Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen
Yttrande 2013/14:NU3y
Näringsutskottets yttrande 2013/14:NU3y | |
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen | |
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet anmodade den 27 mars 2014 övriga utskott att senast den 29 april 2014 yttra sig över regeringens skrivelse 2013/14:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen och de motioner som kan komma att väckas med anledning av skrivelsen. Det har väckts en motion med anledning av skrivelsen.
Näringsutskottet redovisar i detta yttrande sina överväganden rörande behandlingen av de riksdagsskrivelser som gäller utskottets beredningsområde. Inom utskottets beredningsområde tas totalt 33 riksdagsskrivelser upp, varav 24 anges som slutbehandlade och resterande 9 som inte slutbehandlade. Efter att ha gått igenom regeringens redovisning finner utskottet att det finns anledning att ta upp redovisningen av 4 av skrivelserna.
Utskottets överväganden
Skrivelsen
Inledning
I skrivelse 2013/14:75 redogör regeringen för de beslut den har fattat med anledning av de riksdagsbeslut som har meddelats i riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen regeringsbeslut under 2013 med anledning av riksdagsskrivelser till regeringen under detta år. Redogörelsen inbegriper vidare de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte har redovisats som slutbehandlade under föregående år. I skrivelsen redogör regeringen dels för de åtgärder den har vidtagit med anledning av de beslut som riksdagen har fattat till följd av framlagda propositioner och skrivelser, dels för sina åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen.
Inom näringsutskottets beredningsområde tas totalt 33 riksdagsskrivelser upp, varav 24 anges som slutbehandlade och resterande 9 som inte slutbehandlade. Totalt sett är 9 utav dessa riksdagsskrivelser tillkännagivanden – 6 anges som slutbehandlade och 3 som inte slutbehandlade. Efter att ha gått igenom regeringens redovisning anser utskottet att det finns anledning att ta upp redovisningen av 4 av skrivelserna (med hänvisning till punkt och sida i redogörelsen). I det följande redovisas de 4 aktuella ärendena uppdelat i avsnitten Inte slutbehandlade riksdagsskrivelser och Slutbehandlade riksdagsskrivelser.
Inte slutbehandlade riksdagsskrivelser
Ändring i lagen om elcertifikat (skr. 2013/14:75, N 6 s. 125)
Riksdagens beslut: Riksdagen beslutade i november 2008 – på förslag av näringsutskottet (bet. 2008/09:NU8) – om ett tillkännagivande där man uppmanar regeringen att genomföra en granskning av effekterna av de olika klimat- och energipolitiska styrmedlen för den internationellt konkurrensutsatta elintensiva industrin.
Regeringens redovisning i skrivelsen: Av redogörelsen framgår att regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att genomföra granskningar inom området. Energimyndigheten publicerade i april 2012 promemorian Konsekvenser av att EU skärper sitt utsläppsmål till 30 procent år 2020 – Påverkan på elpriset samt handel med utsläppsutrymme, där ett avsnitt behandlar konsekvenser för industrin. Konjunkturinstitutet redovisade den 30 september 2013 resultatet av en utredning av konsekvenserna av ett begränsat undantag för den elintensiva industrin med särskilt fokus på frågorna om hur den elintensiva industrin, elkunderna och samhällsekonomin påverkas på kort respektive lång sikt om en kvotplikt helt eller delvis skulle införas för den elintensiva industrins elanvändning. Vidare framgår det av redogörelsen att en kontrollstation för klimat- och energipolitiken ska genomföras under 2015. Regeringen har också gett Energimyndigheten i uppdrag att i samarbete med berörda myndigheter sammanställa resultaten av genomförda konsekvensanalyser i samband med kontrollstationsarbetet.
Kommentar: Våren 2013 lämnade regeringen en redovisning av de åtgärder som hade initierats och genomförts ditintills. I årets redovisning har information om det kommande kontrollstationsarbetet och information om uppdraget till Energimyndigheten tillkommit. Vid sin behandling av motsvarande redogörelse våren 2013 konstaterade utskottet att regeringen i tidigare års redogörelser framför allt fokuserat på elcertifikat fastän tillkännagivandet är bredare än så. Utskottet konstaterade även att trots att det hade gått fyra år sedan tillkännagivandet hade regeringen fortfarande inte beslutat att genomföra den efterfrågade granskningen.
Regelförenklingsarbetet (skr. 2013/14:75, N 9 s. 127)
Riksdagens beslut: Riksdagen beslutade i april 2011 – på förslag av näringsutskottet (bet. 2010/11:NU8) – om ett tillkännagivande där riksdagen uppmanar regeringen att inrätta en myndighetsgemensam s.k. one-stop-shop på internet för personer som vill starta företag.
Regeringens redovisning i skrivelsen: Av redogörelsen framgår att regeringen den 15 december 2011 gav Tillväxtverket, Bolagsverket och Skatteverket i uppdrag att vidareutveckla den myndighetsgemensamma företagsportalen verksamt.se. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2015.
