Socialförsäkringsutskottets verksamhet vid riksmötet 2002/03

Socialförsäkringsutskottets verksamhet vid riksmötet 2002/03

Beredningsområde

Socialförsäkringsutskottet bereder ärenden om socialförsäkring med anslutande bidragssystem inklusive stöd åt barnfamiljer. Utskottet bereder även ärenden om svenskt medborgarskap, asyl- och migrationsfrågor samt integrationsfrågor.

Till utskottets beredningsområde hör också ärenden som rör anslag inom utgiftsområdena 8 Invandrare och flyktingar, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 12 Ekonomisk trygghet för familjer.

Sammansättning

Under riksmötet 2002/03 hade utskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Tomas Eneroth (s) fr.o.m. 2002-10-24, ordförande fr.o.m. 2002-11-05

Berit Andnor (s) t.o.m. 2002-10-21, ordförande

Sven Brus (kd), vice ordförande

Ronny Olander (s)

Sten Tolgfors (m)

Bo Könberg (fp)

Anita Jönsson (s)

Mona Berglund Nilsson (s)

Ulla Hoffmann (v) t.o.m. 2003-02-19

Kalle Larsson (v) fr.o.m. 2003-02-20

Mariann Ytterberg (s)

Anita Sidén (m)

Lennart Klockare (s)

Linnéa Darell (fp)

Birgitta Carlsson (c)

Kerstin Kristiansson Karlstedt (s)

Anna Lilliehöök (m)

Göte Wahlström (s)

Mona Jönsson (mp)

Suppleanter

Kurt Kvarnström (s)

Åsa Lindestam (s)

Magdalena Andersson (m) fr.o.m. 2003-01-01

Björn Hamilton (m) fr.o.m. 2002-11-14 t.o.m. 2002-12-31

Solveig Hellquist (fp)

Börje Vestlund (s)

Kerstin Andersson (s)

Kenneth Lantz (kd)

Kalle Larsson (v) t.o.m. 2003-02-19

Rolf Olsson (v) fr.o.m. 2003-02-20

Billy Gustafsson (s)

Anne-Marie Pålsson (m)

Siw Wittgren-Ahl (s)

Anne-Marie Ekström (fp)

Annika Qarlsson (c)

Pär Axel Sahlberg (s)

Anne Marie Brodén (m) t.o.m. 2002-11-13, fr.o.m. 2003-01-01

Jeppe Johnsson (m) t.o.m. 2002-12-31

Lilian Virgin (s)

Kerstin-Maria Stalin (mp)

Karin Enström (m) fr.o.m. 2002-10-15

Nyamko Sabuni (fp) fr.o.m. 2002-10-15

Erik Ullenhag (fp) fr.o.m. 2002-10-15

Kenneth Johansson (c) fr.o.m. 2002-10-15

Åsa Domeij (mp) fr.o.m. 2002-10-15, tjl 2002-11-11–2002-12-20,

2003-01-20–2003-05-31

Sven-Erik Sjöstrand (v) fr.o.m. 2002-10-24

Sonja Fransson (s) fr.o.m. 2003-03-12

Ulla Hoffmann (v) fr.o.m. 2003-03-12

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Karin Laan, kanslichef

Kerstin Stridsberg, föredragande

Kari Hasselberg, föredragande

Jan-Ivar Levin, föredragande

Ann-Sofie Söderlund, byråassistent

Ann-Charlotte Eklund, byråassistent

Utskottet hade tidvis även extra föredragande.

Verksamheten

Under riksmötet höll utskottet 33 sammanträden. Sammanträdestiden uppgick till 43 timmar. Utskottet behandlade därvid 7 propositioner, 1 regeringsskrivelse och 721 yrkanden i motioner. Behandlingen redovisades i 10 betänkanden till kammaren. Utskottet avgav även 3 yttranden till andra utskott.

Ärenden som behandlats av utskottet

Utskottet behandlade under riksmötet följande ärenden. Kammaren biföll utskottets förslag utom beträffande 2002/03:SfU8, där en reservation bifölls enligt vad som redovisas nedan.

