Trafikutskottets verksamhet riksmötet 2016/17
Trafikutskottets verksamhet riksmötet 2016/17 | |
Trafikutskottets beredningsområde
Trafikutskottet (TU) bereder ärenden som rör vägar och vägtrafik, järnvägar och järnvägstrafik, hamnar och sjöfart, flygplatser och luftfart, post, elektroniska kommunikationer och it-politik. Anslagen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer tillhör trafikutskottets beredningsområde.
Utskottets sammansättning
Under riksmötet 2016/17 hade trafikutskottet följande sammansättning:
Ledamöter
Karin Svensson Smith (MP), ordförande
Jessica Rosencrantz (M), vice ordförande
Pia Nilsson (S)
Suzanne Svensson (S)
Edward Riedl (M)
Lars Mejern Larsson (S)
Tony Wiklander (SD)
Sten Bergheden (M)
Leif Pettersson (S)
Anders Åkesson (C)
Boriana Åberg (M)
Jasenko Omanovic (S)
Per Klarberg (SD)
Nina Lundström (L)
Emma Wallrup (V)
Robert Halef (KD)
Johan Andersson (S)
Suppleanter
Teres Lindberg (S)
Erik Ottoson (M)
Rikard Larsson (S)
Katarina Köhler (S)
Jimmy Ståhl (SD)
Lotta Finstorp (M)
Mattias Jonsson (S)
Daniel Bäckström (C)
Lorentz Tovatt (MP) fr.o.m. 2017-07-15
Jörgen Andersson (M)
Maria Andersson Willner (S)
Sara-Lena Bjälkö (SD)
Lars Tysklind (L)
Birger Lahti (V)
Tuve Skånberg (KD)
Krister Örnfjäder (S)
Nina Kain (SD)
Adam Marttinen (SD)
Stina Bergström (MP)
Stig Henriksson (V)
Magnus Oscarsson (KD)
Roger Haddad (L) t.o.m. 2016-09-28
Mathias Sundin (L) fr.o.m. 2016-09-29
Said Abdu (L)
Monica Green (S)
Roland Utbult (KD) fr.o.m. 2016-12-07
Patrik Engström (S) fr.o.m. 2017-06-26
Björn Rubenson (KD) fr.o.m. 2017-05-04
Kansli
Utskottet biträddes av ett kansli bestående avs
Mattias Revelius, kanslichef
Anna Blomdahl, föredragande
Cecilia Forsberg, föredragande
Mathias Henricson, föredragande
Christer Åström, föredragande fr.o.m. 2017-01-01
Anders Dahlin, föredragande t.o.m. 2016-12-31
Sofia Ekstrand, utskottshandläggare
Josefine Tolleman, utskottsassistent fr.o.m. 2016-10-03
Utskottets verksamhet
Betänkanden som behandlats av utskottet
Utskottet har lämnat sammanlagt 19 betänkanden och utlåtande till kammaren. Nedan redovisas i korthet de frågor som har behandlats, utskottets ställningstaganden samt riksdagens beslut.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer (TU1)
I detta betänkande behandlade utskottet regeringens förslag i budgetproposi-tionen för 2017 (prop. 2016/17:1) när det gäller utgiftsområde 22 Kommunikationer. Vidare behandlades motioner från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna om alternativa anslagsberäkningar.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna de förslag till anslagsberäkningar inom utgiftsområdet som redovisades i propositionen, inom den ram på 55 115 miljoner kronor för utgiftsområdet som riksdagen beslutade om den 23 november 2016. Utskottet hade vidare inget att invända mot regeringens förslag till låneramar, ekonomiska förpliktelser, investeringsplaner och ekonomiska mål inom utgiftsområdet och tillstyrkte därmed propositionen i detta avseende. Utskottet avstyrkte samtidigt de motionsyrkanden som innebar andra anslagsnivåer än de som regeringen har förslagit.
Trafikutskottet har genomfört en uppföljning och analys av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för utgiftsområde 22 Kommunika-tioner. I betänkandet lämnade utskottet bl.a. vissa kommentarer om hur resultaten för transportpolitiken och politiken för informationssamhället redovisas i budgetpropositionen.
I betänkandet behandlades även vissa motioner om bl.a. myndighetsrelaterade frågor, vilka avstyrktes.
I ärendet fanns tre reservationer (C, L). När det gällde anslagen för 2017 hade Centerpartiet lämnat en reservation medan ledamöterna för Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna hade avstått från att delta i utskottets beslut. De hade i stället valt att redovisa sin syn på anslagen inom utgiftsområdet i särskilda yttranden.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Gemensamma standarder vid utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel (TU2)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2015/16:186 Gemensamma standarder vid utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel liksom två yrkanden i följdmotioner som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslog regeringen en ny lag om krav på installationer för alternativa drivmedel för att i svensk rätt genomföra vissa delar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen som förutsätter lagreglering. Lagförslaget omfattade bestämmelser om krav på installationer, avgifter för laddning av elfordon, användarinformation och tillsyn. Dessutom föreslog regeringen en ändring i ellagen. Utskottet biföll regeringens lagförslag. Utskottet föreslog vidare att motionsyrkandena i följdmotionerna skulle avslås bl.a. med hänvisning till pågående arbete.
