Politiska vildar

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3158 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Ju2021/02305 Justitiedepartementet Justitie- och migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3158 av Louise Meijer (M)
Politiska vildar

Louise Meijer har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förändra situationen med politiska vildar. Det Louise Meijer syftar på är fallet då en person som kandiderat för ett visst parti och valts in på det partiets mandat i en beslutande församling senare under mandatperioden avslutar sitt medlemskap i partiet och blir medlem i ett annat parti men ändå väljer att sitta kvar och utöva mandatet till förmån för det nya partiet.

Den frågeställning Louise Meijer lyfter är inte ny. Riksdagens konstitutionsutskott har behandlat ett flertal motioner om begränsningar av uppdraget som ledamot vid byte av partitillhörighet. Samtliga motioner har avstyrkts av utskottet och sedan avslagits av riksdagen. Utskottet har därvid framhållit utgångspunkten att varje enskild ledamot bär sitt mandat med det parlamentariska ansvar det innebär.

Utgångspunkten är alltså att en riksdags- eller fullmäktigeledamot själv avgör om han eller hon ska begära att få lämna sitt uppdrag i förtid. Det är ett förtroendeuppdrag som ledamoten har fått av sina väljare. Det är därför också väljarna som i slutet av valperioden avgör om en folkvald ledamot har utfört uppdraget i enlighet med mandatet.

Endast undantagsvis kan ett uppdrag avslutas genom att en riksdagsledamot skiljs från uppdraget mot sin vilja, nämligen när ledamoten genom brott har visat sig uppenbart olämplig för uppdraget. Ett sådant beslut ska fattas av domstol. Detta syftar till att folkvalda ledamöter ska kunna utöva sina uppdrag på ett fritt och obundet sätt.

Att politiskt förtroendevalda under en pågående mandatperiod byter parti och ändå behåller sitt uppdrag kan leda till problem i den politiska processen. Det kan samtidigt konstateras att problemet inte varit särskilt framträdande i riksdagsarbetet i ett historiskt perspektiv. Under enkammarriksdagen har t.ex. knappt trettio ledamöter uppträtt i riksdagen sedan de lämnat det parti de valts in för.

Den ordning som gäller i Sverige avviker heller inte från det normala i ett europeiskt perspektiv. I en rapport från Europarådets parlamentariska församling 2015 framgår tvärtom att ledamöter som lämnar sin partigrupp i samtliga länder som hör till Europarådet behåller sina mandat i parlamentet.

I början av maj i år överlämnade riksdagsstyrelsen en framställning till riksdagen med förslag till ändringar i riksdagsordningen som grundar sig på ett enigt betänkande från den parlamentariskt sammansatta 2019 års riksdagsöversyn. I framställningen föreslås bl.a. lagändringar med innebörden att en riksdagsledamot som lämnar sin partigrupp därmed också lämnar de uppdrag i utskott och andra riksdagsorgan som ledamoten valts till av kammaren i kraft av sin partitillhörighet. Om förslagen genomförs kan det förväntas att de problem som kan uppkomma inom ramen för dagens system kommer att minska i betydelse. En sådan förändring kan gynna ordningen i riksdagsarbetet.

Stockholm den 16 juni 2021

Morgan Johansson