Anslag inom socialförsäkringsområdet, utgiftsområdena 10, 11 och 12 (SfU1)

I betänkandet behandlades budgetpropositionens förslag till anslag m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer. I betänkandet behandlades också de delar av regeringens proposition 2002/03:2 Vissa socialförsäkringsfrågor m.m. som gällde samverkan och samordning inom rehabiliteringsområdet samt föräldraförsäkringen och samtliga motioner från den allmänna motionstiden 2002 på socialförsäkringsområdet. Motionerna gällde anslagen eller anslutande frågor men även allmänna principer för socialförsäkringarna, det reformerade pensionssystemet och socialavgifter. Gällande utgiftsområde 10 föreslogs att riksdagen skulle godkänna mål för ökad hälsa i arbetslivet, nämligen att frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning, i förhållande till 2002, skall halveras fram till 2008 samtidigt som antalet nya aktivitets- och sjukersättningar skall minska. Vidare lämnades förslag till fördelning av medel på de olika anslagen samt föreslogs såvitt avser anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. att högst 5 % av de beräknade utgifterna för sjukpenning skall få användas för samverkan inom rehabiliteringsområdet. En ändring föreslogs i 18 kap. 2 § lagen om allmän försäkring med innebörd att försäkringskassan skall få utökade möjligheter att bidra med medel för samverkan inom rehabiliteringsområdet. I de fall försäkringskassan och länsarbetsnämnden deltar i ett samverkansprojekt får försäkringskassan svara för statens andel av kostnaderna. Det föreslogs också att lagen om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst (Socsam) förlängs t.o.m. utgången av 2003. Inom utgiftsområde 11 föreslogs en utvidgning av målet för utgiftsområdet samt fördelning av medel på de olika anslagen. Inom utgiftsområde 12 föreslogs att den grundnivå i föräldraförsäkringen som ersätter dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning höjs från 120 kr till 150 kr per dag fr.o.m. den 1 januari 2003. Vidare föreslogs att målet för den ekonomiska familjepolitiken skall vara att skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn skall minska inom ramen för den generella välfärden. I proposition 2002/03:2 föreslogs att tillfällig föräldrapenning skall kunna utges till föräldrar som vårdar ett barn i hemmet om barnet är yngre än 240 dagar och barnet annars skulle ha vårdats på sjukhus. Dessutom föreslogs att de tio dagar med tillfällig föräldrapenning som utges i samband med adoption av ett barn skall fördelas med hälften till var och en av föräldrarna om de inte kommit överens om annat. Även adoptivföräldrar av samma kön får denna rätt och detsamma skall gälla för särskilt förordnade vårdnadshavare. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till lagändringar samt förslag om mål och medelsfördelning och avstyrkte samtliga motioner. I ärendet finns 92 reservationer.

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (SfU2)

I betänkandet behandlades regeringens förslag till anslag m.m. inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar samt motioner som rörde anslagen eller närliggande frågor. Utgiftsområdet omfattar politikområdena integrationspolitik, storstadspolitik, migrationspolitik samt minoritetspolitik. I budgetpropositionen (2002/03:1) föreslog regeringen utöver anslag m.m. ett förtydligande av integrationspolitikens mål. Begreppet tolerans tas bort för att tydligare markera att olikheter måste respekteras på lika villkor. Regeringen föreslog även en anpassning av den statliga ersättningen till kommunerna för flyktingmottagande i och med äldreförsörjningsstödets införande. Utskottet tillstyrkte propositionen med den ändring som föreslogs i en motion (s, v, mp) om att anslag 10:5 Diskrimineringsombudsmannen utökas med 100 000 kr. Utskottet avstyrkte övriga motioner. I betänkandet finns 13 reservationer.

Ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning och utvisning (SfU3)

I betänkandet behandlades regeringens proposition 2001/02:182 jämte motioner. Propositionen avsåg genomförandet i svensk rätt av rådets direktiv om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning och utvisning (2001/40/EG av den 28 maj 2001). I propositionen föreslogs att en ny grund för avvisning förs in i utlänningslagen som gör det möjligt att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning meddelat antingen av en annan stat som ingår i EU eller av Norge eller Island. Avvisning enligt denna grund skall prövas av Migrationsverket i första instans. Vidare föreslogs att beslut om avvisning eller utvisning grundade på hot mot den allmänna ordningen eller inre säkerheten under vissa förutsättningar skall få läggas till grund för beslut om återkallelse av ett svenskt uppehållstillstånd. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionsyrkandena. I betänkandet finns en reservation.

Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd vid massflykt (SfU4)

I betänkandet behandlades proposition 2001/02:185 Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd vid massflykt jämte motioner. Propositionen avsåg genomförandet i svensk rätt av EU-direktivet 2001/55/EG av den 20 juli 2001. Enligt direktivet skall rådet under vissa förutsättningar kunna besluta att en massflyktssituation föreligger och att medlemsstaterna därmed kan ge tillfälligt skydd åt fördrivna personer. Skyddsperioden kan inledningsvis uppgå till ett år men kan automatiskt förlängas i två omgångar med sex månader vid varje tillfälle. Därefter kan rådet besluta att förlänga skyddet ytterligare ett år. I propositionen föreslogs att de fördrivna personerna skall kunna beviljas uppehållstillstånd med tillfälligt skydd under den tid det tillfälliga skyddet gäller enligt rådets beslut, dvs. maximalt tre år. I propositionen föreslogs att en person som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd skall kunna få prövat om han eller hon är flykting enligt Genèvekonventionen. Den prövningen skall bara få skjutas upp om det finns särskilda skäl för detta. När det tillfälliga skyddet upphört att gälla skall uppehållstillståndet kunna förlängas i högst två år för de personer som haft sådant skydd om de deltar i ett program för självmant återvändande. De personer som beviljas uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som kan antas komma att vistas här under kortare tid än tre år skall som huvudregel inte folkbokföras. Under den tid som den berörda personkretsen inte är folkbokförd skall den erhålla förmåner enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. I propositionen lämnades också förslag som rör bl.a. undantag från tillfälligt skydd samt familjeåterförening, sociala förmåner, utbildning och arbetstillstånd vid tillfälligt skydd. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionsyrkandena. I ärendet finns 21 reservationer.

Vissa socialförsäkringsfrågor m.m. (SfU5)

I betänkandet behandlades delvis regeringens proposition 2002/03:2. I propositionen föreslogs vissa anpassningar till det reformerade pensionssystemet m.m. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag med en ändring i förslag till övergångbestämmelse till lagen om arbetsskadeförsäkring. Ändringen innebär att för en änka som är född 1937 eller tidigare skall änkelivränta fr.o.m. den 1 januari 2003 lägst utgå med det belopp som, efter samordning med viss pension, beräknats för änkan i december 2002 och att detta belopp skall räknas om med förändringen i prisbasbeloppet. Utskottet föreslog även ett tillkännagivande om att regeringen skall återkomma med förslag till förändring för det fall även kvinnor för vilka en äldre bestämmelse om rätt till änkelivränta aktualiseras efter 2002 skulle påverkas.

Senareläggning av premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid (SfU6)

I betänkandet behandlades proposition 2002/03:14 vari föreslogs att starten för det efterlevandeskydd före pensionstid som finns inom ramen för premiepensionssystemet senareläggs ytterligare två år och att möjligheten att teckna sig för skyddet därmed inte skall öppnas förrän år 2005. Skälet härtill angavs vara att det alltjämt råder stor osäkerhet beträffande skyddets ekonomiska hållbarhet och att beredningen av frågan om hur reglerna för skyddet kan behöva ändras har tagit mer tid i anspråk än vad som förutsågs. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.

Integrationspolitik (SfU7)

I betänkandet behandlades motionsyrkanden om integrationsfrågor. Frågorna rörde bl.a. mål och grunder för integrationspolitiken, introduktion för nyanlända invandrare, utvecklingen i storstadsregionerna, etnisk diskriminering samt kvinnor och flickor med utländsk bakgrund. Vidare behandlades motioner om svenskt medborgarskap avseende frågor om bl.a. krav på bosättningstid och kunskaper i svenska, medborgarskapsceremonier och säkerhetsärenden. Utskottet avstyrkte samtliga motioner. I betänkandet finns 17 reservationer.

Migration och asylpolitik (SfU8)

I betänkandet behandlades regeringens skrivelse 2002/03:28 samt ett stort antal motioner om asyl- och migrationsfrågor. Regeringen redovisade i skrivelsen den svenska migrationspolitiken sedan hösten 2001 mot bakgrund av migrations- och flyktingsituationen i världen. I skrivelsen redogjordes också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. I motionerna, som rörde såväl nationella som internationella frågor, och då främst EG-rättsliga aspekter och EU-samarbetet, togs bl.a. upp frågor om flyktingbegreppet, anhöriginvandring, visumkrav och praxis vid besöksvisum, asylprocessen samt mottagande av asylsökande. Flera motionsförslag tog upp frågan om ökad arbetskraftsinvandring till Sverige. Utskottet avstyrkte samtliga motioner och föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna. I betänkandet finns 73 reservationer. Kammaren biföll dock en reservation innebärande ett tillkännagivande om tillsättande av en parlamentarisk utredning om en vidgad arbetskraftsinvandring från länder utanför EU (res. 11).

