Turkiets agerande i Kurdistan

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3224 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Utrikesminister Ann Linde (S)
UD2021/08950 /08951 Utrikesdepartementet Utrikesministern

Svar på fråga 2020/21:3223 av Amineh Kakabaveh (-) Fängslande av politiker och folkvalda i Turkiet och fråga 2020/21:3224 av Amineh Kakabaveh (-) Turkiets agerande i Kurdistan

Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag och regeringen kommer att protestera mot den skenrättegång som regimen bedriver mot Demirtas och hans 107 medåtalade, och om den svenska regeringen kommer att kräva frigivning av alla politiska fångar och alla medlemmar och politiker i HDP. Vidare har Amineh Kakabaveh frågat mig om jag och regeringen avser att inom EU verka för ett fördömande av Turkiets krigshandlingar i Kurdistan/Irak och Rojavaprovinsen i Syrien som ett grovt brott mot folkrätten och de mänskliga rättigheterna och att verka för att få stopp på turkiska militära invasioner, bränder och plundringar av naturresurser i Kurdistan/Irak och förstörelsen av skogs- och jordbruksmark.

Sverige framför regelbundet, såväl genom EU som i bilaterala samtal med turkiska företrädare, hur allvarligt vi ser på de åtgärder som vidtagits gentemot det prokurdiska oppositionspartiet HDP. Det gäller bland annat talan om att upplösa partiet och avsättandet av enskilda parlamentsledamöter. Jag har också träffat företrädare för HDP för att diskutera deras situation och uttrycka mitt stöd, senast i samband med mitt besök i Ankara i höstas. Regeringen lägger stor vikt vid efterlevnaden av Europadomstolens domar och deltar aktivt i arbetet med att bevaka verkställigheten av domarna inom ramen för Europarådets ministerkommitté. Som en viktig del av det diplomatiska uppdraget bevakar de svenska utlandsmyndigheterna i Turkiet rättegångar, exempelvis mot fängslade oppositionella och folkvalda parlamentariker. Det gäller bland annat rättegångarna avseende de tidigare ledarna för HDP, Figen Yüksekdağ och Selahattin Demirtaş. Vi har vid upprepade tillfällen krävt deras frigivning.

Jag har tidigare redogjort för regeringens syn på bristerna vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, inklusive situationen för folkvalda representanter i svaren på fråga 2020/21:2433 och fråga 2020/21:1766 av Markus Wiechel, och fråga 2020/21: 2343 av Sara Gille.

Irak har under de senaste åren varit hårt drabbat av konflikt, och landets stabilitet har påverkats negativt av ökande regionala spänningar. Sverige har i samtal med turkiska företrädare och inom EU lyft vår oro över Turkiets agerande i sitt närområde, inklusive Irak. Det är viktigt att samtliga parter agerar i enlighet med folkrätten med full respekt för Iraks suveränitet. Turkiets militära operationer i norra Irak påverkar civilas säkerhet och stabiliteten i regionen. Den internationella humanitära rätten ställer tydliga krav på skydd av civila. Parterna i en väpnad konflikt får endast rikta anfall mot militära mål. Reglerna om distinktion, proportionalitet och försiktighet måste följas. Detta är något vi konsekvent betonar i internationella sammanhang, inklusive EU och FN.


Jag har tidigare redogjort för regeringens syn på Turkiets militära aktivitet i Irak i fråga 2020/21:2992 av Håkan Svenneling.

Stockholm den 23 juni 2021

Ann Linde

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2021-06-15)