I ärendet fanns två reservationer (SD, V).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Genomförande av EU:s direktiv om arbetstidens förläggning vid transporter på inre vattenvägar (TU3)
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om arbetstid vid inlandssjöfart, lag om ändring i arbetsmiljölagen, lag om ändring i lagen om vilotid för sjömän och lag om ändring i fartygssäkerhetslagen. Den nya lagstiftningen innehåller bl.a. bestämmelser om arbetstid, viloperioder och raster för arbetstagare inom inlandssjöfart. Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena i två följdmotioner.
I ärendet fanns två reservationer (SD, V).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Infrastruktur för framtiden (TU4)
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om att den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen m.m. under perioden 2018–2029 ska uppgå till 622,5 miljarder kronor, varav 125 miljarder kronor till drift, underhåll och reinvestering i statliga järnvägar, 164 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar och 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet. Utskottet ansåg att regeringens förslag innebar en kraftigt ökad och angelägen satsning på infrastruktur som kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Utskottet tillstyrkte även att planeringsramen för investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter, ska uppgå till 52 miljarder kronor för perioden 2018–2029.
Utskottet föreslog fem tillkännagivanden till regeringen med anledning av yrkanden i följdmotioner och i motioner från allmänna motionstiden 2015 och 2016:
Regeringen bör ta fram en nationell strategi för gränsöverskridande järnvägstrafik för att minska sårbarheten i transportsystemet.
Regeringen bör verka för globala lösningar där sjöfarten och luftfarten kan bära sina klimatkostnader.
Regeringen bör verka för att införandet av det EU-gemensamma signalsystemet för tåg ERTMS sker samordnat med Sveriges grannländer och i nära samråd med branschaktörerna samt med beaktande av järnvägens totala funktionssätt.
Regeringen bör värna de regionala flygplatserna i sin aviserade flygstrategi.
Regeringen bör tillse att Trafikverket inför beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg gör en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation i anläggningsbranschen.
Därmed biföll utskottet helt eller delvis motionsförslag om detta. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående utredningar och arbeten. I ärendet behandlades också ett stort antal motionsförslag om främst upprustning och utbyggnad av olika vägar och järnvägar runt om i landet. Utskottet avstyrkte dessa förslag med hänsyn till rollfördelningen inom transportpolitiken.
I ärendet fanns 40 reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster (TU5)
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen om kollektivtrafik, lag om ändring i lagen om offentlig upphandling, lag om ändring i lagen om upphandling inom försörjningssektorerna samt lag om ändring i lagen om upphandling av koncessioner. Utskottet föreslog också att riksdagen skulle avslå en följdmotion Den nya lagstiftningen innehåller bl.a. bestämmelser om att vissa bestämmelser i den föreslagna lagen om upphandling av koncessioner ska tillämpas vid upphandling av kollektivtrafiktjänster samt bestämmelser om tillämpning av lagen om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster. Dessutom får regionala kollektivtrafikmyndigheter direkttilldela avtal som avser kollektivtrafik på järnväg, om avtalets årliga genomsnittsvärde uppskattas till ett belopp motsvarande högst 7 500 000 euro. Andra behöriga myndigheter får direkttilldela sådana avtal utan begränsning. Med undantag för avtal som avser kollektivtrafik på vatten får andra avtal om allmän trafik tilldelas direkt om det årliga genomsnittsvärdet av avtalet uppskattas till ett belopp motsvarande högst 500 000 euro.
I ärendet fanns en reservation (V).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
It- och postfrågor (TU6)
I betänkandet behandlade utskottet drygt 50 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016/17 om it- och postpolitiska frågor samt två yrkanden i följdmotioner till regeringens infrastrukturproposition (prop. 2016/17:21). Motionerna rörde frågor som tillgången till bredband, telefoni och mobiltäckning, användningen av 700 MHz-bandet, nyttjandet av it för att minska miljöpåverkan samt olika frågor om postservicen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avstyrka motionsyrkandena i huvudsak med hänvisning till vidtagna åtgärder, bl.a. hade en ny bredbandsstrategi tagits fram, och pågående beredningsarbete.
