Protokoll utskottssammanträde 2014/15:37

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2014/15:37

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2014/15:37
DATUM	2015–06–02
TID	11.00–11.30
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2014/15:36.
§ 2	Överläggning med regeringen Utskottet överlade med statssekreterare Nils Vikmång om punkt 5 på dagordningen för rådet för transport, telekommunikation och energi (TTE) den 8 juni 2015; Utkast till rådets slutsatser om genomförandet av energiunionen: ökad delaktighet för konsumenterna och uppmuntran till investeringar i energisektorn (se bilaga 2). Vid besöket närvarade även kansliråden Jenny Malmberg och Martina Högberg, ämnesråd Fredrik Norlund samt departementssekreterare Anna Karin Cederblad, Miljö- och energidepartementet. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt i promemorian. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Vi vill initialt hänvisa till vår sedan tidigare avvikande mening gällande Energiunionen i stort så som den formulerades vid sammanträdet den 13 mars 2015 (Protokoll 2014/15:23). Därutöver vill vi framföra följande gällande den här aktuella frågan. Konsumentavsnittet Vi och Sverigedemokraterna ser positivt på att konsumenternas roll är ett prioriterat område och att fokus ligger på energipriser, konkurrens gällande slutkunder och sårbara konsumenter. Dock vill vi poängtera att låga energipriser inte är en ensam faktor som avgör vad slutkunderna faktiskt betalar. Vi menar att den totala produktions- och överföringskostnaden av energi är av betydelse, då slutkunden även betalar ett pris i form av skatter, moms och nätavgifter men även subventioner, elcertifikat och EU-avgifter. Dessutom ser vi ett enormt investeringsbehov på 10 000 miljarder kronor gällande visionen om förnybar energi som i dagsläget inte är fullt finansierat. Hur stor del av denna investeringsnota som direkt eller indirekt drabbar den europeiska slutkunden är därmed mycket ovisst. Vi ser dessutom en utbredd energifattigdom i Europa och det mest anmärkningsvärda är att i vissa länder bekostar medborgare med litet ekonomisk utrymme subventioner gällande förnybar el till finansiellt starka medborgare. Sverigedemokraterna menar att energiunionen ska utvärdera den totala verkliga slutkundskostnaden samt prioritera ett rättvist fördelningssystem. Incitament till investeringar Sverigedemokraterna ser positivt på en väl fungerande inre energimarknad gällande koldioxid och stöder principen att förorenaren betalar. Vår högsta prioritering är dock ett minskat koldioxidläckage i kombination med europeisk konkurrens och att investeringar ska vara kostnadseffektiva. Investeringar ska dessutom vara realistiska och transparenta. Sverigedemokraterna menar att kommissionen bör ta fram ett fullständigt investerings- och kostnadsunderlag gällande hela den europeiska marknaden och koppla detta underlag till frågan om framtida europeisk konkurrens samt koldioxidläckage. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Information från Miljö- och energidepartementet Statssekreterare Nils Vikmång lämnade information inför möte med rådet för transport, telekommunikation och energi (TTE) den 8 juni 2015. Vid besöket närvarade även kansliråden Jenny Malmberg och Martina Högberg, ämnesråd Fredrik Norlund samt departementssekreterare Anna Karin Cederblad, Miljö- och energidepartementet.
§ 4	Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum tisdagen den 9 juni 2015 kl. 11.00.
Vid protokollet Bibi Junttila Justeras den 9 juni 2015 Jennie Nilsson

NÄRINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2014/15:37

§ 1

§ 2-4

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Jennie Nilsson (S), ordf.

X

X

Lars Hjälmered (M), vice ordf.

X

X

Åsa Westlund (S)

X

X

Hans Rothenberg (M)

X

X

Ingemar Nilsson (S)

X

X

Josef Fransson (SD)

X

X

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

X

X

Per-Arne Håkansson (S)

X

X

Helena Lindahl (C)

X

X

Lise Nordin (MP)

X

X

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

X

X

Anna Wallén (S)

X

X

Mattias Bäckström Johansson (SD)

X

X

Maria Weimer (FP)

Birger Lahti (V)

X

X

Penilla Gunther (KD)

X

X

Mattias Jonsson (S)

X

X

SUPPLEANTER

Anna-Caren Sätherberg (S)

O

O

Jörgen Warborn (M)

O

O

Hanna Westerén (S)

O

O

Gunilla Nordgren (M)

Jasenko Omanovic (S)

Johan Nissinen (SD)

O

O

Jessika Roswall (M)

Hannah Bergstedt (S)

Anders Ahlgren (C)

Annika Lillemets (MP)