Kommentar: I redogörelsen våren 2013 redovisade regeringen sin bedömning att skrivelsen var slutbehandlad med hänvisning till bl.a. att regeringen gett Tillväxtverket, Bolagsverket och Skatteverket i uppdrag att vidareutveckla den myndighetsgemensamma företagarportalen verksamt.se. Näringsutskottet, och även konstitutionsutskottet, gjorde dock bedömningen att tillkännagivandet inte är slutbehandlat då slutrapportering från myndigheterna väntas i mars 2015 (bet. 2012/13:KU21). I årets redogörelse fortsätter därför regeringen att redovisa hur skrivelsen hanteras.
Stärkt konsumentkontroll för en utvecklad elmarknad och ett uthålligt energisystem (skr. 2013/14:75, N 12 s. 129)
Riksdagens beslut: Riksdagen beslutade i november 2011 – på förslag av näringsutskottet (bet. 2011/12:NU4) – om ett tillkännagivande där man uppmanar regeringen att verka dels för att s.k. anvisningsavtal inte ska få förekomma i sin nuvarande form, dels för att vanliga elkonsumenter bör ha möjlighet att teckna elavtal liknande de som finns inom industrin.
Regeringens redovisning i skrivelsen: Av redogörelsen framgår att regeringen i januari 2012 gav Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda systemet med anvisningsavtal med tillsvidarepris på elmarknaden. Myndigheten redovisade uppdraget i maj 2012. Med utgångspunkt i myndighetens redovisning gav regeringen i oktober 2012 Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram förslag till relevanta förändringar av svensk rätt för att skapa förutsättningar för en nordisk slutkundsmarknad. Detta uppdrag redovisades i juni 2013. Förslagen har remitterats. It- och energiminister Anna-Karin Hatt har därtill träffat företrädare för elbranschens aktörer för att diskutera de problem med anvisningsavtalen som Energimarknadsinspektionen har pekat på. Elbolagen har getts tillfälle att föreslå åtgärder för att komma till rätta med dessa problem. Ett uppföljande möte mellan regeringen och elbolagen planerades till den 20 februari 2014.
Kommentar: I rapporten Enklare för kunden – förslag som ökar förutsättningarna för en nordisk slutkundsmarknad (Ei R2013:09) redovisar Energimarknadsinspektionen förslag till relevanta ändringar av svensk rätt för att skapa förutsättningar för en nordisk slutkundsmarknad. De nordiska tillsynsmyndigheternas (NordREG) rekommendationer utgör grunden för förslagen i rapporten. Därutöver lämnar myndigheten ett antal förslag till ändringar. Myndigheten skriver att förslagen är övergripande och i vissa delar behöver vidareutvecklas. Förslagen innebär dessutom behov av nya myndighetsföreskrifter och revidering i befintliga föreskrifter. Enligt Regeringskansliet (Näringsdepartementet) genomfördes det aviserade mötet den 20 februari 2014. It- och energiminister Anna-Karin Hatt avser att ha ett tredje möte med branschen under senvåren 2014. Energimarknadsinspektionens förslag bereds vidare inom Regeringskansliet.
Slutbehandlade riksdagsskrivelser
Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område – genomförande av direktiv 2004/48/EG (skr. 2013/14:75, Ju 9 s. 14)
Riksdagens beslut: Riksdagen beslutade i februari 2009 – på förslag av näringsutskottet (bet. 2008/09:NU11) – om ett tillkännagivande där man uppmanar regeringen att särskilt beakta vissa frågor i den utvärdering som regeringen aviserat med anledning av genomförandet av det s.k. civilrättsliga sanktionsdirektivet. Utredningens syfte var att undersöka hur den nya lagstiftningen påverkar rättighetshavare, internetleverantörer och konsumenter. Regeringen anförde att regelförändringar kan bli aktuella beroende på utredningens slutsatser. Riksdagen har i sitt tillkännagivande uppmanat regeringen att redovisa utredningens slutsatser till riksdagen, oavsett resultatet av det egna ställningstagandet till regelförändringar. Riksdagen har pekat på vikten av detta eftersom utredningen kan utgöra ett underlag för vidare överväganden. Mot bakgrund av detta har riksdagen i tillkännagivandet uttryckt att en redovisning av resultaten av utvärderingsarbetet bör delges riksdagen i lämpliga former då underlag finns.
Regeringens redovisning i skrivelsen: Av redogörelsen framgår att regeringen fattade beslut i juli 2009 om att tillsätta en utredning med uppdrag att utvärdera de lagändringar som har genomförts med anledning av genomförandet av det s.k. civilrättsliga sanktionsdirektivet. Utvärderingen redovisades i augusti 2012. Vid ett möte med näringsutskottet den 21 maj 2013 informerades utskottet om utredarens slutsatser. Den 30 januari 2014 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.
