Folkhögskolornas syfte och kostnad

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1815 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

U2021/00996 Utbildningsdepartementet Utbildningsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1815 av Tobias Andersson (SD)
Folkhögskolornas syfte och kostnad

Tobias Andersson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att se över folkhögskolornas syfte och kostnad.

Inledningsvis vill jag betona att jag ser folkhögskolan som en värdefull utbildningsform i det svenska utbildningssystemet. Regeringen har därför sedan 2015 genomfört en historiskt stor utbyggnad av folkhögskolan inom ramen för kunskapslyftet och även förstärkt statsbidraget till folkhögskolan för att säkerställa att kvaliteten i utbildningen kan bibehållas.

Jag är medveten om att Sverigedemokraterna i sin skuggbudget för 2021 föreslår att statsbidraget som riktas till folkhögskolorna bör minska. Regeringen delar inte denna bedömning. Regeringen värnar folkbildningen och värdesätter den betydelsefulla verksamhet som folkbildningens aktörer genomför varje dag och över hela vårt land.

Folkhögskolan som utbildningsform har förändrats mycket sedan de första folkhögskolorna startade för drygt 150 år sedan. Utbildningsformen fyller dock en minst lika viktig funktion i dagens samhälle som den gjorde vid dess tillkomst, inte minst för individer som av olika anledningar inte har lyckats inom andra utbildningsformer. Genom folkhögskolans särskilda och individanpassade pedagogik ges dessa individer en andra och en annan chans till utbildning för etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. I dag är folkhögskolan en växande utbildningsform för bl.a. personer med funktionsnedsättning samt nyanlända och andra utrikes födda.

Folkhögskolan finansieras huvudsakligen genom statsbidraget till folkbildningen, som bl.a. syftar till att stödja verksamheter som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation, bidra till att utjämna bildningsklyftor och öka delaktigheten i kulturlivet. Folkbildningsrådet rapporterar årligen till regeringen hur verksamheten som finansieras av statsbidraget lever upp till dessa syften. Statskontoret konstaterade därtill i en samlad utvärdering av folkbildningen, som redovisades 2018, att folkhögskolan genom sina olika verksamheter lever upp till syftena med statsbidraget.

Under 2020 fördelade Folkbildningsrådet ca 2,4 miljarder kronor i statsbidrag till folkhögskolor. Inom ramen för detta statsbidrag anordnar folkhögskolor allmän kurs och särskild kurs, samt till en mindre del korta kurser och kulturprogram. Allmän kurs riktar sig till personer som saknar grundskole- och/eller gymnasieutbildning. Kursen är behörighetsgivande för vidare studier vid yrkeshögskola, högskola eller universitet. Särskild kurs inriktar sig mot ett visst ämnesområde eller ett yrke, inom allt från estetisk verksamhet till yrken inom vård och omsorg. De estetiska kurserna ingår enligt uppföljningar ofta i ett informellt utbildningssystem för konstnärer och andra kulturella yrken. Deltagarna får efter fullgjord allmän eller särskild kurs ett intyg från respektive folkhögskola.

Flera uppföljningar av folkhögskolan från senare år har bekräftat folkhögskolans betydelse i det svenska utbildningssystemet. Statskontoret konstaterade t.ex. i sin samlade utvärdering av folkbildningen att den speciella pedagogiken på folkhögskolorna leder till att deltagarna får ett stärkt självförtroende, nya perspektiv och bättre studieresultat än de har uppnått tidigare. Statistiska centralbyrån visade i en uppföljning av särskild kurs från 2018 att de deltagare som avslutat särskild kurs i hög grad etablerar sig på arbetsmarknaden eller studerar vidare inom högre utbildning.

Sammanfattningsvis ser jag därför i dagsläget inget behov av att vidta några åtgärder för att se över folkhögskolornas syfte och kostnad. Folkhögskolan har fortsatt en viktig roll i det svenska utbildningssystemet.

Stockholm den 24 februari 2021

Anna Ekström