Till innehåll på sidan

Sveriges tillväxt i förhållande till övriga EU-länder

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1810 besvarad av Finansminister Mikael Damberg (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
Fi2022/02288 Finansdepartementet Finansministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1810 av Markus Wiechel (SD)
Sveriges tillväxt i förhållande till övriga EU-länder

Markus Wiechel har frågat mig om hur jag kan förklara att Sverige beräknas ha EU:s lägsta tillväxt och vilka åtgärder jag menar ska vända på detta.

För att sätta Sveriges framtida tillväxt i ett sammanhang är det viktigt att ha en bild av vårt ekonomiska utgångsläge och utvecklingen under senare år. Svensk ekonomi har klarat sig jämförelsevis väl genom pandemin. Vår BNP minskade mindre under 2020 än i många EU-länder, samtidigt som den ekonomiska återhämtningen påbörjades tidigare. Sverige tillhör de EU-länder där BNP ökat mest jämfört med nivån före pandemin. Detta innebär att även om Europeiska kommissionens nedreviderade tillväxtprognos skulle slå in, kommer Sveriges BNP fortsatt ha ökat mer i förhållande till läget före pandemin än i många andra EU-länder.

Mot bakgrund av det osäkra läget i omvärlden föreslog regeringen i anslutning till 2022 års ekonomiska vårproposition en rad satsningar för att stärka Sverige, genom att bland annat stötta hushåll och företag. Dessa satsningar stärker också BNP och sysselsättningen. Elpriskompensationen förlängs och ytterligare stöd ges till jordbruket. Bostadsbidraget till barnfamiljer höjs och ekonomin för de mest utsatta pensionärerna förbättras. Ytterligare medel tillförs kommunsektorn för att bland annat öka antalet vårdplatser, samtidigt som införandet av etableringsjobb främjas. Vidare tillförs totalförsvaret ytterligare resurser. Tillsammans med tidigare satsningar, inte minst de som gjorts för att driva på den gröna omställningen, bedömer regeringen att dessa bidrar till en varaktigt högre sysselsättning, produktivitet och BNP per capita. Det råder dock fortsatt stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen framöver. Regeringen följer därför utvecklingen noga.

Stockholm den 1 augusti 2022

Mikael Damberg

Skriftlig fråga 2021/22:1810 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2022-07-18)

Fråga 2021/22:1810 Sveriges tillväxt i förhållande till övriga EU-länder

av Markus Wiechel (SD)

till Finansminister Mikael Damberg (S)

 

Det råder ingen tvekan om att den socialdemokratiska regeringen misslyckats på område efter område samtidigt som den också svikit löfte efter löfte. Vi ser en skenande brottslighet, där rättsväsendet inte klarar av de mest enkla åtagandena och där man klart och tydligt visat på politisk handfallenhet gentemot kriminella. Vi ser skenande elpriser som också är en direkt konsekvens av regeringens kärnkraftsfientliga hållning samtidigt som man trissat upp drivmedelspriserna till nivåer vi aldrig tidigare skådat.

Vi ser rekordlånga vårdköer och stora brister inom sjukvården, fortsatt eftersatt äldreomsorg samt en skola i förfall. Till råga på allt detta och mycket mer har vi sett en regering som helt missat målet avseende arbetsmarknadspolitiken. Sverige har sedan 2014 rasat från plats 10 till plats 22 av EU:s 28 medlemsländer när det gäller arbetslöshet. Ser man bara till invånare födda utanför EU har Sverige unionens näst högsta arbetslöshet. Detta är som bekant en helt annan riktning än den som utlovades av Stefan Löfven. Han lovade nämligen att Sverige skulle ha lägst arbetslöshet i EU år 2020.

Den 13 juli presenterade EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni sin senaste prognos för den ekonomiska utvecklingen i unionen. Det var en dyster läsning, särskilt för svenskar. Vi ser sedan den förra upplagan (från maj) en betydligt sämre utsikt för tillväxten där man också räknar med högre inflation. Samtidigt varnar kommissionen för en recessionsstorm i det fall Ryssland helt stryper gasflödet.

Varför är det då extra dystert för Sverige? Vi beräknas nämligen få den lägsta tillväxten i hela EU, och den svenska tillväxtprognosen justeras dessutom ned ytterligare sedan den senaste upplagan. Den Socialdemokratiska regeringen har onekligen en hel del att förklara för svenska folket när vi nu närmar oss val.

Mot bakgrund av ovanstående önskas finansminister Mikael Damberg svara på följande fråga:

 

Hur kan ministern förklara att Sverige beräknas ha EU:s absolut lägsta tillväxt, och vilka åtgärder menar ministern ska vända på detta?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.