Vissa socialförsäkringsfrågor (SfU9)

I betänkandet behandlades proposition 2002/03:61 vari bl.a. föreslogs följande. Med anledning av det reformerade pensionssystemet anpassas regler om beräkning av inkomstindex. Balanstalet i ålderspensionssystemet för år 2004 och för år därefter fastställs med fyra i stället för två decimaler. Ålderspension skall kunna betalas ut en månad tidigare än enligt nuvarande bestämmelser, dvs. fr.o.m. ansökningsmånaden. Förändringen gäller dock inte premiepension. Försöksverksamhet med 24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringsadministrationen skall kunna fortsätta t.o.m. den 31 mars 2004. Övergångsbestämmelse om beräkning av inkomstmått skall tillämpas vid beräkning av inkomstindex för åren 2004–2006. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.

Förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbetslivet (SfU10)

I betänkandet behandlades proposition 2002/03:89 jämte motioner. I propositionen lämnades förslag till olika förändringar inom sjukförsäkringen som syftar till att öka hälsan i arbetslivet. Det föreslogs bl.a. att det bör hållas fler s.k. avstämningsmöten där förutom den försäkrade och försäkringskassan även t.ex. den intygsskrivande läkaren, arbetsgivaren och företagshälsovården deltar. Försäkringskassan skall vid behov kunna inhämta ett särskilt läkarutlåtande för att kunna bedöma i vilken utsträckning den försäkrades arbetsförmåga fortfarande är nedsatt. Vidare bör försäkringsläkarnas arbetsuppgifter preciseras ytterligare och uppgifterna bör i ökad utsträckning inriktas mot mer direkta insatser för att minska sjukfrånvaron. Andra förslag var att reglerna om arbetsgivarens skyldighet att göra rehabiliteringsutredningar skall skärpas och att försäkringskassan senast ett år efter sjukanmälningsdagen skall ha utrett om det finns förutsättningar för att ge den försäkrade sjuk- eller aktivitetsersättning i stället för sjukpenning. Den tid den försäkrade med sjuk- eller aktivitetsersättning skall kunna ha förmånen vilande för att pröva att arbeta utan att förmånen får dras in eller minskas föreslogs bli utsträckt från längst 12 till längst 24 kalendermånader. Andra åtgärder för att öka precisionen vid sjukskrivning som enligt regeringens bedömning skall genomföras är att deltidssjukskrivning skall användas oftare och att de intygsskrivande läkarnas utbildning i försäkringsmedicin skall förstärkas. Utskottet tillstyrkte regeringens lagförslag och avstyrkte samtliga motionsyrkanden. I ärendet finns 31 reservationer.

Yttranden

Utskottet avgav under riksmötet yttranden till andra utskott i de delar som berörde socialförsäkringsutskottets beredningsområde. Följande särskilda yttranden avgavs.

2002/03:SfU1y: Yttrande till finansutskottet över proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för år 2003 (utgiftsramar och beräkning av statsinkomster m.m.). Utskottet tillstyrkte förslagen i propositionen samt ett motionsyrkande (s, v, mp) om en utökning av utgiftsramen avseende utgiftsområde 8. Utskottet ansåg att det fanns skäl att utöka anslaget 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering i arbetslivet med 100 000 kr.

2002/03:SfU2y: Yttrande till konstitutionsutskottet över regeringens skrivelse 2002/03:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Yttrandet avsåg bl.a. frågan om en ny instans- och processordning i utlänningsärenden samt frågan om samverkan och finansiell samordning.

2002/03:SfU3y: Yttrande till finansutskottet över 2003 års ekonomiska vårproposition (2002/03:100) om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2003. Utskottet avstyrkte motionerna och tillstyrkte förslagen i propositionen om tilläggsbudget för 2003 innebärande bl.a. en sänkning av kompensationsnivån i sjukpenningen och en förlängning av den lagstadgade sjuklöneperioden till tre veckor fr.o.m. den 1 juli 2003. Vad gällde beräkning av sjukpenning under arbetslöshet föreslog utskottet dock enhetliga regler för alla arbetslösa genom att sjukpenning för denna grupp fr.o.m. den 1 juli 2003 inte skall utges med högre ersättningsbelopp per dag än som motsvarar högsta möjliga ersättningsnivå inom arbetslöshetsförsäkringen. Denna begränsning skall således gälla alla arbetslösa oavsett om de är medlemmar i en arbetslöshetskassa eller inte och oavsett om de uppfyller övriga villkor för rätt till arbetslöshetsersättning eller inte.

