EU-överläggning om unionens rymdprogram
Utskottet överlade med statssekreteraren Malin Cederfeldt Östberg, t.f. enhetschefen Tina Abelin, ämnesrådet Magnus Härviden, kanslirådet Mattias Jennerholm, samtliga från Utbildningsdepartementet, om unionens rymdprogram.
Underlag för överläggningen
Faktapromemoria från Utbildningsdepartementet FPM2016/17:154
Regeringens förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens vägledande mål för förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram för åren 2021-2027 är att budgeten ska minska. En del av det generella målet för nästa budgetperiod är bland annat att omprioriteringar bör ske till förmån för gemensamma åtgärder inom konkurrenskraft, miljö och klimat, samt forskning och innovation inom den minskade totala ramen. Det sker genom väsentliga minskningar av utgiftsramarna för jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. Regeringens linje är dock alltjämt att hela budgeten ska minska och att besparingar även på rymdområdet kan behöva accepteras jämfört med kommissionens förslag.
Inom ramen för denna vägledande linje välkomnar regeringen kommissionens förslag om ett enda rymdprogram med ett samlat regelverk för alla EU:s rymdsatsningar. Rätt hanterat kan förordningen bidra till att säkra delprogrammens kontinuitet och långsiktiga finansiering på ett bättre sätt än om de skulle regleras var för sig.
Regeringen anser att svensk målsättning för rymdprogrammet bör vara att EU:s satsningar inom rymd ska leda till att Europas konkurrenskraft stärks. De data och tjänster som rymdprogrammet tillhandahåller och möjliggör ska leda till största möjliga samhällsnytta, bl.a. genom att bidra till kunskap och beslutsunderlag för klimat- och miljöinsatser. Svenska aktörer ska aktivt kunna delta i och dra nytta av de aktiviteter och initiativ som genomförs inom programmet på samma villkor som övrig industri. Regeringen kommer därför att verka bl.a. för att programmet och upphandlingarna är öppna för företag med ägare från ett icke-EU land, vilket är situationen för några av de största svenska rymdföretagen, och för att säkerhetskraven därför är balanserade på ett sådant sätt att inte konkurrensen snedvrids till de svenska rymdföretagens nackdel.
Regeringen anser att programmet bör vara öppet för deltagande från EU:s säkerhetspolitiska samarbetspartners, även vad gäller SST och Galileo.
För att rymdprogrammet ska kunna genomföras anser regeringen att de nationella säkerhetsfrågorna bör prioriteras i regelverket. Regeringen ser i grunden positivt på den generella ambitionshöjning på detta område som programmet innebär. Samtidigt finns här stor anledning att bevaka att Sveriges nationella säkerhetsintressen inte inskränks. Förslaget om att ge den Europeiska unionens rymdprogrambyrå större mandat att utföra säkerhetsackrediteringar och det faktum att programmets säkerhetsramverk preciseras och standardiseras, kan medföra att medlemsstaterna blir skyldiga att följa regler och anvisningar för hur bl.a. säkerhetsprövning, säkerhetsanalyser och riskbedömningar för nationell infrastruktur ska utföras. För svenskt vidkommande regleras dessa skyldigheter i säkerhetsskyddslagstiftningen. Förslaget kan också innebära en långtgående uppgiftsskyldighet kring kritisk infrastruktur och system som har betydelse för Sveriges säkerhet. En sådan utveckling skulle innebära att kommissionen får ett större inflytande på det område som omfattas av medlemsstaternas kompetens. Sverige kommer därför behöva verka för att den föreslagna förordningens säkerhetsbestämmelser inte utmynnar i en inskränkning av det område där medlemsstaterna har exklusiv kompetens med anledning av nationell säkerhet.
Regeringen anser att för att den europeiska rymdverksamheten ska kunna möta de globala utmaningarna är det avgörande med samstämmighet mellan unionen, det europeiska rymdorganet ESA och medlemsstaterna samtidigt som skillnaderna mellan unionens och ESA:s regelverk beaktas.
Vidare anser regeringen att det är viktigt att verka för att säkerställa en kontinuerlig dataförsörjning och den fortsatta driften av Copernicus, för att vidmakthålla Europas ledande position inom jordobservationsområdet. Det är viktigt att Copernicus förblir användarstyrt och det är angeläget att datapolicyn fortsätter att vara öppen. En datapolicy med fri, full och öppen tillgång till data är en förutsättning för att främja framväxten av innovativa företag nedströms. Regeringen stöder ambitionen att investeringarna i Copernicus ska ge största möjliga samhällsnytta och bidra till en hållbar utveckling, och att det samtidigt säkerställs att medlemsstaternas säkerhet inte riskeras.
Regeringen eftersträvar i första hand budgetrestriktivitet och kostnadskontroll för satellitnavigeringsprogrammet Galileo och minimal påverkan på svensk lagstiftning och på hur Sverige organiserar det nationella säkerhetsarbetet. Givet att dessa principer respekteras ser regeringen positivt på Galileoprogrammet och dess framtida tjänster. Programmet tjänar flera politikområden, bland annat forskning och utveckling, transport och infrastruktur, säkerhet, försvar, miljö och näringslivsfrågor för att nämna några exempel. Det hittills genomförda arbetet inom Galileo har varit strategiskt viktigt. Galileo och EGNOS bör om möjligt givet budgetramen kunna vara fullt operationella system givet Galileos måldatum som framgår enligt förordning (EU) nr 1285/2013 av den 11 december 2013, det vill säga den 31 december 2020.
Regeringen anser att Sverige kan acceptera att den nuvarande europeiska myndigheten för satellitnavigeringssystem utvecklas med ansvar för genomförandet av rymdprogrammet. Förutsättningen är dock att det kan bevisas att det är kostnadseffektivt, att gränsdragningarna mot ESA är tydliga, att rätt kompetens kan knytas till myndigheten och att dess mandat inte påverkar medlemsstaternas exklusiva kompetens att skydda nationell säkerhet.
Utskottet
Ordföranden konstaterade att det finns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt.
Ledamoten från Vänsterpartiet anmälde följande avvikande mening:
På grund av avsaknad av integritetsskyddande skrivningar i förslaget till förordning om inrättande av EU:s rymdprogram samt indikationer på deltagande från andra säkerhetspolitiska samarbetspartners såsom NATO-medlemmar, har jag avvikande mening gällande dessa frågor i den svenska ståndpunkten.
Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
|