka smita undan klimatpolitiskt ansvar.
Fru talman! Sverige ska gå före i klimatomställningen. Vi ska ha en offensiv klimatpolitik. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag när det gäller bemyndigandet att annullera utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem för att täcka upp för ökade utsläpp inom transportsektorn.
Regeringen behöver också ta ansvar för att se till att växthusgasutsläppen från flyget minskar i stället för att stimulera ökade utsläpp från flygsektorn. Riksdagen bör därför även avslå regeringens förslag om att öka anslaget för ersättning avseende icke statliga flygplatser.
Fru talman! Flexibiliteter inom ramen för Fit for 55 ska undvikas. EU:s klimatmål inom Fit for 55 är otillräckliga för att genomföra EU:s andel av Parisavtalet. EU:s medlemsstater behöver därför överprestera på Fit for 55 för att driva en samhällsutveckling som bidrar till att undvika att den globala uppvärmningen blir farlig för EU:s befolkning och Sveriges befolkning.
Ett utnyttjande av flexibiliteter för även med sig flera andra risker för Sverige, såsom att helt nödvändiga samhällsinvesteringar senareläggs. Svenska aktörer ska också veta att deras insatser för klimatet inte säljs ut till andra länder som inte gör vad som krävs för att uppfylla sina åtaganden.
Fru talman! Parisavtalet fastslår att ansträngningar ska göras för att begränsa den globala medeltemperaturökningen till 1,5-2 grader över förindustriell nivå på ett sätt som "återspeglar rättvisa och principen om gemensamma men olikartade ansvar och respektive förmåga, i ljuset av olika nationella förhållanden".
Det är verklighetsfrånvänt att anta att alla världens andra länder ska följa samma utsläppsminskningsbana som EU från och med i går, och det strider även mot artikel 2, punkt 2 i Parisavtalet. Att anta en sådan utveckling, så som regeringen nu gör, innebär att man försätter oss i ett scenario med en global uppvärmning som blir farlig.
Fru talman! Vi anser att Sverige bör uppfylla sina åtaganden om ökad kolinbindning i skog och mark, alltså LULUCF-förordningen, och våra åtaganden inom transport- och jordbrukssektorn inom ansvarsfördelningsförordningen ESR i stället för att använda kryphål och genvägar. Om vi har utrymme över i utsläppshandeln, LULUCF eller ESR bör vi använda det till att överprestera, inte till att minska vårt åtagande i något av de andra systemen.
I stället för att underminera klimatmål och minska omställningstakten i vägtransportsektorn bör Sverige annullera motsvarande mängd utsläppsrätter från ETS helt och hållet. Då bidrar vi till att minska utsläppen i hela EU.
Anf. 110 Jan Ericson (M)
Fru talman! Eftersom föregående talare berörde en del andra områden tänkte jag börja med att konstatera att det är lite fascinerande att lyssna på företrädare för oppositionen rent generellt i de här budgetdebatterna.
Under oppositionspartiernas tid som del av regeringen eller regeringsunderlaget misslyckades ju Sverige totalt med både migrationspolitiken och integrationspolitiken. Den grova brottsligheten ökade. Den utlovade lägsta arbetslösheten i EU blev i stället den fjärde högsta. Vi gick också från EU:s högsta ekonomiska tillväxt, före valet 2014, till en av EU:s lägsta när Socialdemokraterna lämnade regeringsmakten 2022. Dessutom lyckades man rasera den svenska elförsörjningen.
Nu har alltså dessa partier mage att hävda att en vänsterregering skulle föra en bättre politik än dagens regering. Jag tycker i stället att man borde be svenska folket om ursäkt för allt elände man ställde till med.
Jag går över till att tala om utsläppsrätterna. Nu har vi hört två partier kritisera regeringens linje att annullera utsläppsrätter för att uppnå klimatmål utan att i onödan skada svenska hushåll och företag. Det är alltså samma åtgärd som Miljöpartiet försvarade under sina egna regeringsår! Den 2 juli 2016 skrev Miljöpartiet lyriskt på sin hemsida att S-MP-regeringen avsåg att köpa in och annullera utsläppsrätter för 300 miljoner per år fram till 2040. Det hade slutat med en kostnad på 7 miljarder, enligt dem själva. Nu kritiserar de regeringen för en kostnad på 1 miljard per år för samma sak.
