Till innehåll på sidan

Kandidat som retroaktivt folkbokförts i kommun före valdagen har ansetts valbar enligt nuvarande regelverk - avslag

Valprövningsnämndens beslut 224-2022 m.fl.

Beslut
Avslag
Beslutat
15 februari 2023
Ämnesord
Kandidater, Valbarhet

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.

​Länsstyrelsen i Stockholms län fastställde i beslut den 27 september 2022 utgången av valet den 11 september 2022 till kommunfullmäktige i Botkyrka kommun.

Redogörelse för överklagandena

AA, BB, CC, DD, EE, FF, GG och HH har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat att Valprövningsnämnden ändrar länsstyrelsens beslut att utse Mikail Yüksel, Partiet Nyans, till ledamot av kommunfullmäktige i Botkyrka kommun.

Klagandena har anfört i huvudsak följande. Kandidaten Mikail Yüksel var inte valbar i valet till kommunfullmäktige i Botkyrka. Mikail Yüksel ändrade sin folkbokföring retroaktivt hos Skatteverket vilket inte förändrar hans rösträtt i valet. Mikail Yüksel bodde inte i kommunen på valdagen och skulle därför inte ansetts vara valbar. Länsstyrelsen borde i samband med den slutliga rösträkningen ha bortsett från kandidatnamnet med stöd av 13 kap. 8 § vallagen.

Skatteverkets yttrande

Skatteverket har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

Mikail Yüksel har skyddade personuppgifter i folkbokförings-registret. Uppgifter om hans folkbokföring lämnas ut med stöd av 10 kap 27 § offentlighets- och sekretesslag (2009:400).

Enligt 25 § folkbokföringslagen (1991:481) ska den som är folkbokförd och har flyttat anmäla flyttningen till Skatteverket inom en vecka. Enligt 35 § folkbokföringslagen gäller vid flyttning den nya folkbokföringen från och med flyttningsdagen om den som flyttat gör en sådan anmälan som avses i 25 eller 26 § inom en vecka från flyttningen. Kommer anmälan in senare gäller folkbokföringen från och med den dag då anmälan kom in.

Allmänt gäller att utgångspunkten för Skatteverkets prövning i folkbokföringsärenden är den enskildes anmälan (jfr RÅ 1982 1:51).

Skatteverket ska som registreringsmyndighet inte göra en egen närmare prövning av sådana uppgifter som ska registreras. Det ligger i sakens natur att någon självständig långtgående prövning inte ska ske då fråga är om massärenden.

Mikail Yüksel anmälde den 15 september 2022 flyttning till en fastighet i Botkyrka kommun med inflyttningsdatum 2022-09-10. Eftersom Mikail Yüksels flyttningsanmälan kom in inom en vecka från den dag som angetts som flyttdag i anmälan folkbokförde Skatteverket honom på adressen fr o m den 10 september 2022.

Skatteverket har den 19 september 2022 fått information om att Mikail Yüksel är felaktigt folkbokförd på fastigheten i Botkyrka kommun. Med anledning härav startade Skatteverket startade en bosättningsutredning om hans folkbokföring. Skatteverket avslutade den 27 september 2022 ärendet utan åtgärd eftersom bosättningsutredningen visade att han var korrekt folkbokförd. Skatteverket fick även ytterligare en skrivelse den 3 oktober 2022 om att han inte är korrekt folkbokförd i Botkyrka kommun. Skatteverket valde att avsluta ärendet med hänvisning till den bosättningsutredning som avslutades den 27 september 2022 om att han är korrekt folkbokförd.

