Till innehåll på sidan

Skatteregler som gör Sverige till en mer attraktiv sjöfartsnation

Svar på skriftlig fråga 2020/21:478 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Svar på fråga 2020/21:478 av Hampus Hagman (KD)
Skatteregler som gör Sverige till en mer attraktiv sjöfartsnation

Hampus Hagman har frågat mig om jag och regeringen är beredda att göra förenklingar i skattesystemen som gör Sverige mer attraktivt som sjöfartsnation? Frågeställaren nämner särskilt systemet med tonnagebeskattning och stämpelskatten för fartygsinteckningar.

Tonnagebeskattning är ett frivilligt system som får tillämpas från och med 2017. Det innebär att inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet. Den schablonmässigt beräknade inkomsten beskattas med den gällande skattesatsen. Rederiverksamhet som är kvalificerad är bl.a. transport av gods och passagerare till sjöss med fartyg som har en bruttodräktighet om minst 100, har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige och huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land. För att rederiverksamheten ska anses vara kvalificerad krävs vidare bl.a. att en viss andel av fartygen i företagets flotta är registrerade i något register inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

När systemet infördes var det uttalade syftet att ge svenska rederier i internationell trafik konkurrensvillkor som är likvärdiga med villkoren för rederier i jämförbara länder i Europa. En stärkt svensk sjöfart utgör ett viktigt verktyg för regeringens ambitioner att öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader, att flytta allt fler långväga godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart samt bidra till en minskad klimatpåverkan från transportsektorn.

Som angavs när systemet för tonnagebeskattning infördes är sjöfarten en livsnerv för Sveriges handel med omvärlden, men ytterst också för Sveriges välstånd samt att omkring 90 procent av Sveriges export och import transporteras någon gång under transportkedjan med fartyg. Det kan konstateras att målsättningen med systemet var att Sverige, i ett internationellt perspektiv, ska ha en konkurrenskraftig sjöfartsnäring.

När systemet infördes (prop. 2015/16:127) uttalade regeringen att vi har för avsikt att följa upp och utvärdera effekterna av lagstiftningen. En sådan utvärdering och uppföljning bör dock inte göras förrän systemet har varit i kraft några år.

Införandet av systemet med tonnagebeskattning innebar en stor förändring av systemet för beskattning av svensk sjöfart. Eventuella överväganden kring ändringar av stämpelskatten för fartygsinteckningar bör ske med beaktande av vad utvärderingen av denna reform utvisar.

Stockholm den 25 november 2020

Magdalena Andersson

Skriftlig fråga 2020/21:478 av Hampus Hagman (KD) (Besvarad 2020-11-13)

Fråga 2020/21:478 Skatteregler som gör Sverige till en mer attraktiv sjöfartsnation

av Hampus Hagman (KD)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Att fler handelsfartyg flaggar svenskt borde vara högt prioriterat för regeringen. Fler svenskflaggade fartyg ger Sverige större tyngd och trovärdighet i IMO (Internationella sjöfartsorganisationen), vilket gör att Sverige kan driva på mer effektivt för kraftfullare miljöregler och för ett bättre sjösäkerhets- och arbetsmiljöarbete. Därtill är en större svenskflaggad handelsflotta nödvändig för att kunna säkerställa de behov som kan finnas i händelse av kris eller krig. Tyvärr finns det flera faktorer som gör att rederier väljer bort Sverige till förmån för till exempel Danmark.

Rederiet Concordia Maritime uppgav tidigare i år i Sjöfartstidningen att det danska systemet för tonnageskatt är bättre än det svenska och att det tillsammans med stämpelskatt och registreringskostnader fick bolaget att välja bort Sverige. Det var olyckligt, då deras tolv stortankfartyg hade inneburit ökade skatteintäkter för Sverige samtidigt som det hade ökat möjligheterna att drivmedelsförsörja Sverige i en kris- eller krigssituation.

Att Storbritannien nu lämnar EU innebär dock att Sverige får nya chanser att locka fler fartyg att ansluta till det svenska tonnageskattesystemet, och kanske också flagga svenskt, då flera rederier just nu tittar på att flagga ut från Storbritannien. Genom att sänka trösklarna för att ansluta till det svenska systemet och flagga svenskt kan vi locka dessa. Att till exempel ta bort stämpelskatten för fartygsinteckningar vore ett förhållandevis enkelt sätt att göra Sverige mer attraktivt. Det brådskar dock. Storbritannien har redan lämnat EU och är nu inne i en övergångsperiod. De val som redarna gör nu kommer vi att leva med länge.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Är ministern och regeringen beredda att göra förenklingar i skattesystemen som gör Sverige mer attraktivt som sjöfartsnation?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.