Till innehåll på sidan

Upphävande av terroristers svenska medborgarskap

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1417 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
Ju2021/ 00280 Justitiedepartementet Justitie- och migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1417 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Upphävande av terroristers svenska medborgarskap

Marléne Lund Kopparklint har frågat mig om jag avser att verka för att svenska medborgare med dubbelt medborgarskap som döms för terrorbrott och andra allvarliga brott mot staten och demokratin ska kunna fråntas sitt svenska medborgarskap.

Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap. Det följer av 2 kap. 7 § regeringsformen. För att införa en möjlighet till återkallelse av medborgarskap skulle därför en grundlagsändring krävas.

Återkallelse av medborgarskap på grund av handlingar som allvarligt skadar statens vitala intressen är tillåten enligt folkrätten, men endast om personen i fråga även har ett annat medborgarskap. En möjlighet till återkallelse av medborgarskap för personer med dubbelt medborgarskap skulle betyda att det svenska medborgarskapet blir villkorat för dem. Det svenska medborgarskapet skulle därmed inte längre vara lika för alla.

Att frångå principen om att medborgarskapet är lika för alla skulle innebära genomgripande förändringar av den svenska medborgarskapsrätten. I likhet med andra grundlagsändringar bör en sådan förändring stödjas av en bred majoritet i riksdagen för att genomföras. Regeringen avser inte att lämna förslag till förändringar av reglerna för återkallelse av svenskt medborgarskap.

Stockholm den 3 februari 2021

Morgan Johansson

Skriftlig fråga 2020/21:1417 av Marléne Lund Kopparklint (M) (Besvarad 2021-01-22)

Fråga 2020/21:1417 Upphävande av terroristers svenska medborgarskap

av Marléne Lund Kopparklint (M)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Europa har upprepade gånger skakats av islamistiska terrordåd. De hänsynslösa dåden är förfärliga brott mot enskilda människor men också allvarliga hot mot vår liberala demokrati. Terrorister statuerar exempel som sedan sprids via olika kanaler som når människor, i syfte att skapa rädsla som skapar olika effekter som exempelvis osäkerhet och passivitet. Vissa kanske drar sig för att göra saker medan andra kanske jagar upp sig ännu mer och börjar tänka och agera irrationellt. Precis dessa beteenden vill terrorister skapa genom sina dåd, att rädsla och oro frodas hos allmänheten.

För att motverka den våldsbejakande extremistiska terrorn måste man sätta sig in i de radikala grenarna av världsreligionen islam. Dessa utgör en liten del av de 1,6 miljarder muslimer (23 procent av världsbefolkningen) som finns i världen. Alla grenar härstammar från islam, men det som gör dem radikala och fanatiska handlar om hur man tolkar islam och om det finns gamla kulturer som man anammar.

I islamism är politik och religion intimt inflätade i varandra, vilket gör det svårt för muslimer som försöker liberalisera religionen. Samtidigt blir det lättare för islamister att argumentera utifrån ett religiöst perspektiv, vilket i sig gör det mycket svårt att argumentera mot, när vi i vårt svenska samhälle tydligt skiljer på politik och religion. Islamismen har stort inflytande (och utbrett stöd) i flera länder i Mellanöstern, framför allt i gulfstaterna och i vissa nordafrikanska länder.

I förhållande till det stora antalet muslimer är det en minimal del som är islamister, det vill säga troende som tolkar islam radikalt. Ur denna ”förgrening” av islam finner man också dem som vill ta ytterligare ett steg. De som inte bara vill bilda ett kalifat utan även kriga och dö för att få det – jihadism.

Vi vet att det i dag sker en islamistisk spridning i Europa och Sverige. Varningsklockorna ska börja ringa när man ser tecken på islamism, salafistisk predikan; när man vill att sharialagar ska vara överordnade våra svenska lagar och regler, mänskliga rättigheter och den jämställdhet som vi har byggt upp. När ”shariapoliser” dyker upp i våra bostadsområden och fall av hedersrelaterat våld och förtryck ökar.

På flera håll i Europa ser vi hur islamismen har slagit rot. Det handlar om extrema grupperingar som vill ha parallella samhällsstrukturer och egna informella rättsordningar, i strid med nationella lagar och regler. Islamismens mål är att religionen ska styra hela samhället, och ett medel för att nå det är politik.

Detta hot finns i Sverige. Enligt Säpo har antalet våldsbejakande islamister på tio år tiofaldigats från några hundra till uppskattningsvis 2 000 personer. Muslimska ledare i vårt land rapporterar återkommande om radikala imamer och utländsk islamistisk påverkan.

Islamisterna hotar allas religionsfrihet, och det är ofta andra muslimer i Sverige som drabbas av islamisternas framfart. Vi måste konsekvent och rakryggat stå upp för det öppna samhället och värna demokratin. Det ska inte finnas något utrymme för islamism i Sverige. Den måste stoppas och motverkas på flera olika sätt.

När det gäller svenska medborgare med dubbla medborgarskap som dömts för terrorbrott och andra allvarliga brott mot staten och demokratin borde det vara möjligt att frånta det svenska medborgarskapet. Det är i dag inte möjligt enligt svensk rätt, trots att folkrätten medger det och flera statliga utredningar har förordat det. Det är dessutom gällande lag i många demokratiska rättsstater som Tyskland och Danmark och snart även i Finland. Vi behöver ändra grundlag och vanlig lag för att göra det möjligt även i Sverige.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Ämnar ministern verka för att svenska medborgare med dubbelt medborgarskap som döms för terror­brott och andra allvarliga brott mot staten och demokratin ska kunna fråntas sitt svenska medborgarskap?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.