I ärendet fanns 16 reservationer (M, SD, C, V, L, KD) och 2 särskilda yttranden (L, KD).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om främjande av internetkonnektivitet i lokala samhällen (TU7)
I utlåtandet prövade utskottet EU-kommissionens förslag till förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 vad gäller främjande av internetkonnektivitet i lokala samhällen (KOM(2016) 589). Utskottet ansåg att eftersom förslaget innehöll oklarheter, som grundade sig i avsaknaden av en långsiktig konsekvensanalys om bl.a. förslagets effekter på konkurrensen och framtida finansieringsbehov och därför gav upphov till betänkligheter i kommissionens motivering, fann utskottet det oförenligt med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle besluta om att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i enlighet med 10 kap. 3 § riksdagsordningen.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (TU8)
I utlåtandet prövade utskottet EU-kommissionens förslag till direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (KOM(2016) 590). Utskottet motsatte sig att ytterligare formell kompetens överförs till unionsnivå i fråga om förvaltning av radiospektrum. Utskottet uttryckte betänkligheter gentemot de delförslag som innebär att en process för sakkunnigbedömning införs, att tillståndstiden för harmoniserat radiospektrum fastställs till minst 25 år samt att kommissionen ges befogenheter att genom genomförandebestämmelser fastslå gemensamma tidsgränser för spektrumtilldelningar, liksom kriterier för begränsning av antalet nyttjanderätter som ska beviljas till radiospektrum. Utskottet ansåg att delförslagen stred mot subsidiaritetsprincipen och föreslog därför att riksdagen skulle besluta om att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Värdeåterföring vid satsningar på transportinfrastruktur (TU9)
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lagändringar om värdeåterföring vid satsningar på transportinfrastruktur och avslå yrkandena i sex följdmotioner. De föreslagna bestämmelserna syftade till att göra det möjligt att på frivillig väg återföra till samhället delar av den värdeökning för fastigheter som uppstår till följd av stora investeringar i transportinfrastruktur. Vidare föreslog utskottet en ändring som förtydligar att kommuner får vara med och finansiera ett järnvägsbygge, vilket innefattar tunnelbana och spårväg, som ett landsting är huvudman för.
I ärendet fanns tio reservationer (M, SD, C, L, V, KD).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Luftfartsfrågor (TU10)
Utskottet föreslog två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motioner från allmänna motionstiden 2016:
Regeringen bör snarast utforma en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft.
Regeringen bör ta fram en nationell strategi och moderniserad lagstiftning för drönare som både bejakar möjligheterna med ny teknik och värnar flyg-säkerheten.
Därmed biföll utskottet helt eller delvis motionsförslag om detta. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden om åtgärder inom luftfarten.
I ärendet fanns tio reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Trafiksäkerhet (TU11)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:83 Några körkortsfrågor. I propositionen lämnade regeringen förslag till lagändringar som krävs för att Sverige ska uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort (tredje körkortsdirektivet). Vidare föreslog regeringen att det i körkortslagen ska göras tydligt det lagstöd som behövs för att överlämna uppgiften att utfärda internationella körkort åt en juridisk person och att det blir möjligt att medge innehav av körkort med villkor om alkolås trots bruk av narkotiska preparat när behandling har ordinerats av en läkare eller en annan behörig receptutfärdare. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag.
I betänkandet behandlade utskottet dessutom ca 90 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016 och två yrkanden i en följdmotion som väckts med anledning av proposition 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden. Med anledning av motionsförslag om en strategi för säkrare vägar föreslog utskottet att riksdagen skulle rikta ett tillkännagivande till regeringen om att den borde ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en strategi för att i framtida trafiksäkerhetsarbete säkerställa att vägarna blir säkrare för alla trafikanter, däribland motorcyklister. Utskottet ansåg att riksdagen borde avslå övriga motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete. Motionerna handlade bl.a. om trafiksäkerhetsarbete, insatser mot alkohol vid bilkörning, trafiksäkerhet vid vägarbeten, kommunikationsutrustning och bilkörning, synkontroller och insatser för att stävja olaglig övningskörning.
I ärendet fanns 21 reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD) och två särskilda yttranden (SD, L).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Fossiloberoende transporter (TU12)
Utskottet föreslog med anledning av motionsförslag om att minska luftfartens klimatpåverkan att riksdagen skulle rikta ett tillkännagivande till regeringen om att den borde främja användningen av biodrivmedel i luftfarten genom lämpliga styrmedel och åtgärder som bl.a. att undersöka möjligheten att differentiera start- och landningsavgifter baserat på bränsle. Därmed biföll utskottet helt eller delvis motionsförslag om detta.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden som rörde bl.a. mål om en fossiloberoende fordonsflotta, elbilar och laddinfrastruktur, främjande av förnybara drivmedel samt bilpooler. Motionsyrkandena avstyrktes med hänvisning i huvudsak till vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.
I ärendet fanns 19 reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Yrkestrafik och taxi (TU13)
Utskottet föreslog att riksdagen skulle rikta ett tillkännagivande till regeringen om att det behövs en utredning för att skyndsamt stärka den svenska åkerinäringens konkurrenskraft. Därmed biföll utskottet motionsförslag om detta.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden om åtgärder inom yrkestrafik och taxi, främst med hänvisning till pågående utredningar och arbeten.
