USA, Ryssland och INF-avtalet

Svar på skriftlig fråga 2018/19:323 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesminister Margot Wallström (S)


Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:323 av Hans Wallmark (M)
USA, Ryssland och INF-avtalet

Hans Wallmark har frågat mig om det finns några planer på att Sverige skulle kunna agera, rent av stå värd, för att få till stånd seriösa förhandlingar mellan Ryssland och USA när det gäller det uppsagda INF-avtalet och därmed möjligheten att tygla hotet från kärnvapenbestyckade medeldistansrobotar i Europa.

Jag delar den beskrivning av läget för nukleär rustningskontroll som Hans Wallmark gör och den befogade oro som han ger uttryck för i sin fråga.

Det ramverk som finns för nukleär rustningskontroll är i fara, efter de amerikanska och ryska beskeden om att man suspenderar sina åtaganden under INF-avtalet. Under de senaste 30 åren har INF-avtalet, tillsammans med en serie avtal som reglerat de strategiska kärnvapenarsenalerna, senast det s.k. Nya START, i hög grad bidragit till global och europeisk säkerhet och kraftigt minskat hotet från kärnvapen i Europa.

Den grundläggande orsaken till krisen är att Ryssland under lång tid utvecklat, provat och stationerat ut robotsystem som förbjuds av INF-avtalet. Det är därför viktigt att suspenderingsperioden, som upphör i början på augusti, nyttjas av Ryssland för att återvända till uppfyllelse av INF-avtalets förpliktelser.

Mot denna bakgrund är det också av avgörande betydelse att USA och Ryssland kommer överens om att åtminstone förlänga Nya START till 2026. Det vore ansvarsfullt och skulle också bidra till väsentligt bättre förutsättningar för en framgångsrik översynskonferens 2020, inom ramen för icke-spridningsavtalet (NPT).

Regeringen tar regelbundet upp frågor som rör nukleär rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning i våra kontakter med berörda länder, inklusive USA och Ryssland, och uppmanar till en dialog för att undvika en situation som leder till ny kapprustning.

Den trend som finns av allt mindre samarbete om rustningskontroll och nedrustning behöver vändas och nya vägar framåt hittas. Sverige har starka säkerhetspolitiska skäl att aktivt bidra till detta och kommer att ta ett nytt initiativ och samla en bred krets länder i arbetet för ett delat ansvar för kärnvapennedrustning.

Stockholm den 6 mars 2019

Margot Wallström

Skriftlig fråga (Inlämnad 2019-02-27)