Försämrat omvärldsläge

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1445 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1445 av Karin Enström (M) Försämrat omvärldsläge

Karin Enström har frågat statsministern vilken bakomliggande analys som gör att statsministern på frågan om svenska åtgärder vid ett försämrat säkerhetsläge väljer att svara ”det är hypoteser” och vilka åtgärder statsministern ämnar vidta om säkerhetsläget de facto blir sämre. Frågan har överlämnats till mig.

Det är regeringens uppgift att alltid göra vad den kan för att uppnå säkerhet för Sverige och dess invånare. Vår säkerhetspolitik vilar på tre pelare, alliansfriheten, samarbetslinjen och ett starkt försvar. Säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra. Vår militära alliansfrihet ger oss handlingsfriheten att i varje given situation agera på det sätt som bäst gagnar avspänning och en fredlig utveckling. Den bidrar till vår egen säkerhet och till stabilitet i närområdet.

Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vårt land ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt.

Som militärt alliansfria är vi fast övertygade om att hot mot freden och vår säkerhet bäst avvärjs i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. En aktiv och ansvarsfull utrikespolitik, medlemskap i EU, deltagande i internationellt samarbete samt en trovärdig försvarsförmåga är våra viktigaste verktyg för att främja Sveriges suveränitet, självständighet, territoriella integritet och för att bidra till avspänning.

Regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetslinje och vår vilja att stå fast vid alliansfriheten baseras på en grundlig omvärldsanalys. De senaste åren har övnings- och underrättelseaktiviteten i Östersjöregionen ökat. Vi har sett hur ryskt militärt flyg agerat både oprofessionellt och provocerande, på ett sätt som ökat risken för incidenter. I allt högre grad förekommer också påverkansoperationer, cyberoperationer och desinformation. Samtidigt utmanas den regelbaserade europeiska säkerhetsordningen av Rysslands pågående aggression mot Ukraina och dess olagliga annektering av Krim. Detta är allvarligt. Det ställer också ökade krav på eftertänksamhet och ansvarstagande. I en tid av spänningar är det viktigt att säkerhetspolitiken är långsiktig. Kontinuiteten i denna politik är i sig själv en faktor som främjar stabilitet. Vi ska inte göra några tvära kast.

Låt mig också understryka - även om läget i närområdet har försämrats upplever vi i Sverige i dag inget direkt militärt hot mot vårt land. Ett enskilt militärt väpnat angrepp mot Sverige bedöms fortsatt som osannolikt.

För att möta utmaningar i närområdet agerar regeringen i enlighet med den breda överenskommelsen om försvarspolitiken som slöts förra året. Efter en längre tid av minskade resurser investeras nu 17 miljarder kronor i en höjd militär förmåga fram till 2020. Samtidigt utvecklar och fördjupar vi vårt redan breda deltagande i regionala bi- och multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten i Europa.

Särskilt viktiga instrument för att bygga långsiktig säkerhet och stabilitet, både i närtid och på längre sikt, är politisk dialog och förtroendeskapande åtgärder. Vi är därför aktiva medlemmar i FN, EU, OSSE och Europarådet. Det bilaterala samarbetet med Finland har tagit viktiga steg framåt. Vi utvecklar och fördjupar även samarbetet med våra nordiska och baltiska grannar samt förstärker den transatlantiska länken.

I förhållande till Nato har Sverige valt en samarbetslinje, inte en medlemsskapslinje. Samarbete ger möjligheter till fördjupad dialog, informationsutbyte, stärkt interoperabilitet och bidrar till utveckling av svensk försvarsförmåga, både nationellt och internationellt genom ökad kapacitet att delta i internationella krishanteringsinsatser.

Som militärt alliansfria är vi starka förespråkare av gemensam säkerhet och avspänning. Säkerhet byggs i samarbete med andra, inte i konfrontation. Att hålla fast vid den militära alliansfriheten är en i grunden defensiv militärpolitisk hållning. Syftet är att minska spänningarna i vårt närområde. Vi vill inte bidra till att skärpa det militärstrategiska läget eller skapa motiv för andra att ta till oberäkneliga och hastiga ageranden.

För att upprepa det statsministern åtskilliga gånger slagit fast: Den militära alliansfriheten tjänar oss väl. Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast.

Stockholm den 15 augusti 2016

Margot Wallström