I ärendet fanns 15 reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Väg- och fordonsfrågor (TU14)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:112 Godstrafikfrågor och nio yrkanden i tre följdmotioner till propositionen och tre yrkanden i följdmotioner till proposition 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden. I proposition 2016/17:112 föreslog regeringen en ändring i lagen om vägtrafikdefinitioner som innebar att en ny bärighetsklass införs, BK4. Den nya bärighetsklassen gör det möjligt att utnyttja tyngre fordon och fordonskombinationer på delar av det svenska vägnätet. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag. Utskottet motsatte sig dock regeringens uttalanden i propositionen om att upplåtandet av ett vägnät för BK4 bl.a. bör vägledas av principen att detta inte får åsidosätta ambitionen att flytta över gods från väg till järnväg och sjöfart. Utskottet ansåg i stället att vägarnas bärighet ska vara avgörande för vilket vägnät som kan upplåtas för lastbilar med en högsta bruttovikt på 74 ton och att detta bör genomföras skyndsamt. Därmed tillgodosågs motionsyrkanden om att anta regeringens lagförslag med de ändrade motivuttalandena. Likaså tillgodosågs syftet med ett flertal motionsförslag om att tillåta tyngre lastbilar. Utskottet föreslog också att riksdagen skulle rikta ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om att skyndsamt se över hur längre fordonståg i högre utsträckning kan tillåtas på vägnätet.
I betänkandet behandlade utskottet även ett sjuttiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015 och 2016 om bl.a. längd- och viktgränser för vissa andra fordonstyper, fordonsbesiktning, självkörande fordon, vinterdäck samt registreringsskyltar och fordonsregistrering. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avstyrka yrkandena, i första hand med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.
I ärendet fanns 15 reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD) och ett särskilt yttrande (L).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Ett förändrat tillsynssystem för nationella fartyg (TU15)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:135 Ett förändrat tillsynssystem för nationella fartyg. I propositionen lämnade regeringen förslag till ändringar i fartygssäkerhetslagen. Lagändringarna innebär bl.a. att dokumentationskontroll blir en ny tillsynsförrättning, att kravet på tillsynsbok avskaffas, att Transportstyrelsen får överlåta uppgiften att utfärda och förnya certifikat till en fysisk eller juridisk person och att kravet på fartcertifikat ska bestämmas av fartygets längd i stället för av bruttodräktigheten. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag.
Riksdagen godkände utskottets förslag. Eftersom förslaget innebar att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning får överlåtas till ett utländskt organ fattades riksdagens beslut i den ordning som föreskrivs i 10 kap. 6 § andra stycket regeringsformen.
Cykelfrågor (TU16)
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkanden om att bl.a. inrätta ett nationellt cykelkansli, om infrastruktur- och trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister och främjande åtgärder för att använda elcyklar. I betänkandet framhöll utskottet att cykling är ett transportsätt som har många fördelar genom att det bl.a. minskar trängseln i tätbebyggda områden och har positiva effekter på folkhälsan. Utskottet framhöll även att det är angeläget att stärka cykelns roll som transportmedel och att utformningen och den fortsatta utbyggnaden av cykelinfrastrukturen ska medverka till att göra det attraktivt att cykla. Med hänvisning bl.a. till att regeringen nyligen presenterat en nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som är tänkt att fungera som plattform för det fortsatta gemensamma arbetet avstyrkte utskottet motionsförslagen.
I ärendet fanns 13 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor (TU17)
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkanden i motioner om bl.a. järnvägsmarknaden, samhällsuppdrag för SJ AB, signalsystemet ERTMS, banavgifter och kollektivtrafikfrågor. Motionsyrkandena avstyrktes främst med hänvisning till vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete. Utskottet framhöll samtidigt att möjligheten att göra ett tillägg i kollektivtrafiklagen så att alla regionala kollektivtrafikmyndigheter ska ansluta sig till ett gemensamt betalningssystem i form av en applikation eller kort bör utredas.
I ärendet fanns 15 reservationer (M, SD, C, L, KD).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Sjöfartsfrågor (TU18)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:134 Komplettering av barlastvattenlagen. I propositionen föreslog regering en ändring i barlastvattenlagen. Ändringen innebär att inspektioner av utländska fartyg i form av s.k. hamnstatskontroller kan utföras i enlighet med internationella bestämmelser och att samtliga åtgärder enligt lagen som bör kunna avgiftsbeläggas täcks av bemyndigande att utfärda bestämmelser om avgifter.
Vidare behandlades skrivelse 2016/17:164 Riksrevisionens rapport om statliga investeringar i allmänna farleder. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna och avslå de motionsyrkanden om urvalsprocessen, samhällsekonomiska analyser och fyrstegsprincipen som hade väckts med anledning av skrivelsen.