Utskottet har även yttrat sig genom protokollsutdrag över tilläggsbudgeten hösten 2002 (prot. 2002/03:4). Utskottet tillstyrkte i behandlade delar förslagen i propositionen.

EU-frågor

Samarbetet inom EU berör utskottets beredningsområde vad gäller personers fria rörlighet och bl.a. möjligheterna att uppnå en samordning av medlemsstaternas socialförsäkringssystem så att arbetstagare och deras familjemedlemmar som flyttar mellan medlemsländerna inte går miste om förmåner på grund härav. Under riksmötet har utskottet följt frågorna inom detta område genom kontinuerliga kontakter med Socialdepartementet samt genom information från departementet inför ministerrådsmötena. Frågor som varit aktuella är bl.a. arbetet med att förenkla och modernisera förordning (EEG) nr 1408/71 och arbetet med att, inom ramen för den öppna samordningsmetoden, utforma trygga och stabila pensioner. Utskottet har även informerats om arbetet med att utforma ett europeiskt sjukförsäkringskort.

Amsterdamfördragets ikraftträdande den 1 maj 1999 medförde att de asyl- och migrationspolitiska frågorna överfördes till första pelaren och blev en del av gemenskapsrätten. Ett omfattande lagstiftningsarbete pågår nu på detta område.

Utskottet har under riksmötet följt utvecklingen på det asyl- och migrationspolitiska området och därvid haft en fortlöpande dialog med Utrikesdepartementet innebärande bl.a. information inför ministerrådsmöten samt detaljgenomgångar av förslag till direktiv m.m. på området. Sådan fördjupad granskning har skett beträffande bl.a. kommissionens ändrade förslag till miniminormer när det gäller förfaranden för att bevilja eller återkalla flyktingstatus (asylprocedurdirektivet) och förslag till direktiv om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning. Övriga aktuella frågor har varit bl.a. förslag till miniminormer när en medborgare i tredje land och statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning (skyddsgrundsdirektivet) samt förslag till direktiv om familjeåterförening liksom kommissionens meddelande om att integrera invandringsfrågor i EU:s förbindelser med tredje länder.

Under hösten 2002 behandlade utskottet även två propositioner som avsåg genomförandet i svensk rätt av rådets direktiv om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning och utvisning samt om uppehållstillstånd med tillfälligt skydd vid massflykt (SfU3 och SfU4). I övrigt har utskottet behandlat EU-frågor främst i betänkande SfU8 Migration och asylpolitik.

Uppföljning och utvärdering

Utskottet följer i det löpande arbetet regelmässigt upp riksdagens beslut i frågor som aktualiseras. Uppföljning sker främst genom att utskottet vid sina sammanträden får aktuella och korta redovisningar från regeringen och berörda myndigheter som underlag för diskussion och ställningstaganden. Underlag för uppföljningsarbetet inhämtas också vid utskottsutfrågningar samt vid sammanträffanden med företrädare för myndigheterna inom utskottets beredningsområde. Även studiebesök och möten med organisationer m.m. har betydelse för uppföljningsarbetet.

I samband med den långsiktiga planeringen under våren 2003 av utskottets uppföljnings- och utvärderingsarbete har utskottet beslutat att låta studera sambandet mellan ökade resurser för Migrationsverkets asylprövning och minskade kostnader för verket i andra avseenden. Utskottet har härvid gett riksdagens utredningstjänst i uppdrag att göra en förstudie. Utskottet avser därefter att besluta om den närmare inriktningen av studien och vem som bör genomföra den.

I övrigt beslutade utskottet bl.a. att löpande följa utvecklingen av sjukfrånvaron och hur regeringens uppsatta mål för minskning av sjukfrånvaron uppfylls. Utskottet har under verksamhetsåret vid flera tillfällen inhämtat information om hur övergången till det nya pensionssystemet har fortskridit. Under våren 2004 planerar utskottet att hålla en utfrågning eller ett seminarium om hur pensionsreformen hittills genomförts i förhållande till de politiska intentionerna. 

