Till innehåll på sidan

Biståndet till länder som inte tar emot sina egna medborgare som utvisats från Sverige

Svar på skriftlig fråga 2021/22:957 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
UD2022/01471 Utrikesdepartementet Biståndsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:957 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Biståndet till länder som inte tar emot sina egna medborgare som utvisats från Sverige

Marléne Lund Kopparklint har frågat mig om jag överväger några åtgärder för att sätta press på länder som vägrar ta emot sina egna medborgare.

Det svenska biståndet ska följa OECD-DAC:s regelverk för bistånd som anger att huvudsyftet ska vara att främja ekonomisk utveckling och välfärd i låg- och medelinkomstländer. Bistånd ska, i enlighet med riksdagens beslut, användas för att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Det är fokus för regeringens politik.

Jag vill framhålla att en grundläggande förutsättning för en långsiktigt hållbar migrationspolitik är att den som har fått avslag på sin asylansökan eller av andra skäl inte får stanna i Sverige återvänder. Att återta sina egna medborgare är en folkrättslig förpliktelse och att folkrätten ska följas är en grundläggande princip i svensk utrikespolitik och något vi ständigt arbetar för i dialog med andra länder. Vi använder de verktyg, såväl nationellt som inom ramen för EU-samarbetet, som är mest ändamålsenliga för att nå resultat på återvändandeområdet och ser kontinuerligt över hur vi kan stärka det arbetet.

Genom att bygga långsiktiga, breda och hållbara partnerskap ökar vi möjligheten att ha en gynnsam dialog med samarbetsländer, inklusive om återtagande. Biståndet kan spela en viktig roll för att främja förutsättningar för ett säkert återvändande, såväl från Sverige som från andra länder, och kan bidra till möjligheter för hållbar återintegrering. Insatser med biståndsfinansiering ska genomföras på ett sätt som bidrar till utveckling i samarbetslandet i stort. Vi förväntar oss att bilaterala samarbeten ska bygga på ömsesidig respekt. Det kan noteras att endast en begränsad del av Sveriges bilaterala bistånd går till stater.

Regeringen har nyligen givit Sida ett uppdrag att fördjupa och bredda rapporteringen om hur de arbetar med migration och utveckling, inklusive vad gäller stöd som ges för ett säkert återvändande och en hållbar återintegrering.

Regeringen kommer att fortsätta analysera hur svenskt bistånd ytterligare kan stärka arbetet med en säker, ordnad och reglerad global migration, inom ramen för OECD-DAC:s regelverk och det av riksdagen beslutade målet för svenskt bistånd. Viktiga delar i detta arbete är bland annat att främja migranters och flyktingars rättigheter samt att stödja ett välfungerande återvändande.

Stockholm den 9 februari 2022

Matilda Ernkrans

Skriftlig fråga 2021/22:957 av Marléne Lund Kopparklint (M) (Besvarad 2022-01-31)

Fråga 2021/22:957 Biståndet till länder som inte tar emot sina egna medborgare som utvisats från Sverige

av Marléne Lund Kopparklint (M)

till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

 

Sverige bör ställa krav på länder som får svenskt bistånd att samarbeta vid återtagande av sina egna medborgare. Biståndet ska dras in eller minskas för länder som vägrar att ta emot sina egna medborgare. Den som har ett utvisningsbeslut har en skyldighet att lämna landet, men det finns länder som vägrar att ta tillbaka sina egna medborgare.

Detta är inte acceptabelt och Sverige bör ställa krav på dessa länder.

Med hänvisning till ovanstående vill fråga statsrådet Matilda Ernkrans:

 

Överväger statsrådet några åtgärder för att sätta press på länder som vägrar ta emot sina egna medborgare?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.