Dessutom behandlade utskottet fyra yrkanden från motioner väckta med anledning av proposition 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden och ca 20 motionsyrkanden om sjöfartsfrågor från allmänna motionstiden 2016. Utskottet ansåg att riksdagen borde avslå motionsyrkandena, bl.a. med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete. Motionerna handlade bl.a. om svensk sjöfarts konkurrenskraft, inlandssjöfart och kustsjöfart samt vissa miljöfrågor.
I ärendet fanns sju reservationer (M, SD, C, L, KD) och ett särskilt yttrande (V).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Kompetenskrav vid vissa fordonskontroller (TU19)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:84 Kompetenskrav vid vissa fordonskontroller. Den föreslagna lagändringen innebar att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få utfärda bestämmelser om krav på utbildning och kompetens för poliser och bilinspektörer som utför flygande inspektioner och kontroller av fordons last. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i fordonslagen.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Yttranden till andra utskott
Utskottet har under riksmötet lämnat följande yttranden till andra utskott:
2016/17:TU1y till finansutskottet om utgiftsramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (prop. 2016/17:1)
2016/17:TU2y till finansutskottet om regeringspropositionen Nytt regelverk om upphandling (prop. 2015/16:195)
2016/17:TU3y till utbildningsutskottet om regeringens forskningsproposition Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50)
2016/17:TU4y till konstitutionsutskottet om regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2016 (skr. 2016/17:75)
2016/17:TU5y till utrikesutskottet om regeringens skrivelse Årsboken om EU – verksamheten i Europeiska unionen 2016 (skr. 2016/17: 115)
2016/17:TU6y till miljö- och jordbruksutskottet över propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146)
2016/17:TU7y till utrikesutskottet om kommissionens dokument Vitbok om EU:s framtid – Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025 (KOM(2017) 2025).
EU-frågor
En stor del av trafikutskottets beredningsområde är antingen direkt hänförlig till EU:s regelverk eller har i övrigt anknytning till EU-samarbetet.
Beredningsområden
Inom kommissionen bereds frågor om transporter inom DG move (general-direktoratet för transporter och rörlighet) och frågor om telekommunikationer inom DG cnect (generaldirektoratet för kommunikationsnät, underhåll och teknik). Postfrågor bereds inom DG grow (generaldirektoratet för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag). Inom det berörda rådet – TTE (transport, telekommunikation och energi) – behandlas trafikutskottets frågor enligt följande huvudindelning.
Transporter:
övergripande och intermodala frågor dvs. frågor som handlar om att använda flera transportslag (t.ex. transporter och miljö, godslogistik, transeuropeiska nät, kombinerade transporter, satellitnavigering och prissättning på transportområdet)
vägtransporter (t.ex. vägtrafiksäkerhet och harmonisering av fordonsbestämmelser)
järnvägstransporter (t.ex. ett gemensamt europeiskt järnvägsområde och järnvägssäkerhet)
sjöfart (t.ex. en gemensam havspolitik, sjösäkerhet, hamninfrastruktur och inlandssjöfart)
luftfart (t.ex. ett gemensamt europeiskt luftrum och flygsäkerhet).
Telekommunikation:
informations- och kommunikationsteknikfrågor (t.ex. EU:s digitala agenda och lagstiftning om elektronisk kommunikation).
EU-dokument
Under riksmötet har kammarkansliet remitterat ett stort antal EU-dokument från kommissionen till trafikutskottet. Av särskilt intresse är de s.k. KOM-dokument och K-dokument som kansliet sammanfattar. Under riksmötet inkom omkring 90 sådana dokument. Dessa sammanfattningar sammanställs i promemorior som regelmässigt skickas ut till utskottets ledamöter. Även de faktapromemorior som Regeringskansliet sammanställer med anledning av olika initiativ från kommissionen skickas ut till ledamöterna och redovisas under sammanträdena. Under riksmötet 2016/17 mottog utskottet sammanlagt 16 faktapromemorior, huvudsakligen från Näringsdepartementet. EU-frågor är en vanligt förekommande punkt på dagordningen vid utskottets sammanträden.
För andra året i rad noterade utskottet en ökning av antalet EU-relaterade ärenden, vilket bl.a. kan hänföras till att kommissionen har presenterat två större paketet (konnektivitetspaketet och paketet för ett rörligt Europa).
Information från företrädare för regeringen m.m.
Utskottet har haft möten med företrädare för regeringen vid flera tillfällen (se vidare under avsnittet Studieresor, studiebesök, information m.m.). Ett syfte med dessa möten är att utskottet ska få en orientering om innevarande och nästföljande ordförandeskaps arbetsprogram på trafikutskottets beredningsområde och om vilka regeringens prioriteringar är. Utskottet har regelbundna möten inför relevanta ministerrådsmöten i TTE-rådet. Utskottet får här information om rådsdagordningen och om regeringens ståndpunkt i de aktuella ärendena. Mötena med regeringsföreträdarna syftar till att utskottet löpande ska informeras om de nya förslag och andra ärenden som har presenterats av kommissionen.