Det här visar bara att vänsteroppositionen mest är intresserad av att kritisera regeringen, bråka och försöka förvilla väljarna. Vad som är rimligt eller bäst för landet och svenska folket har man för länge sedan slutat att bry sig om. Återigen - vad är skillnaden mellan att annullera en utsläppsrätt och att annullera en annan utsläppsrätt? Det är ju samma kostnad. Varför är en sak bra när Miljöpartiet sitter i regering och dålig när Miljöpartiet är i opposition?
Anf. 111 Elin Söderberg (MP)
Fru talman! Tack för frågan, Jan Ericson! Den förtydligar att Moderaterna inte kan klimatpolitik utan vill prata om andra politikområden. Det står ju redan klart att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna inte gör någonting för att förbättra integrationen i Sverige.
När det gäller klimat, som är det vi debatterar nu, och att annullera utsläppsrätter är Miljöpartiet för det jag nämnde i slutet av mitt anförande, nämligen att annullera utsläppsrätter för att minska de totala utsläppen av växthusgaser från EU. Det är bra.
När Miljöpartiet satt i regeringen gjorde vi flera reformer för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige och drev på kraftfullt för att reformera utsläppshandeln i EU för att minska utsläppen i EU. Vi har också annullerat utsläppsrätter för att ytterligare minska utsläppen av växthusgaser från EU när vi satt i regering.
Det den här regeringen gör nu är att öka utsläppen av växthusgaser kraftigt och därmed öka risken för klimatrelaterade konsekvenser i Sverige. Svenska hushåll och företag drabbas av ökade risker för översvämningar, ras och skred och en havsnivåhöjning som till exempel drabbar Skåne. Vi ser redan i dag problem där.
Det man gör genom förslaget i höständringsbudgeten är att smita undan klimatpolitiskt ansvar genom att flytta utsläppsrätter mellan olika sektorer i stället för att faktiskt suga tag i problemen och skapa de förutsättningar som kan möjliggöra fossilfria, bra transporter i hela landet. Det är en politik för framtiden, och den skapar framtidstro på att vi kan resa hållbart i hela Sverige. För att det ska gå måste det fossila bli dyrare än det förnybara.
(Applåder)
Anf. 112 Jan Ericson (M)
Fru talman! Det är ändå lite magstarkt av Miljöpartiet att skryta om allt man gjort för att minska utsläppen med tanke på att man gick i spetsen för att avveckla svensk kärnkraft i förtid, vilket har ökat utsläppen i Sverige kraftigt. Det gjorde att vi gick från en situation där vi hade en helt ren elproduktion i Sverige i form av vattenkraft och kärnkraft till en situation där vi inte längre har det. Man måste ändå säga att Miljöpartiet har lyckats driva politiken i fel riktning - tyvärr.
Jag måste också vända mig mot försöket att återigen förvilla. Miljöpartiet skryter på sin hemsida om att man har annullerat utsläppsrätter för 7 miljarder. Sedan kritiserar man regeringen för att den går miste om intäkter på 6 miljarder genom att göra samma sak. Jag tycker faktiskt inte att det riktigt går ihop.
Jag skulle gärna vilja höra från ledamoten hur 1 miljard per år kan vara ett stort problem samtidigt som Miljöpartiet slår alla rekord i modern svensk budgethistoria med sin underfinansierade budget. Det är alltså ett budgetunderskott på 220 miljarder kronor. 220 miljarder! Det är fullständigt ofattbara summor som ska betalas, och som vi ska betala räntor på, i framtiden. Det skulle fullständigt slå undan benen på svensk samhällsekonomi.
Höständringsbudget för 2023
Detta tycker Miljöpartiet utgör något slags framtidstro, om jag använder det ord som nämndes här. Jag tror inte att många svenskar ser någon framtidstro i den här formen av politik.
(Applåder)
Anf. 113 Elin Söderberg (MP)
Fru talman! Återigen: Att annullera utsläppsrätter samtidigt som man når svenska klimatmål minskar de totala utsläppen. Att annullera utsläppsrätter för att täcka upp för ett fundamentalt klimatmisslyckande minskar inte de totala utsläppen. Det är det som är den stora skillnaden.
