Till innehåll på sidan

Beslutet om svenskt deltagande i EU-stridsgrupp

Svar på skriftlig fråga 2018/19:549 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


Fö2019/00468/MFI

Försvarsdepartementet

Försvarsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:549 av Pål Jonson (M)
Beslutet om svenskt deltagande i EU-stridsgrupp

Pål Jonson har frågat mig om varför regeringen inte förankrat beslutet i riksdagen om att Sverige ska delta i en EU-stridsgrupp ledd av Tyskland under andra halvåret 2020.

Som en del i deltagandet i det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) inom EU, har Sverige och övriga deltagande medlemsländer åtagit sig politiskt att bl.a. bidra med förband till EU:s stridsgrupper. Det rör sig således inte om ett av de 34 projekt som tagits fram inom Pesco. I syfte att efterleva åtagandet har regeringen gett Försvarsmakten i uppgift att planera och vidta förberedelser inför ett svenskt deltagande i den tyskledda EU-stridsgruppen som står i beredskap andra halvåret 2020.

När Sverige senast bidrog på ett motsvarande sätt till en stridsgrupp som stod i beredskap, nämligen under andra halvåret 2016 med Storbritannien som ramnation, informerades riksdagen om det i budgetpropositionen för 2016. Regeringen har för avsikt att i budgetpropositionen för 2020 informera riksdagen om det planerade bidraget.

Beslut om att sätta in ett svenskt förband och att använda EU:s stridsgrupper sker först efter nationellt och slutligen ett gemensamt EU-beslut. Om det svenska förbandet utgör en väpnad styrka krävs riksdagens medgivande innan förbandet får sändas utomlands.

Stockholm den 2 maj 2019

Peter Hultqvist

Skriftlig fråga 2018/19:549 av Pål Jonson (M) (Besvarad 2019-04-17)

Fråga 2018/19:549 Beslutet om svenskt deltagande i EU-stridsgrupp

av Pål Jonson (M)

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Regeringen beslutade den 11 april att ge Försvarsmakten i uppdrag att förbereda ett svenskt deltagande i en EU-stridsgrupp ledd av Tyskland, som ska stå i beredskap under andra halvåret 2020. Bidraget till stridsgruppen beskrevs även som ett svenskt bidrag till EU:s permanenta strukturerade samarbete (Pesco).

Den information som utgått från regeringen är anmärkningsvärd av flera skäl. För det första brukar riksdagen bli förinformerad vid beslut om svenskt deltagande i EU:s stridsgrupper. Ytterst beror detta på att beslutet att sända en väpnad styrka utomlands kräver riksdagens medgivande. I detta fall rör det sig ju även om ett åtagande gentemot Tyskland vilket rimligen ytterligare hade förstärkt behovet av att regeringen förankrat beslutet i riksdagen. Det är därför anmärkningsvärt att regeringen inte har informerat riksdagen om beslutet att delta i den tyskledda stridsgruppen.

För det andra finns det redan 34 utpekade Pescoprojekt. Dessa projekt antogs vid EU:s försvarsministermöte i november 2018. Det svenska bidraget till den tyskledda stridsgruppen är inte ett av dessa 34 utpekade Pescoprojekt. Det vore välkommet att regeringen höjde sina ambitioner i förhållande till Pesco och deltog i fler projekt än de fyra som Sverige hittills förbundit sig att delta i. Men detta låter sig inte göras genom att kalla nationella bidrag till EU:s stridsgrupper för svenska bidrag till EU:s permanenta strukturerade samarbete.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

 

Varför har regeringen inte förankrat beslutet i riksdagen om att Sverige ska delta i en EU-stridsgrupp ledd av Tyskland under andra halvåret 2020?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.