Försvarsmaktens samlade luftförsvarsförmåga
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1177 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr Fö2017/00512/MFU | ||
Försvarsdepartementet |
Försvarsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1177 av Lena Asplund (M) Försvarsmaktens samlade luftförsvarsförmåga
Lena Asplund har frågat mig hur jag ser på betydelsen av det flygburna radarsystemets framtid och om jag avser att i närtid verka för att beslut tas om dess vidmakthållande.
Flygvapnet har två radarspanings- och ledningsflygplan av typen S 100D/ASC 890 organiserade i Transport- och specialflygdivisionen. Systemet används för att upptäcka flygplan, fartyg eller andra föremål på stora avstånd och är betydelsefullt i förvarningshänseende samt för att Försvarsmakten ska ha en god luft- och sjölägesbild.
Regeringen har tillsatt en utredning för att se över Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov (dir. 2016:110). Utredaren ska bland annat bedöma möjligheterna att omhänderta materielinvesteringar som berör kritiska omsättnings-, nyanskaffnings- eller uppgraderingsbehov samt beskriva vilka konsekvenser som följer av de föreslagna materielprioriteringarna. Utredarens förslag ska ligga till grund för Försvarsberedningens analys, men kommer vid sidan av Försvarsmaktens underlag också att vara ett betydelsefullt underlag för regeringens prioritering av anvisade medel under återstoden av försvarsinriktningsperioden. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2018.
Enligt Försvarsmaktens budgetunderlag för 2018 är vidmakthållandet av radarspanings- och ledningsflygplanen finansierat till 2020, vilket innebär att åtgärder behöver påbörjas dessförinnan för att inte förmågan ska utgå. Myndigheten analyserar för närvarande alternativen för det framtida vidmakthållandet.
Det finns ett flertal identifierade vidmakthållande-, omsättnings- och nyanskaffningsbehov i Försvarsmaktens materielförsörjning. Dessa behov behöver vägas av mot varandra för att Försvarsmakten ska kunna lösa tilldelade uppgifter inom de ekonomiska ramar riksdagen anvisar och för att målen för det militära försvaret ska uppnås. Jag kan konstatera att radarspanings- och ledningsflygplanen är av stor operativ betydelse, men att ytterligare underlag krävs innan ett ställningstagande kring systemets fortsatta vidmakthållande kan göras.
Stockholm den 12 april 2017
Peter Hultqvist
Skriftlig fråga 2016/17:1177 av Lena Asplund (M) (Besvarad 2017-04-03)
Fråga 2016/17:1177 Försvarsmaktens samlade luftförsvarsförmåga
av Lena Asplund (M)
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Sveriges luftförsvarsförmåga vilar på ett antal ben. Den inkluderar bland annat JAS Gripen-systemet, luftvärn med olika räckvidd och radarspaningsflyg. Alla dessa delar fyller olika funktioner och bildar tillsammans en slagkraftig helhet som bidrar till att skydda Sveriges luftrum mot angrepp.
Dagens Nyheter kunde den 31 mars rapportera om att de flygplan av typen Saab 340 som bär den flygburna radarspaningsutrustningen kommer att falla för åldersstrecket kring år 2020. Om Sverige ska kunna bibehålla den flygburna radarförmågan måste beslut om systemets framtid tas i närtid. En faktor när man ska ta ställning till är också vilken flygplanstyp som ska bära utrustningen i framtiden. Saab 340 är ett relativt långsamt plan.
Försvarsmakten pekar på systemets betydelse när det gäller att kunna ha en god förvarning och kontroll på luft- och sjöläget i Östersjön. Detta är en förmåga som blivit allt viktigare i takt med det försämrade omvärldsläget i Sveriges närområde.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist följande:
Hur ser försvarsministern på betydelsen av det flygburna radarsystemets framtid, och avser försvarsministern att i närtid verka för att beslut tas om dess vidmakthållande?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.