Gränspolisens möjligheter att fullgöra sitt uppdrag
Svar på skriftlig fråga 2021/22:893 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:893 av Ann-Sofie Alm (M)
Gränspolisens möjligheter att fullgöra sitt uppdrag
Ann-Sofie Alm har frågat mig vilka åtgärder som jag avser vidta för att gränspolisen ska få de resurser och de befogenheter som de behöver för att kunna fullgöra sitt uppdrag.
De som söker asyl i Sverige och som har asylskäl ska få stanna i landet. Den som däremot får avslag ska återvända. Det är grundläggande för en långsiktig, hållbar och trovärdig migrationspolitik.
Antalet asylsökande till Sverige är det lägsta på över 20 år. Sedan 2014 har närmare 95 000 före detta asylsökande lämnat Sverige. Från 2015 har antalet personer som är efterlysta för att de har avvikit i stället för att återvända minskat med över 3 000. Sveriges andel av återvändande ligger över genomsnittet i EU. Samtidigt måste mer göras.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder på återvändandeområdet. Polismyndigheten och Migrationsverket har uppdragits att intensifiera sitt arbete för att västligt öka återvändandearbetet. Utbyggnaden av Polismyndigheten mot 10 000 fler anställda fortsätter med full kraft och sedan 2016 har antalet förvarsplatser fördubblats.
När det gäller Ann-Sofie Malms fråga om resurser till gränspolisen är det Polismyndigheten som avgör hur resurser ska fördelas inom organisationen.
Stockholm den 25 januari 2022
Morgan Johansson
Skriftlig fråga 2021/22:893 av Ann-Sofie Alm (M) (Besvarad 2022-01-25)
Fråga 2021/22:893 Gränspolisens möjligheter att fullgöra sitt uppdrag
av Ann-Sofie Alm (M)
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Under 2021 fick 10 124 personer avslag på sin asylansökan och avvek därefter. Polisen har efterlyst dem, och de har gått under jorden och gömt sig. Varje år har detta upprepats sig, och varje år fylls därmed skuggsamhället på.
(2017: 12 235 efterlysta personer. 2018: 12 044 efterlysta personer. 2019: 11 818 efterlysta personer. 2020: 11 302 efterlysta personer.)
Det visar på oerhörda och långvariga brister i regeringens migrationspolitik och en återvändandeprocess som inte fungerar tillfredställande. Det visar på en stor och akut brist på fler förvarsplatser. Och det visar ett behov av en större och mer effektiv gränspolis med större befogenheter och samverkansmöjligheter.
Ett skuggsamhälle av den här digniteten är skadlig på många sätt. En nationell folkräkning är ett bra första verktyg för att återfå kontrollen, men det behövs mer insatser genom hela processen för att dessa människor inte ska hamna i skuggsamhället.
I dag kan varken Migrationsverket eller polisen säga hur många människor det faktiskt rör sig om. Siffrorna ovan visar endast det antal människor som blivit efterlysta. Människor i skuggsamhället rör sig snabbt över gränserna, och gränspolisen säger sig inte kunna ha kontroll över hur många de är eller var de befinner sig.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att gränspolisen ska få de resurser och de befogenheter som de behöver för att kunna fullgöra sitt uppdrag?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.