Sten Bergheden (M)

Isak From (S)

Olle Felten (SD)

Said Abdu (FP)

X

Håkan Svenneling (V)

Mikael Oscarsson (KD)

Krister Örnfjäder (S)

Sven-Olof Sällström (SD)

Anna Hagwall (SD)

Elisabet Knutsson (MP)

O

O

Rickard Nordin (C)

Christina Höj Larsen (V)

Aron Modig (KD)

Mathias Sundin (FP)

Maria Arnholm (FP)

Matilda Ernkrans (S)

Jessica Polfjärd (M)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

PM till riksdagen Bilaga 2

2015-06-01

Miljö- och energidepartementet

Energienheten

Rådets möte 8 juni – rådsslutsatser Energiunionen

Dagordningspunkt 5

Rubrik: Utkast till rådets slutsatser om genomförandet av energiunionen: ökad delaktighet för konsumenterna och uppmuntran till investeringar i energisektorn

- Antagande

Dokument: 9073/15

Tidigare dokument: KOM (2015) 80 final

Faktapromemoria: Fakta-PM 2014/15:FPM 23

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Kommissionens meddelande om Energiunionen behandlades i EUN den 27 februari inför TT(E) och den 19 mars inför Europeiska rådet 20-21 mars 2015.

Bakgrund

Den 25 februari 2015 presenterade kommissionen ett åtgärdspaket för att skapa en Energiunion för Europa, En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik. Förslaget ska ses som ett arbetsprogram för kommissionens mandatperiod på energiområdet.

Kommissionen föreslår i sitt meddelande en Energiunion som består av fem, ömsesidigt förstärkande dimensioner: försörjningstrygghet, inre marknad, energieffektivitet, minskade klimatutsläpp samt forskning, innovation och konkurrenskraft. Kommissionen lyfter fram 15 konkreta åtgärder för att få till stånd Energiunionen och i en bilaga listas 43 förslag på nya initiativ och lagförslag för de närmsta fem åren.

Mer om förslagets innehåll finns i Faktapromemoria 2014/15:FPM23.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 194.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ordförandeskapets förslag till rådsslutsatser.

Europaparlamentets inställning

Europaparlamentet har precis inlett sin behandling av meddelandet. Omröstning om ett initiativbetänkande i plenum beräknas ske i juli. Föredragande ledamot Marek Józef Gróbarczyk (PL/ECR) har tagit fram sitt första utkast på initiativrapport. Övriga ledamöter har ännu inte lagt sina ändringsförslag.

Förslaget

Det lettiska ordförandeskapet föreslår att TTE-rådet antar rådsslutsatser på kommissionens meddelande. Ordförandeskapet har i slutsatserna valt att fokusera på hur konsumenternas roll kan stärkas och på hur EU ska kunna attrahera investeringar till energisektorn.

Rådsslutsatserna innehåller förutom en inledning två huvudsakliga avsnitt; konsumentorienterat genomförande av Energiunionen och incitament till investeringar i energisektorn. Rådsslutsatserna innehåller också ett antal punkter som redogör för nästa steg i genomförandet av energiunionen.

I inledningen anges att Energiunionens ambitioner ska vara i linje med långsiktiga klimat- och energimål. Det anges också att de fem dimensionerna är nära sammankopplade och att de ska hanteras genom en balanserad och samstämmig strategi. Behovet av att genomföra 2030-målen pekas ut särskilt, liksom att ett tillförlitligt och transparent styrningsramverk ska utvecklas för att se till att EU möter sina energipolitiska mål. Regeringen har under förhandlingarna verkat för att rådsslutsatserna tydliggör att de fem dimensionerna är sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande och att Energiunionens initiativ ska bidra till EUs långsiktiga klimatmål. Regeringen har särskilt lyft fram behovet av ett ramverk för styrning, i synnerhet för att följa upp 2030-målen.

Under konsumentavsnittet lyfts den inre marknadens och energiprisernas roll för konsumenterna fram, men även behovet av förbättrad konkurrens på slutkundsmarknaderna och av att skydda sårbara konsumenter. Regeringen har där tydligt drivit att sårbara kunder ska skyddas genom socialpolitiska åtgärder. I slutsatstexten omnämns socialpolitiska åtgärder som en möjlighet, liksom energi- och konsumentpolitik.

Säker tillförsel av energi lyfts fram som viktigt för konsumenter. Diversifiering av rutter, källor och leverantörer pekas ut som sätt att öka försörjningstryggheten. Även fullgörandet av den inre marknaden, ökad energieffektivitet, användning av inhemska resurser och av säkra och hållbara kolsnåla tekniker nämns i detta sammanhang. Det senare i enlighet med vad Europeiska rådet kom överens om i oktober 2014. Regeringen har i det sammanhanget betonat den inre marknadens roll

i att öka försörjningstryggheten, liksom betydelsen av energieffektivisering och förnybar energi.