När det gäller investeringsbudgeten stämmer det att Miljöpartiet vill göra en stor satsning på Sverige, på svensk samhällsutveckling och på den gröna omställningen. Senast för några dagar sedan lyfte även vice statsministern från Kristdemokraterna att man vill se en investeringsbudget. Man har inspirerats av Miljöpartiet, vilket är mycket positivt. Jag undrar varför Jan Ericson från Moderaterna är kritisk till detta när Ebba Busch uppenbarligen har börjat snegla på Miljöpartiet och ser att detta är en positiv sak.
När det gäller svensk elproduktion ökade den markant med Miljöpartiet i regering. Förnybar elproduktion byggdes ut kraftfullt. Sverige är i dag ett stort exportland av el, till skillnad från när vi tillträdde, och utsläppen från elproduktionen har varit näst intill noll i decennier. Så var det när vi tillträdde, och så var det när vi slutade. Utsläppen av växthusgaser från flera andra sektorer minskade kraftfullt med Miljöpartiet i regering, men sedan den nuvarande regeringen tillträdde ser vi att utsläppen inom transportsektorn riskerar att öka med nästan 50 procent bara under nästa år.
Vi håller inte på med klimat för klimatmålens skull. Klimatpolitik handlar om att skydda befolkningen, verksamheter och hela samhället från klimatrelaterade risker. Det är ytterst allvarligt att regeringen inte kan ta ansvar för klimatpolitiken.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 13.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2023/24:FiU11
Webb-tv: Beslut: Höständringsbudget för 2023
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:38 Onsdagen den 29 novemberProtokoll 2023/24:38
Riksdagsskrivelser
- Riksdagsskrivelse 2023/24:48
- Riksdagsskrivelse 2023/24:49
- Riksdagsskrivelse 2023/24:50
- Riksdagsskrivelse 2023/24:51
- Riksdagsskrivelse 2023/24:52
- Riksdagsskrivelse 2023/24:53
- Riksdagsskrivelse 2023/24:54
- Riksdagsskrivelse 2023/24:55
- Riksdagsskrivelse 2023/24:56
- Riksdagsskrivelse 2023/24:57
- Riksdagsskrivelse 2023/24:64
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Höständringsbudget för 2023
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Ändrade ramar och ändrade anslagRiksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt propositionens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:2 punkterna 11 och 13 samt avslår motion
2023/24:2714 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 2.Ändrade beställningsbemyndigandenRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som föreslås i propositionen.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:2 punkt 12.Utgiftsområde 1 Rikets styrelseRiksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2023 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 25 000 000 kronor.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:2 punkt 14.Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltningRiksdagen godkänner
a) att regeringen under 2023 eller 2024 genom försäljning överlåter fastigheten med adress Rua Sacramento à Lapa nr 41 i Lissabon, Portugal,
b) att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning enligt a får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:2 punkterna 1 och 2.Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och naturRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2025–2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025–2030 som följer av artikel 6 i EU:s ansvarsfördelningsförordning.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:2 punkt 4 och avslår motion
2023/24:2714 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1.Utgiftsområde 22 KommunikationerRiksdagen
a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:7 Trafikavtal,
b) bemyndigar regeringen att disponera de avgifter, inklusive förseningsavgifter och tilläggsavgifter, som med stöd av lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg tas ut för färd på bron över Skurusundet på väg 222, för att finansiera utgifter för räntor och amorteringar för de lån som tagits upp för byggandet av bron samt kostnader för vägavgiftssystemet,
c) bemyndigar regeringen att för 2023 ta upp lån i Riksgäldskontoret för vissa infrastrukturprojekt som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 63 858 000 000 kronor,
d) bemyndigar regeringen att för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Transportstyrelsens behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 1 750 000 000 kronor.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:2 punkterna 5-8.Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedelRiksdagen godkänner den föreslagna användningen av
a) anslaget 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027,
b) anslaget 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitiken.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:2 punkterna 9 och 10.- Reservation 1 (V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 14 SD 63 0 0 9 M 59 0 0 9 C 21 0 0 3 V 0 20 0 4 KD 16 0 0 3 MP 0 15 0 3 L 13 0 0 3 - 1 0 0 0 Totalt 266 35 0 48 Återkallelse av bemyndigande om att justera en grundorganisationsenhet i Försvarsmakten
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen återkallar bemyndigandet till regeringen att lokalisera Försvarsmaktens logistik med ledning och stab i Arboga och besluta att organisationsenheten i samband med det byter namn till Försvarsmaktens logistikregemente.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:2 punkt 3.