Vid ett tillfälle under riksmötet har utskottet även begärt överläggning med regeringen med anledning av ett EU-initiativ; kommissionens förordningsförslag om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 vad gäller främjande av internetkonnektivitet i lokala samhällen (KOM(2016) 589). Efter utskottets överläggning med digitaliseringsministerns statssekreterare beslutade regeringen att Sverige inte kunde ställa sig bakom förslaget om finansiering av offentligt wifi och den allmänna riktlinje som senare antogs av rådet.
Genomförande av EU-lagstiftning
Ett antal betänkanden som utskottet inlämnade under riksmötet motiverades av ändringar i EU-rätten som påverkar lagstiftningen inom utskottets beredningsområde, nämligen:
2016/17:TU2 Gemensamma standarder vid utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel (direktiv 2014/94/EU)
2016/17:TU3 Genomförande av EU:s direktiv om arbetstidens förläggning vid transporter på inre vattenvägar (direktiv 2014/112/EU)
2015/16:TU5 Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster (direktiv 2014/24/EU, direktiv 2014/25/EU och direktiv 2014/23/EU)
2016/17:TU19 Kompetenskrav vid vissa fordonskontroller (direktiv 2014/47/EU).
Subsidiaritetsprövning
Av Lissabonfördraget följer att de nationella parlamenten har möjlighet att göra en subsidiaritetsprövning av förslag till EU-lagstiftning, dvs. pröva på vilken nivå, unionsnivå eller nationell nivå, som en föreslagen åtgärd ska genomföras. Trafikutskottet har under riksmötet 2016/17 genomfört 16 subsidiaritetsprövningar av olika förslag till direktiv och förordningar som kommis-sionen lagt fram inom utskottets beredningsområde. Exempelvis subsidiaritetsprövade utskottet de tre rättsakterna i kommissionens konnektivitetspaket som presenterades i september 2017. Utskottet ansåg att två av rättsakterna, förordningsförslaget om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 vad gäller främjande av internetkonnektivitet i lokala samhällen (KOM(2016) 589) och direktivförslaget om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (KOM(2016) 590) stred mot subsidiaritetsprincipen, varpå riksdagen beslutade att lämna två motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. I övriga subsidiaritetsprövningar, inklusive prövningarna av de sju rättsakterna i kommissionens paket för ett rörligt Europa, gjorde utskottet bedömningen att förslagen var förenliga med subsidiaritetsprincipen.
Uppföljning och utvärdering
För det fördjupade arbetet med uppföljning och utvärdering inom trafikutskottet har en ledamotssammansatt uppföljningsgrupp utsetts med följande sammansättning:
Lars Mejern Larsson (S), ordförande
Erik Ottoson (M)
Jimmy Ståhl (SD)
Karin Svensson Smith (MP)
Anders Åkesson (C)
Emma Wallrup (V)
Lars Tysklind (L)
Robert Halef (KD).
Utskottet fortsatte under 2016/17 att följa upp och analysera regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2017 för utgiftsområde 22. Utskottet konstaterade sammanfattningsvis att flera av de synpunkter som utskottet framförde i samband med förra årets uppföljning av resultatredovisningen har tillgodosetts i årets budgetproposition (bet. 2016/17:TU1).
Arbetsgruppen beslutade under våren 2017 att fördjupa sig på temat klimatanpassning av transportinfrastruktur. Avsikten är att följa upp om viss infrastruktur såsom bl.a. järnvägstunnlar och delar av vägnätet, byggs och underhålls för att klara påfrestningar från ett förändrat klimat och därigenom bidra till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Som ett underlag inför en kommande huvudstudie genomförde arbetsgruppen under sommaren en förstudie på området. Uppföljningen beräknas bli klar under andra kvartalet 2018.
Utvärderings- och forskningssekretariatet vid utskottsavdelningen hjälpte i likhet med tidigare år utskottet med uppföljnings- och utvärderingsarbetet.
Forsknings- och framtidsfrågor
För forsknings- och framtidsfrågor finns det i utskottet en forsknings- och framtidsgrupp. Denna arbetsgrupp består av en utskottsledamot från varje parti och har under verksamhetsåret 2016/17 haft följande sammansättning:
Karin Svensson Smith (MP), ordförande
Jasenko Omanovic (S)
Boriana Åberg (M)
Per Klarberg (SD)
Anders Åkesson (C)
Nina Lundström (L)
Emma Wallrup (V)
Robert Halef (KD).