Skatteverket avstår från att yttra sig i den delen det avser valbarhet för Mikail Yüksel.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

Valmyndighetens bedömning

Länsstyrelsen ska efter avslutad rösträkning utse ledamöter och ersättare i valen till region- och kommunfullmäktige. Valbarhetskontrollen för respektive kandidat sker genom Valmyndighetens försorg i samband med att den slutliga rösträkningen inleds. De kandidater som vid kontrollen inte är folkbokförda i den kommun de kandiderar bedöms vara icke valbara och ett hinder för valbarhet uppställs i stödsystemet Valid. Framkommer att enskild kandidat i perioden mellan valbarhetskontrollen och fastställande av valresultat har folkbokförts i den aktuella kommunen genom s.k. antedatering ska sådan uppgift hanteras och valbarhetshinder undanröjas.

Skatteverket beslutar om folkbokföring och av yttrade framgår att Mikail Yüksels flyttningsanmälan kom in inom en vecka från den dag som angetts som flyttdag i anmälan varför Skatteverket folkbokförde honom på den aktuella adressen fr.o.m. den 10 september 2022. Skatteverket har härefter gjort en bosättningsutredning om hans folkbokföring och avslutat ärendet utan åtgärd eftersom bosättnings­utredningen visade att Mikail Yüksel var korrekt folkbokförd.

Länsstyrelsen prövar frågor om valbarhet vid fastställande av det slutliga valresultatet i valet till kommunfullmäktige. Skatteverket kan, såsom framgår av yttrandet, inte uttala sig om valbarhetsfrågor. Valmyndigheten bedömer att valadministrationen i sin prövning av valbarhetshinder kopplade till folkbokföring har att följa de beslut Skatteverket fattar och finner inte skäl att ifrågasätta Skatteverkets bedömning i det nu aktuella ärendet. Mikail Yüksel har varit folkbokförd i den aktuella kommunen den 11 september 2022 då valet till kommunfullmäktige ägde rum och därför valbar. Det föreligger med anledning härav ingen avvikelse från föreskriven ordning. Valmyndigheten finner inte anledning att genomföra någon känslighetsanalys.

Klagandenas yttranden

Klagandena har beretts tillfälle att yttra sig i ärendet.

AA har yttrat sig och anfört att Mikail Yüksel inte bodde i Botkyrka på valdagen och att denne efter valdagen uttalat sig i pressen om att han inte visste var han ämnade folkbokföra sig efter valdagen.

HH har yttrat sig och anfört följande.

Valmyndigheten avstyrker överklagandet i sitt yttrande. Jag menar att detta inte kan vara i linje med lagstiftarens intentioner och att det är viktigt att Valprövningsnämnden gör en självständig bedömning eftersom nämndens utslag kommer att bilda praxis. Bildandet av praxis bör ej överlåtas på Valmyndigheten i en så viktig fråga för demokratin som valbarhet.

Jag menar vidare till skillnad mot Valmyndigheten att förhållandena så som de var just på valdagen måste vara avgörande. Kommunallagen kopplar uttryckligen valbarhet till rösträtt och Yüksel saknade rösträtt i valet till kommunfullmäktige i Botkyrka. Valmyndighetens ställningstagande torde betyda att Yüksel även har retroaktiv rösträtt vilket faller på sin egen orimlighet.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandena

Gällande rätt

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och besluta om omval i den berörda valkretsen

  1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning, eller
  2. om någon har hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt besluts­myndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Av 1 kap. 7 § första stycket kommunallagen (2017:725) följer bl.a. att den som är folkbokförd i kommunen har rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige.

Enligt 4 kap. 3 § kommunallagen jämförd med 1 kap. 7 § samma lag gäller bl.a. att ledamöter i kommunfullmäktige ska väljas bland dem som har rösträtt i kommunen.

Av förarbetena till 1977 års kommunallag (1977:179) framgår att när det gäller valbarhet till kommunfullmäktige ska valbarhetsbedömningen göras oberoende av vad som framgår av röstlängden (prop. 1975/76:187 s. 353). Bestämmelserna om valbarhet i 2 kap. 4 § i 1977 års kommunallag har överförts oförändrade till 1991 års kommunallag (1991:900) och därefter till nu gällande kommunallag (2017:725).

