Till innehåll på sidan

Turkiets agerande i Kurdistan

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3224 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
UD2021/08950 /08951 Utrikesdepartementet Utrikesministern

Svar på fråga 2020/21:3223 av Amineh Kakabaveh (-) Fängslande av politiker och folkvalda i Turkiet och fråga 2020/21:3224 av Amineh Kakabaveh (-) Turkiets agerande i Kurdistan

Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag och regeringen kommer att protestera mot den skenrättegång som regimen bedriver mot Demirtas och hans 107 medåtalade, och om den svenska regeringen kommer att kräva frigivning av alla politiska fångar och alla medlemmar och politiker i HDP. Vidare har Amineh Kakabaveh frågat mig om jag och regeringen avser att inom EU verka för ett fördömande av Turkiets krigshandlingar i Kurdistan/Irak och Rojavaprovinsen i Syrien som ett grovt brott mot folkrätten och de mänskliga rättigheterna och att verka för att få stopp på turkiska militära invasioner, bränder och plundringar av naturresurser i Kurdistan/Irak och förstörelsen av skogs- och jordbruksmark.

Sverige framför regelbundet, såväl genom EU som i bilaterala samtal med turkiska företrädare, hur allvarligt vi ser på de åtgärder som vidtagits gentemot det prokurdiska oppositionspartiet HDP. Det gäller bland annat talan om att upplösa partiet och avsättandet av enskilda parlamentsledamöter. Jag har också träffat företrädare för HDP för att diskutera deras situation och uttrycka mitt stöd, senast i samband med mitt besök i Ankara i höstas. Regeringen lägger stor vikt vid efterlevnaden av Europadomstolens domar och deltar aktivt i arbetet med att bevaka verkställigheten av domarna inom ramen för Europarådets ministerkommitté. Som en viktig del av det diplomatiska uppdraget bevakar de svenska utlandsmyndigheterna i Turkiet rättegångar, exempelvis mot fängslade oppositionella och folkvalda parlamentariker. Det gäller bland annat rättegångarna avseende de tidigare ledarna för HDP, Figen Yüksekdağ och Selahattin Demirtaş. Vi har vid upprepade tillfällen krävt deras frigivning.

Jag har tidigare redogjort för regeringens syn på bristerna vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, inklusive situationen för folkvalda representanter i svaren på fråga 2020/21:2433 och fråga 2020/21:1766 av Markus Wiechel, och fråga 2020/21: 2343 av Sara Gille.

Irak har under de senaste åren varit hårt drabbat av konflikt, och landets stabilitet har påverkats negativt av ökande regionala spänningar. Sverige har i samtal med turkiska företrädare och inom EU lyft vår oro över Turkiets agerande i sitt närområde, inklusive Irak. Det är viktigt att samtliga parter agerar i enlighet med folkrätten med full respekt för Iraks suveränitet. Turkiets militära operationer i norra Irak påverkar civilas säkerhet och stabiliteten i regionen. Den internationella humanitära rätten ställer tydliga krav på skydd av civila. Parterna i en väpnad konflikt får endast rikta anfall mot militära mål. Reglerna om distinktion, proportionalitet och försiktighet måste följas. Detta är något vi konsekvent betonar i internationella sammanhang, inklusive EU och FN.


Jag har tidigare redogjort för regeringens syn på Turkiets militära aktivitet i Irak i fråga 2020/21:2992 av Håkan Svenneling.

Stockholm den 23 juni 2021

Ann Linde

Skriftlig fråga 2020/21:3224 av Amineh Kakabaveh (-) (Besvarad 2021-06-15)

Fråga 2020/21:3224 Turkiets agerande i Kurdistan

av Amineh Kakabaveh (-)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Förenta nationerna vädjade under den världsomspännande coronapandemin till krigförande i olika delar av världen att de skulle upphöra med sina krigshandlingar och ingå vapenstillestånd. Trots denna uppmaning från FN låter aggressiva förbrytarregimer i världen inte vapnen vila.

Det finns till och med en regim som gör tvärtom och i stället intensifierar och utvidgar sina krigshandlingar. Det är Erdoğanregimen i Turkiet, som fortsätter med sina folkrättsbrott. Efter att i strid med internationell lag ha ockuperat den syriska staden Afrin och drivit bort dess kurdiska befolkning och plundrat deras naturresurser som är olivträd. Den turkiska regimen har huggit ned hektar av olivträd och fruktträd i Afrinprovinsen. Erdoğanregimen har blivit en stor militärmakt i regionen, som hotar olika länder i närområdet. Turkiet har utvidgat sin militära verksamhet i andra delar. Bombningar i Kurdistan/Irak har pågått i decennier, men de senaste veckorna har de intensifierats. Många byar har evakuerats och Akrahområdet bor många assyriska kristna som tvingades att lämna sina hem. Många vågar aldrig tillbaka eftersom deras mark och jordbruk är förstörda. Turkiet bombade förra året flyktinglägret Makhmur i Behdinanregionen söder om Erbil, vilket ledde till att flera civila dödades och många av lägrets invånare skadades.

I decennier har den turkiska regimen genomfört aggressiva militära interventioner i kurdiska byar och områden i Kurdistan och Irak.

Mer än 4 000 hektar mark – skog och grönområden – har hittills i år bränts ned till följd av turkiska bombningar i Dahuk och Zakhoprovinsen. Det pågår intensiva bombningar och plundringar av Kurdistans naturresurser. Turkiet har okuperat Rojava, och i Kurdistan/Irak, har man först bombat och bränt ned hektar av fruktträd och olivlundar (i Adrianprovinsen) och därmed berövat befolkningen inkomster och försörjningsmöjligheter.

Flera operationer och bombningar har pågått i Dohuk och Zakhoprovinsen, nära gränsen till Turkiet. Dohuks miljöpolischef, Kamil Harki, uppskattar att bränderna har ökat med så mycket som 70 procent på grund av konflikten mellan Turkiet och PKK.

Konflikt är emellertid inte den enda frågan som förstör Kurdistans naturområden.

Turkiet genomför numera flygattacker, bombningar och markoperationer i Kurdistanregionen i sådan omfattning så att det nu kan ses som en direkt ockupation av områden av andra staters territorium som innefattar förstörelse av naturtillgångar där Turkiet även huggit ner träden i kurdiska områden och plundrat. Detta har drabbar både natur, djur och människor.

Erdoğan är inte bara ute efter PKK utan plundrar och förstör stora delar av Kurdistan, dess natur och miljö.

Människor fördrivs från sina hem i Kurdistan/Turkiet och Kurdistan/Syrien. Man flyr undan de turkiska trupperna. Vad Turkiet genomför i dag är regelrätt ockupation och folkrättsbrott. Turkiets uppträdande kan inte anses som något annat än en brottslig terrorhandling och folkrättsbrott och en provokation mot världssamfundet.

Både Sverige och EU fortsätter att skicka miljarder till Turkiet som ersättning för att Erdoğanregimen ”tar hand om” flyktingarna från Syrienkriget, i vilket Turkiet i samband med ockupationen av staden Afrin själv börjat delta i med stöd av Isis/Daish.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Avser ministern och regeringen att inom EU verka för ett fördömande av Turkiets krigshandlingar i Kurdistan/Irak och Rojavaprovinsen i Syrien som ett grovt brott mot folkrätten och de mänskliga rättigheterna och att verka för att få stopp på turkiska militära invasioner, bränder och plundringar av naturresurser i Kurdistan/Irak och förstörelsen av skogs- och jordbruksmark?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.