Till innehåll på sidan

Motsägelser i regeringens säkerhetspolitik

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1806 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
UD2022/ 10895 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1806 av Björn Söder (SD)

Motsägelser i regeringens säkerhetspolitik

Björn Söder har frågat mig om vilken trovärdighet jag anser att jag har i mitt brev till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg med tanke på mitt partis syn på Konventionen om förbud mot kärnvapen (TPNW) samt om jag avser att förtydliga vad som egentligen gäller.

Regeringens ställningstagande från 2019 att Sverige inte kommer underteckna eller ratificera TPNW ligger fast.

Stockholm den 22 juli 2022

Ann Linde

Skriftlig fråga 2021/22:1806 av Björn Söder (SD) (Besvarad 2022-07-15)

Fråga 2021/22:1806 Motsägelser i regeringens säkerhetspolitik

av Björn Söder (SD)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Den 5 juli 2022 undertecknade Natoländernas ambassadörer Sveriges anslutningsprotokoll till försvarsalliansen, vilket innebär att Sverige nu har status som officiellt inbjuden medlem.

I anslutning till mötet överlämnade den svenska regeringen en avsiktsförklaring, ett så kallat Letter of intent undertecknat av utrikesminister Ann Linde, till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

I brevet skriver utrikesministern: ”Sverige accepterar Natos inställning till säkerhet och försvar, vilket inkluderar den avgörande roll som kärnvapen spelar, och har för avsikt att delta fullt ut i planeringsprocessen för Natos militära struktur och kollektiva försvar, samt är berett att sätta in styrkor och förmågor för alla alliansens uppdrag.”

Samtidigt röstade Sveriges regering 2017 ja till en konvention i FN om ett globalt förbud mot kärnvapen, det så kallade TPNW. Regeringen har dock i brist på tillräckligt stöd i riksdagen inte velat gå vidare med ratificering av konventionen. I stället har man valt att Sverige från mars i år ska vara observatör till konventionen.

I ett svar på en tidigare fråga (2020/21:3380) skrev utrikesministern att ”arbetet med att uppnå en värld fri från kärnvapen fortsätter, något Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning vittnar om” och ”att Sverige avser närvara vid konventionens statspartsmöte som observatör innebär inte att vi blir part till konventionen. Syftet med vårt observatörskap är att aktivt följa och söka påverka konventionens vidare utveckling”.

Men, enligt utrikesministerns eget parti ska det svenska observatörskapet syfta till att Sverige ska anslutas till TPNW (Socialdemokraternas partikongress i november 2021).

I en debattartikel den 5 november 2021 skrev dessutom 100 socialdemokrater, däribland både statsråd i regeringen och flera riksdagsledamöter, i ett upprop att undertecknandet av TPNW bör ”ske skyndsamt”och att man vill mana sin egen kongress att ”skärpa kraven och tydligt ställa sig bakom ett förbud mot kärnvapen”.

Brevet till Natos generalsekreterare är således högst motsägelsefullt med anledning av Socialdemokraternas inställning i frågan och att både statsråd och flera riksdagsledamöter driver en helt annan linje. Socialdemokraterna utgör, med fog, ett hot mot svensk säkerhetspolitik just nu.

Av denna anledning vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Vilken trovärdighet anser ministern hon har i sitt brev till Stoltenberg med tanke på sitt partis syn på TPNW, och avser ministern att förtydliga vad som egentligen gäller?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.