Forsknings- och framtidsgruppen slutförde under hösten 2016 arbetet med den studie om framtidens it-infrastruktur som gruppen initierat under föregående verksamhetsår. Frågor som stått i fokus är hur tillgången till infrastruktur ser ut i dag, vilka insatser som görs för ökad tillgång och vad det kommer att leda till. Underlag till studien har på gruppens uppdrag arbetats fram av utvärderings- och forskningssekretariatet. I sammanhanget fick även professor Erik Bohlin vid Chalmers tekniska högskola i uppdrag att tillsammans med sin forskningsgrupp ta fram en forskningsbaserad fördjupning om konsekvenser av olika nivåer på kapacitet och robusthet i Sveriges framtida it-infrastruktur. Resultatet redovisades i rapporten It-infrastrukturen – i dag och i framtiden (2016/17:RFR1). I studien framkommer bl.a. att forskningen kan visa tydliga samband mellan tillgång till bredband och ekonomisk tillväxt. Likaså kan forskningen visa att de potentiella nyttorna är mycket stora på lång sikt. Som avslutning på projektet höll trafikutskottet den 6 februari 2017 en offentlig utfrågning på rapportens tema.
Arbetsgruppen för forsknings- och framtidsfrågor beslutade i mars 2017 om att fördjupa sig inom området fossilfria drivmedel. Avsikten är att identifiera de mest realistiska alternativen för att öka andelen icke-fossila drivmedel i Sverige de närmaste åren. Som ett underlag inför en kommande huvudstudie genomförde arbetsgruppen under våren en förstudie på området med stöd av utvärderings- och forskningssekretariatet. Trafikutskottet beslutade sedermera den 8 juni 2017 att ta fram en huvudstudie om fossilfria drivmedel för att minska transportsektorns klimatpåverkan. Rapporten beräknas bli klar under första kvartalet 2018.
Utfrågningar
Under riksmötet har utskottet anordnat två offentliga utfrågningar.
Den 24 november 2016: Utfrågning om ett ökat kollektivt resande för framtiden. En sammanställning från utfrågningen finns i 2016/17:RFR16.
Den 6 februari 2017: Utfrågning om it-infrastrukturen – i dag och i framtiden. En sammanställning från utfrågningen finns i 2016/17:RFR20.
Studieresor, studiebesök, information m.m.
2016
Den 21 september – Företrädare för utskottet sammanträffade med företrädare för den franska föreningen Avenir Transports.
Den 28 september – Företrädare för utskottet deltog i ett studiebesök på PostNord i Rosersberg.
Den 29 september – Tjänstemän från Näringsdepartementet informerade om transportpolitiska och it-politiska frågor.
Den 5–7 oktober – Delegationsresa till Nederländerna.
Den 10 november – Vd Håkan Ericsson och kommunikationsdirektör Per Mossberg från Postnord, avdelningschef Sten Selander från Post- och telestyrelsen (PTS) och Johan Lindholm, ordförande i Seko Posten, informerade med anledning av den senaste tidens kvalitetsproblem i postutdelningen.
Den 10 november – Tjänstemän från Näringsdepartementet och PTS informerade om översynen av EU:s telekomlagstiftning.
Den 15 november – Planeringschef Lennart Kalander, projektledare Stephen McLearnon från Trafikverket och branschchef Mikael Castanius från Sveriges Hamnar informerade i frågan om alkobommar.
Den 16 november – Företrädare för utskottet deltog på informationsmöte med statsrådet Peter Eriksson på Näringsdepartementet.
Den 22 november – Statssekreterare Alf Karlsson med medarbetare från Näringsdepartementet informerade inför telerådsmötet den 2 december 2016.
Den 30 november – Infrastrukturminister Anna Johansson med medarbetare från Näringsdepartementet informerade med anledning av infrastrukturpropositionen.
Den 8 december – Generaldirektör Jonas Bjelfvenstam, ställföreträdande generaldirektör Tomas Svensson och forskningschef Anna Anund från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) informerade om aktuella forskningsfrågor på transportområdet.
Den 15 december – Chef för spektrumavdelningen på Post- och telestyrelsen (PTS) Jonas Wessel, chef för Ericssons nationella forskningssatsningar Torbjörn Lundahl, nätansvarig på Telia Martin Pehrsson och Magnus Österholm på Telenor informerade om femte generationens mobilnät.
2017
Den 10–11 januari – Företrädare för utskottet deltog på Transportforum i Linköping.
Den 24 januari – Tjänstemän från Näringsdepartementet informerade om arbetet inom EU med it-politiska frågor under innevarande ordförandeskap.
Den 13–15 februari – Delegationsresa till Tyskland.
Den 16 februari – Tjänstemän från Näringsdepartementet informerade om arbetet inom EU med transportpolitiska frågor under innevarande ordförandeskap.
Den 21 februari – Generalsekreterare Marie Nordén m.fl. från Nationalföreningen för trafiksäkerhetsfrämjande (NTF) informerade om aktuella frågor i trafiksäkerhetsarbetet.
Den 2 mars – Vd Rickard Gustafson för SAS och ansvarig i ledningen för luftfartspolitik, samhällskontakter och allianssamarbeten Hans Ollongren informerade om aktuella luftfartsfrågor.
Den 13 mars – Trafikutskottet besökte Trafikverket i Borlänge.
Den 16 mars – Ordförande Johanna Grant m.fl. från föreningen Gröna bilister informerade om aktuella frågor.