Offentliga utfrågningar

I samband med beredningen av regeringens årliga skrivelse om migration och asylpolitik höll utskottet den 13 mars 2003 en offentlig utfrågning om Sverige och asylmottagandet. Utfrågningen avsåg dels vilka som söker asyl i Sverige, dels hur de asylsökande tas emot. Medverkade gjorde generaldirektör Lena Häll Eriksson, Migrationsverket, professor Charles Westin, Centrum för invandrarforskning (Ceifo) vid Stockholms universitet, kommunalrådet Kent Andersson, Malmö stad och chefen för invandraravdelningen Per Östberg, Sundsvalls kommun. Dessutom var ett antal myndigheter och organisationer inbjudna för att svara på frågor. Utfrågningen, som direktsändes av SVT24, finns redovisad i betänkande SfU8.

I samband med beredningen av propositionen om förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbetslivet höll utskottet den 29 april 2003 en offentlig utfrågning om orsakerna till den ökade sjukfrånvaron. Frågor som togs upp var utvecklingen av sjukfrånvaron, psykisk hälsa, stress och utbrändhet sam rygg-, led- och muskelbesvär. Även frågan om varför vissa är i arbete och andra inte belystes vid utfrågningen. Anföranden hölls av generaldirektör Anna Hedborg, Riksförsäkringsverket, andre vice ordförande Eva Nilsson Bågenholm, Sveriges läkarförbund, professor Staffan Marklund, Arbetslivsinstitutet, professor Åke Nygren, Karolinska Institutet, professor Kristina Alexandersson, SBU:s projekt om sjukskrivning, samt docent Eva Vingård, Karolinska Institutet. Dessutom var ett antal myndigheter och organisationer inbjudna för att svara på eventuella frågor. Representanter för socialutskottet och arbetsmarknadsutskottet deltog även i utfrågningen. Utfrågningen, som direktsändes av SVT24, finns redovisad i betänkande SfU10.

Myndighetskontakter

Under riksmötet fick utskottet muntlig information om verksamheten vid myndigheter inom utskottets beredningsområde. Förutom att myndigheterna i många fall medverkade vid utfrågningar som utskottet anordnade inhämtades muntlig information enligt följande.

Migrationsverkets generaldirektör Lena Häll Eriksson m.fl. besökte utskottet och informerade utskottet i samband med beredningen av budgetpropositionen utgiftsområde 8 om myndighetens verksamhet och resursbehov.

Riksförsäkringsverkets generaldirektör Anna Hedborg m.fl. besökte utskottet och informerade utskottet i samband med beredningen av budgetpropositionen utgiftsområde 10. Utskottet gjorde också ett besök på Riksförsäkringsverket under våren.

Migrationsministern Jan O. Karlsson m.fl. informerade utskottet om Lagrådets granskning av förslag till ny instans- och processordning.

Utskottet besökte den 10–11 februari 2003 Migrationsverket och Integrationsverket i Norrköping.

Utlänningsnämnden informerade utskottet om sin verksamhet vid ett besök hos nämnden under våren.

Information av organisationer m.m.

Utskottet har under året även fått information vid besök av bl.a. följande organisationer m.m.

Försäkringskasseförbundet informerade utskottet i samband med beredningen av budgetpropositionen utgiftsområde 10. Utskottet besökte också Försäkringskasseförbundet i januari 2003.

TCO informerade om taken i socialförsäkringarna och ohälsofrågan.

En delegation av utskottet har träffat ordföranden i svenska Tjetjenienkommittén samt en representant från Svenska Amnesty.

Reumatikerförbundet och Astma- och allergiförbundet uppvaktade utskottet och informerade om sin verksamhet.

Utländska besök

Under mandatperioden har utskottet haft besök av parlamentariker från Slovenien, en ledamot i det federala parlamentets representanthus i Australien samt ordföranden i The Immigration and Refugee Board (IRB) i Kanada.

Övrigt

Utskottet gjorde den 15–17 januari 2003 en resa till Genève. Utskottet besökte FN:s flyktingkommissarie (UNHCR), FN:s kommissarie för mänskliga rättigheter (MR-kontoret), International Organisation for Migration (IOM), FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor (ILO), FN:s världshälsoorganisation (WHO) samt Republiken och kantonen Genèves regeringschef och protokollchef.

Utskottet har anordnat en pressträff den 6 februari 2003.

Utskottet deltog vid öppet hus i riksdagen den 23 november 2003.

Elanders Gotab, Stockholm  2003