Av 5 kap. 1 och 4 §§ vallagen framgår att Valmyndigheten för varje valdistrikt ska upprätta en förteckning över dem som är röstberättigade i ett val (röstlängd). Väljare ska tas upp i röstlängden för det valdistrikt inom vilket de enligt folkbokföringsdatabasen är folkbokförda 30 dagar före valdagen.

Av bl.a. 9 kap. 6 § vallagen framgår att röstmottagarna innan valkuvert tas emot och läggs i valurnan ska kontrollera att väljarna enligt röstlängden har rösträtt i det val som valsedlarna gäller.

Av 13 kap. 8 § 1 vallagen framgår att ett kandidatnamn på en valsedel ska anses obefintligt om kandidaten inte är valbar eller det inte klart framgår vem som avses.

Den som är folkbokförd och har flyttat ska enligt 25 § folkbokföringslagen (1991:481) inom en vecka anmäla flyttningen till Skatteverket.

Vid flyttning gäller enligt 35 § folkbokföringslagen den nya folkbokföringen från och med flyttningsdagen om den som flyttat gör en sådan anmälan som avses i 25 § inom en vecka från flyttningen. Kommer anmälan in senare gäller folkbokföringen från och med den dag då anmälan kom in. Har beslut om folkbokföring meddelats utan föregående anmälan, gäller folkbokföringen från och med beslutets dag.

I förarbetena till 35 § anför departementschefen följande (prop. 1990/91: 153 s. 110).

När skyldigheter och rättigheter knyts direkt till den löpande registreringen måste regelsystemet också vara så utformat att folkbokföringsregistret omedelbart avspeglar den rätta folkbokföringen för den som på rätt sätt fullgör sin anmälningsskyldighet. Om folkbokföringsbeslut ges full retroaktivitet skulle i och för sig registret ännu bättre återge den faktiska bosättningen. En sådan ordning skulle emellertid också kunna utnyttjas för manipulationer. Jag godtar därför kommitténs förslag att ett beslut om ändrad folkbokföringsort ska gälla med verkan från flyttningsdagen under förutsättning att anmälan gjorts i rätt tid.

Valprövningsnämndens bedömning

Frågan i ärendet är om Mikail Yüksel var valbar i valet till kommunfullmäktige i Botkyrka den 11 september 2022.

För att få rösta måste en person både ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Det är alltså möjligt att ha rösträtt utan att vara röstberättigad. Ledamöter i kommunfullmäktige ska väljas bland de personer som har rösträtt i kommunen. Av förarbetena till kommunallagen framgår därtill att valbarhetsbedömningen för ledamöter i kommunfullmäktige ska göras oberoende av vad som framgår av röstlängden. Det finns således inget krav på att en kandidat ska vara upptagen i röstlängden för att vara valbar.

Av utredningen framgår att Mikail Yüksel genom anmälan den 15 september retroaktivt folkbokförts som inflyttad i Botkyrka kommun den 10 september 2022. Skatteverket har senare vid en bosättningsutredning om Mikail Yüksels folkbokföring funnit att Mikail Yüksel varit korrekt folkbokförd. Mikail Yüksel var således valbar i valet till kommunfullmäktige i Botkyrka. Valprövningsnämnden konstaterar därför att länsstyrelsens beslut att utse Mikail Yüksel som ledamot i kommunfullmäktige i Botkyrka kommun för Partiet Nyans, med nuvarande regelverk, varit korrekt. Det har således inte förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning. Det har inte heller framkommit att någon otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Överklagandena ska därmed avslås.

Det nu behandlade ärendet har aktualiserat frågor om hur regelverken om folkbokföring och valbarhet förhåller sig till varandra. Nämnden kommer att närmare behandla dessa frågor i en erfarenhetsrapport om överklagandena i samband med valet 2022.

​Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandena.


Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.