Kommentar: Av 3 kap. 6 § riksdagsordningen framgår att regeringen får lämna information till riksdagen genom en skrivelse eller muntligen genom ett statsråd vid ett sammanträde i kammaren. Konstitutionsutskottet har anfört (bet. 2010/11:KU20) att information bör lämnas i sådan form att den är tillgänglig för riksdagens samtliga ledamöter.
Utskottets ställningstagande
Inledning
Utskottet redovisar sitt ställningstagande under rubrikerna Inte slutbehandlade riksdagsskrivelser och Slutbehandlade riksdagsskrivelser.
Inte slutbehandlade riksdagsskrivelser
Utskottet har vid behandlingen av motsvarande skrivelse tidigare år påmint om vad konstitutionsutskottet tidigare har framhållit om vikten av att regeringen gör ansträngningar för att undvika onödig tidsutdräkt när det gäller att hörsamma riksdagens tillkännagivanden samt att regeringen lämnar fullgod information i redogörelsen om orsaken till fördröjningen där så är aktuellt. Med anledning av årets skrivelse vill utskottet anföra följande.
Utskottet noterar regeringens fortsatta behandling av de ärenden som har redovisats som inte slutbehandlade. Utskottet vill i fråga om tillkännagivandet om en granskning av effekterna av de olika klimat- och energipolitiska styrmedlen för den internationellt konkurrensutsatta elintensiva industrin (bet. 2008/09:NU8) och tillkännagivandet om stärkt konsumentkontroll för en utvecklad elmarknad och ett uthålligt energisystem (bet. 2011/12:NU4) än en gång påminna om vikten av att undvika onödig tidsutdräkt när det gäller att hörsamma riksdagens tillkännagivanden. Vad gäller tillkännagivandet om en granskning av effekterna av de olika klimat- och energipolitiska styrmedlen för den internationellt konkurrensutsatta elintensiva industrin (bet. 2008/09:NU8) kan utskottet konstatera att det har gått över fem år utan att regeringen har slutfört en sådan granskning som riksdagen efterfrågat. Enligt utskottets uppfattning kan denna tidsutdräkt inte anses skälig. Samtidigt konstaterar utskottet att regeringen i årets skrivelse redovisar ett antal nya åtgärder och att det därför finns förutsättningar för regeringen att snart återkomma till riksdagen. Vidare saknar utskottet i fråga om tillkännagivandet om stärkt konsumentkontroll för en utvecklad elmarknad och ett uthålligt energisystem (bet. 2011/12:NU4) en närmare redogörelse i regeringens skrivelse för hur regeringen verkar för att vanliga elkonsumenter ska ha möjlighet att teckna elavtal liknande de som finns inom industrin. I fråga om tillkännagivandet om regelförenklingsarbetet (bet. 2010/11:NU8) har utskottet, vilket framgår av det föregående, anfört som sin uppfattning att ärendet inte bör anses färdigbehandlat förrän det slutrapporterats från myndigheterna. Utskottet noterar att regeringen har hörsammat utskottets synpunkter och i årets skrivelse redovisar ärendet som inte slutbehandlat.
Slutbehandlade riksdagsskrivelser
I fråga om tillkännagivandet om civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område (bet. 2008/09:NU11) konstaterar utskottet att regeringen har lämnat en muntlig redogörelse till utskottet om ärendet. I tillkännagivandet anmodas regeringen att lämna information till riksdagen om ärendet. Av 3 kap. 6 § riksdagsordningen framgår att regeringen får lämna information till riksdagen genom en skrivelse eller muntligen genom ett statsråd vid ett sammanträde i kammaren. Utskottet vill även påminna om det som anförts av konstitutionsutskottet (bet. 2010/11:KU20) om att information från regeringen till riksdagen bör lämnas i sådan form att den är tillgänglig för riksdagens samtliga ledamöter. Mot bakgrund av detta anser utskottet att tillkännagivandet inte kan anses som slutbehandlat och uppmanar regeringen att i nästa års redogörelse återkomma med en beskrivning av den fortsatta behandlingen med anledning av det aktuella tillkännagivandet.
Utskottet finner därför anledning att påminna om vad utskottet tidigare anfört om vikten av att regeringen med omsorg beaktar riksdagens tillkännagivanden innan de redovisas som slutbehandlade.
Stockholm den 29 april 2014
På näringsutskottets vägnar
Mats Odell
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mats Odell (KD), Jonas Eriksson (MP), Lars Hjälmered (M), Jennie Nilsson (S), Hans Rothenberg (M), Carina Adolfsson Elgestam (S), Olof Lavesson (M), Krister Örnfjäder (S), Ann-Kristine Johansson (S), Eva Flyborg (FP), Börje Vestlund (S), Helena Lindahl (C), Ingemar Nilsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Anna Hagwall (SD), Kent Persson (V) och Johan Johansson (M).