Den 21 mars – Vikarierande generaldirektör Jonas Bjelfvenstam m.fl. från Transportstyrelsen informerade om tillsynen av yrkestrafiken.
Den 23 mars – Ordförande Karin Thomasson (MP), andre vice ordförande Ann-Christine Frickner (C) och Bo Frank (M) från Klimatkommunernas styrelse informerade om kommunernas arbete för att minska klimatpåverkan från transporter.
Den 20 april – Ordförande Lars Strömgren från Cykelfrämjandet och vd Klas Elm från Svensk Cykel informerade om aktuella cykelfrågor.
Den 25 april – Stadsdirektör Annika Wennerblom och kommunstyrelsens ordförande Paul Åkerlund (S) från Trollhättans stad, regionråd Tomas Riste (S) och infrastrukturstrateg Marcus Smedman från Region Värmland, ledamöterna Ulf Eriksson (C) och Patrik Karlsson (S) i Beredningen för hållbar utveckling och infrastrukturstrateg Max Falk från Västra Götalandsregionen och senior utredningsledare Bertil Hallman från Trafikverket informerade om Vänersjöfarten och behovet av nya slussar.
Den 2 maj – Vd Jan Kilström och kommunikationsdirektör Sohana Josefsson från Green Cargo informerade om aktuella järnvägsfrågor.
Den 9 maj – Riksrevisor Ingvar Mattsson, projektledarna Ingemar Delveborn och Erik Trollius och årliga revisorn Stefan Andersson från Riksrevisionen informerade om den årliga revisionen, granskningen av statliga investeringar i allmänna farleder (RIR 2016:30) och granskningen av Trafikverkets underhåll av vägar (RIR 2017:8).
Den 16 maj – Generalsekreterare Jesper Christensen och politiska sekreteraren Maria Nordqvist från Sveriges Motorcyklister informerade om aktuella mc-frågor.
Den 16 maj – Företrädare för utskottet deltog i en kvällsaktivitet tillsammans med Sveriges Motorcyklister, Moped- och motorcykelbranschens riksförbund och Motorhistoriska riksförbundet.
Den 18 maj – Vd Pia Berglund och vice vd Rikard Engström från föreningen Svensk Sjöfart informerade om aktuella sjöfartsfrågor.
Den 18 maj – Statssekreterare Mattias Landgren informerade inför konkurrenskraftsrådet den 29 maj om förslaget om typgodkännande för motorfordon.
Den 18 maj – Företrädare för utskottet träffade en delegation från den svensk-saudiska vänskapskommittén i Shurarådet.
Den 30 maj – Statsrådet Anna Johansson med medarbetare från Näringsdepartementet informerade inför transportrådsmötet den 8 juni 2017.
Den 30 maj – Statsrådet Peter Eriksson med medarbetare från Näringsdepartementet informerade inför telekområdsmötet den 9 juni 2017.
Den 8 juni – Avdelningschef Sten Selander, enhetschef Olof Bjurö och sakkunnige Joakim Levin från PTS informerade om aktuella postfrågor.
Den 8 juni – Nationella koordinatorerna Ulla-Stina Ingemansson och Per-Olof Lingwall för transeuropeiska transportnät (TEN-T) respektive fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) från Trafikverket samt departementssekreterare Siamak Jalali från Näringsdepartementet informerade om TEN-T och CEF.
Den 15 juni – Vd Håkan Ericsson, chefen för Postnord Sverige Anders Holm och kommunikationsdirektör Per Mossberg från Postnord informerade med anledning av den senaste tidens kvalitetsproblem i postutdelningen.
Den 15 juni – Vd Patrik Östberg och kvalitetschef Fabian Norrby från Bring Citymail informerade med anledning av den senaste tidens kvalitetsproblem i postutdelningen.
Den 21 juli – Infrastrukturminister Anna Johansson, statssekreterare Mattias Landgren och expeditionschef Fredrik Ahlén från Näringsdepartementet, rättschefen Daniel Ström från Justitiedepartementet, departementsrådet Maria Diamant från Försvarsdepartementet, generaldirektör Jonas Bjelfvenstam och ställföreträdande generaldirektör Jacob Gramenius från Transportstyrelsen samt poliserna Johan Olsson, Åsa Nilsson och Karl Melin från Säkerhetspolisen lämnade information till utskottet med anledning av de uppgifter som framkommit kring Transportstyrelsen.
Vissa kvantitativa uppgifter om utskottets verksamhet
Under riksmötet höll utskottet 43 sammanträden. Den totala sammanträdestiden omfattade 45 timmar. Utskottet lämnade 17 betänkanden, 2 utlåtanden och 7 yttranden till andra utskott. Utskottet behandlade 14 propositioner och 3 skrivelser samt 623 motionsyrkanden. Den totala tiden för trafikutskottets ärendedebatter i kammaren uppgick under riksmötet 2016/17 till 26 timmar och 48 minuter.
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2017
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2017