Regeringen har genomgående argumenterat för den roll förnybar energi spelar i omställningen av energisystemet. I slutsatserna är det tydligt att varje land förfogar över sin energimix och därmed över vilken typ av säkra och hållbara energikällor man vill använda.

Energieffektivisering betonas i slutsatserna som ett sätt att minska energikostnaderna för konsumenterna. Behovet av säkra och hållbara energiresurser för konsumenterna lyfts fram. Slutsatserna lyfter också fram de möjligheter för jobb och tillväxt som övergången till hållbar energi kan ge, något som regeringen efterfrågat.

Slutsatserna pekar också på vikten av en framåtblickande forsknings- och innovationsstrategi för bland annat transport och värme och kyla. Det ligger i linje med de sektorer som regeringen anser särskilt bör prioriteras, givet deras potential att minska importberoende och klimatutsläpp och behovet inom dessa sektorer av kostnadseffektiva och innovativa investeringar.

I avsnittet om att ge incitament till investeringar anger slutsatserna nyckelrollen för välfungerande energimarknader, däribland en välfungerande marknad för koldioxid, i att få till stånd investeringar på EU-nivå och att marknaderna måste fortsätta att utvecklas. Detta tillsammans med ett stabilt och transparent EU-regelverk är avgörande för att få till stånd nödvändiga investeringar. Regeringen har särskilt betonat marknadens roll, korrekta prissignaler och ett välfungerande utsläppshandelssystem (EU ETS) med stärkt prissignal för att få till stånd investeringar på energimarknaderna. Användningen av EU-finansiering (inom befintliga ramar) för energisektorn lyfts fram. Finansiellt och politiskt stöd för förbättrad energieffektivitet särskilt i fjärrvärme- och kylsektorn, byggnader, transporter och produkter lyfts fram. I det sammanhanget har regeringen drivit att fjärrvärme ska pekas ut som en sektor där en politik för kostnadseffektiva och innovativa investeringar behövs. Regeringen har verkat för skrivningar om att den inre marknadens potential ska utnyttjas till fullo och att dess regelverk ska respekteras innan nationella regleringar som kapacitetsmekanismer införs.

Att EU ska bibehålla sin roll som världsledande inom förnybar energi betonas i slutsatserna, vilket regeringen stödjer. Nästa generation förnybar energi lyfts i synnerhet fram i fråga om nya initiativ för att stimulera att EU blir ledande på teknik och innovation. Hållbara transporter lyfts där fram tillsammans med ellagring, koldioxidinfångning och lagring (CCS), energieffektivisering och säkra och hållbara energikällor för industrin.

Under nästa steg ställer sig rådet bakom att de fem dimensionerna och dess åtgärder ska genomföras. Kommissionen uppmanas att presentera initiativ om styrning av Energiunionen för behandling av TTE-rådet i november 2015. TTE-rådet förväntas sedan i sin tur rapportera till Europeiska rådet i december. Detta ses som första steget i att utveckla ett styrningsramverk för Energiunionen, i enlighet med vad Europeiska rådet beslutade om i mars 2015. Regeringen kommer fortsatt verka för att ramverket för styrning framförallt inriktas på att följa upp 2030-målen och ser detta som en viktig del i nästa steg.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Förslaget är ett meddelande och innehåller därför inga lagförslag. I meddelandet aviseras dock en rad direktivsändringar och förslag till beslut som kommer att påverka gällande svenska regler. Detta gäller t.ex. Energieffektiviseringsdirektivet (2012/27/EU), Direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU), Direktiv om trygg elförsörjning (2005/89/EG), Gasförsörjningsförordning (2010/994/EU), Utsläppshandelsdirektivet (2003/87/EG), Ansvarsfördelningsbeslutet (406/2009/EG), Ekodesigndirektivet (2009/125/EG), förordningar om utsläppskrav för fordon, främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon (2009/33/EG), Energimärkningsdirektivet (2010/30/EU), Beslut om en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga avtal (994/2012/EU). Gällande svenska regler kan också komma att påverkas av förslag till ny elmarknadsdesign som aviseras. Detsamma gäller för eventuella lagstiftningsinitiativ rörande det aviserade paketet för förnybar energi. Detta väntas omfatta en ny EUpolitik för hållbar biomassa och biobränslen.

Ekonomiska konsekvenser

Inte aktuellt.

Övrigt