De svenska militära insatserna i Mali
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3322 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:3322 av Björn Söder (SD)
De svenska militära insatserna i Mali
Björn Söder har frågat mig om jag beaktar den tidigare ambassadören i Malis synpunkter i övervägandena om framtiden för Sveriges båda militära insatser i Mali.
Sverige har ett mångsidigt engagemang för utveckling och säkerhet i Mali, som innefattar bilateralt utvecklingssamarbete, humanitärt stöd, samt ett omfattande militärt deltagande. FN-insatsen Minusma, som verkar under mandat från FN och på inbjudan från Mali, är det största bidraget och omfattar ca 215 svenska soldater. Task Force Takuba omfattar upp till 150 svenska soldater och är en multinationell specialförbandsinsats som verkar på inbjudan av Mali. Inbjudan förlorar inte giltighet i ljuset av den senaste utvecklingen. Sverige deltar även i EU:s militära träningsinsats i Mali.
Sveriges medverkan i internationella militära insatser är en del av den solidariska säkerhetspolitiken och stärker Sveriges bi- och multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten, samtidigt som det stärker den svenska nationella säkerheten. Genom vårt deltagande i de internationella militära insatserna i Mali bidrar Sverige till att bekämpa terrorism och skapa stabilitet i regionen.
Regeringen följer utvecklingen i Mali noga. Vi för en nära och kontinuerlig dialog med FN, EU, Frankrike och andra partnerländer om situationen i Mali och förutsättningarna för insatsernas verksamhet. Den övergångsprocess för återgång till folkvalt styre, som man enades om efter militärkuppen i augusti 2020, måste fortsätta. Det är angeläget att konstitutionell ordning och demokratiska institutioner respekteras och att pågående övergångsprocess i Mali baseras på en inkluderande dialog och utmynnar i att demokratiska, fria och rättvisa val genomförs inom överenskommen tidsram.
Det internationella samfundet har kontinuerligt fört en dialog med Mali avseende vikten av att respektera övergångsprocessen Vi står bakom Frankrikes och övriga aktörers ansträngningar för att sätta press på kuppmakarna att respektera den överenskomna övergångsprocessen. Det operative samarbetet med Malis säkerhetsstyrkor har nu återupptagits av Frankrike.
Riksdagen fattade beslut om svenskt deltagande i Task Force Takuba den 17 mars 2020 och om svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali, Minusma den 15 oktober 2020. Regeringen fattade beslut om deltagande i EUTM Mali den 5 november 2020. Mandaten för samtliga beslut gäller till och med den 31 december 2021.
Mali är ett av världens fattigaste länder, präglat av en utbredd fattigdom och utsatthet, omfattande säkerhetsutmaningar till följd av terrorism och annan organiserad brottslighet, samt brist på respekt för mänskliga rättigheter. För att bemöta dessa mycket komplexa utmaningar måste det internationella samfundet arbeta i flera dimensioner – militärt, civilt och humanitärt. Insatser för stärkt säkerhet är i sin tur grundläggande för att förbättra det humanitära tillträdet och för genomförandet av utvecklingsinsatser i Mali, som på sikt bidrar till en hållbar och fredlig utveckling i landet.
Jag konstaterar att det finns ett brett stöd för svenskt deltagande i insatserna i Mali i riksdagen och riksdagens beslut gäller.
Stockholm den 23 juli 2021
Peter Hultqvist
Skriftlig fråga 2020/21:3322 av Björn Söder (SD) (Besvarad 2021-07-12)
Fråga 2020/21:3322 De svenska militära insatserna i Mali
av Björn Söder (SD)
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Jag har tidigare ställt frågor (2020/21:2981 och 2020/21:3123) om hur de svenska militära insatserna i Mali (Minusma och Takuba) påverkas av den senaste militärkuppen där juntan nu samarbetar med islamister och av uttalandet från Frankrikes president om att Frankrike inte kommer att stödja länder som inte har någon demokratisk legitimitet eller övergång och att Frankrike inte har för avsikt att ha trupper i Afrika för alltid. Svaret från försvarsministern har varit att skälen för Sveriges insatser inte har förändrats och att någon planering för avveckling av de militära insatserna inte pågår.
Diana Janse, som från september 2019 till i mars i år var Sveriges ambassadör i Mali och har god kännedom om landet, menar att Sverige bör överväga att ta hem Takubastyrkan och likaså fråga oss vad det svenska mervärdet i Minusmainsatsen är. ”Det är inte rimligt att svenska specialförband stöttar och utbildar militärjuntans soldater. Vi bör också fundera på hur vår samverkan med Frankrike fungerar”, säger hon till Dagens Nyheter.
Med anledning av detta frågade jag försvarsminister Peter Hultqvist om han beaktar ambassadörens synpunkter i övervägandena om framtiden för Sveriges båda militära insatser i Mali.
Efter att statsminister Stefan Löfven historiskt förlorat en misstroendevotering i riksdagen besvarades min fråga med att ”som utgångspunkt besvarar en övergångsregering inte interpellationer eller skriftliga frågor. Vissa frågor, bl.a. frågor som rör EU-ärenden eller rena sakförhållanden, kan det dock bli aktuellt att besvara. Bedömningen är att denna skriftliga fråga inte är sådan att den bör besvaras av en övergångsregering. Frågan kommer därför inte att besvaras”.
Nu har Stefan Löfven åter blivit vald till statsminister, och en regering är på plats.
Med anledning av detta vill jag åter fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
Beaktar ministern ambassadörens synpunkter i övervägandena om framtiden för Sveriges båda militära insatser i Mali?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.