Till innehåll på sidan

Sveriges arbete för kärnvapennedrustning

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1889 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
UD2022/ 12280 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1889 av Maria Ferm (MP)
Sveriges arbete för kärnvapennedrustning

Maria Ferm har frågat mig på vilket sätt regeringen kommer att agera för att fortsatt tydligt arbeta för kärnvapennedrustning.

Nedrustning, icke-spridning och rustningskontroll förblir en prioriterad utrikes- och säkerhetspolitisk fråga för regeringen. Vi verkar konstruktivt och brobyggande för att åstadkomma konkreta steg för kärnvapennedrustning inom ramen för Icke-spridningsfördraget (NPT). Det utgör också en av grunderna för vårt engagemang i Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning.

Vid översynskonferensen av NPT i augusti arbetade vi genomgående för att värna och stärka fördraget och nå framsteg i samtliga tre pelare – nedrustning, icke-spridning och fredlig användning av kärnteknik. Flera av Stockholmsinitiativets förslag om konkreta steg för nedrustning och minskade risker för kärnvapenanvändning fanns återgivna i det slutdokument som konferensen förväntades anta. Det visar på genomslaget för de förslag som Sverige drivit, och fortsätter att driva. Ryssland valde dessvärre att återigen agera oansvarigt genom att blockera konsensus.

Vårt arbete för kärnvapennedrustning kommer att fortsätta, såväl nationellt som inom EU, Nato och andra konstellationer och format.

Det är ett välkänt faktum att medlemmar av Nato omfattas av organisationens kärnvapendoktrin, där kärnvapen utgör den sista och yttersta delen av den totala avskräckningsförmågan. Som Nato-medlem skulle också Sverige fullt ut ställa sig bakom denna doktrin. De allierade har emellertid slagit fast att omständigheterna där kärnvapenanvändning skulle kunna behöva beaktas är mycket avlägsna. Nato är en försvarsallians som inte hotar länder med kärnvapen. Alliansen har också ett uttalat mål att arbeta för att skapa förutsättningar för en värld fri från kärnvapen och vidhåller ett starkt engagemang för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning. Det är i linje med samtliga allierades åtaganden inom ramen för NPT.

Regeringens mål är och förblir en värld fri från kärnvapen.

Stockholm den 8 september 2022

Ann Linde

Skriftlig fråga 2021/22:1889 av Maria Ferm (MP) (Besvarad 2022-08-25)

Fråga 2021/22:1889 Sveriges arbete för kärnvapennedrustning

av Maria Ferm (MP)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

I samband med att Socialdemokraterna meddelade sin ändrade position angående Natomedlemskap sa statsministern att Sverige ska fortsätta arbeta för kärnvapennedrustning även som Natomedlem. Trots det har Sverige, i utrikesministerns Letter of intent till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, bekräftat att Sverige accepterar kärnvapnens centrala roll i Nato. Enligt brevet avser Sverige att delta fullt ut i Natos gemensamma försvarsplanering och är redo att bidra med styrkor för alla alliansens uppdrag.

I utrikesminister Lindes anförande vid anslutningssamtalet i Bryssel sa hon även följande: ”Sweden recognises that the strategic forces (ie. nuclear weapons) of the Alliance, particular those of the United States, are the supreme guarantee of the security of Allies. Sweden supports the concept of nuclear deterrence, and will subscribe to the notion that nuclear weapons are a core component of NATO´s overall capabilities for deterrence and defence, and adhere to NATO´s doctrine” (s. 6–7).

Den 22 augusti 2022 lästes ett uttalande om kärnvapnens katastrofala humanitära konsekvenser upp av Costa Rica under översynskonferensen av icke-spridningsavtalet om kärnvapen. Dåvarande utrikesminister Margot Wallström anslöt Sverige till detta initiativ som ett av sina första beslut som utrikesminister. Det uttalande som hölls i går är näst intill identiskt med det som Sverige stod bakom 2015, men denna gång valde Sverige att backa från uttalandet och inte längre stödja det.

Även om regeringen initialt meddelade att Sverige ska fortsätta arbeta för kärnvapennedrustning har regeringens agerande efter att Sverige ansökt om medlemskap gått i motsatt riktning. En tidigare tydlig röst mot kärnvapen riskerar att tystna.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

På vilket sätt kommer regeringen att agera för att fortsatt tydligt arbeta för kärnvapennedrustning?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.