Svar på fråga 2020/21:773 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Tillgången till porr på internet för barn och på fråga 2020/21:777 av Marléne Lund Kopparklint (M) Begränsning av tillgången till grovt våld på internet för barn
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig om jag ämnar verka för att barn inte lika enkelt ska få åtkomst till pornografi på internet som i dag. Hon har också frågat mig om jag ämnar verka för att begränsa barns tillgång till material på internet som innehåller grovt våld.
Pornografiska framställningar och skildringar av grovt våld förekommer i stor utsträckning på nätet. Det är en självklar utgångspunkt att det som är olagligt offline också är olagligt online. Den som exempelvis sprider bilder av sexuellt våld eller tvång (s.k. våldspornografi) på nätet kan dömas för olaga våldsskildring till böter eller fängelse i högst två år. Sådana brottsliga ageranden ska givetvis utredas och beivras av de brottsbekämpande myndigheterna.
En undersökning som genomförts av Statens medieråd (Ungar och medier 2019) visar att nästan var tredje tonårskille i åldrarna 13–18 år tittar på pornografi en eller flera gånger i veckan. Motsvarande siffra för tjejer i samma åldrar är 3 procent. Vad gäller barns och ungas tillgång till innehåll som pornografiska framställningar och skildringar av grovt våld kan konstateras att det finns en risk att även yngre barn tar del av sådant innehåll om inte vårdnadshavare ser till att installera någon typ av filter på sina barns mobiltelefoner, surfplattor m.m.
I debatten förekommer många uppgifter om exempelvis pornografins negativa påverkan på barns och ungas hälsa och utveckling. Regeringen har därför gett Barnombudsmannen i uppdrag att kartlägga befintlig kunskap från såväl forskning som från aktörer som möter barn och unga om hur och var barn konsumerar eller exponeras för pornografi och hur det påverkar barns och ungas hälsa och relationer. Kartläggningen ska omfatta eventuella samband mellan konsumtion av eller exponering för pornografi och negativa effekter hos barn och unga, t.ex. ett våldsamt beteende i ungas intima relationer.
I det uppdrag som Barnombudsmannen har fått ingår det också att inventera metoder och arbetssätt för att stärka barns och ungas motståndskraft och skydda dem mot negativ inverkan av pornografi och att inventera metoder för att begränsa barns tillgång till pornografi. Inventeringen kommer också att vara intressant i förhållande till det grova våldet på nätet.
Jag vill samtidigt understryka att det är en stor skillnad mellan å ena sidan frivilliga metoder och arbetssätt som att vårdnadshavare kan ta kontroll över vilket innehåll på nätet som barn kan ta del av eller att plattformarna genom självsanerande åtgärder tar ansvar för att innehåll som pornografi inte sprids till barn och å andra sidan att gå fram med lagstiftning som hindrar barn från att ta del av visst innehåll.
Lagstiftning med krav på begränsningar som blockering av innehåll på nätet eller förbud av olika slag innebär alltid svåra avvägningar i förhållande till skyddet för bl.a. yttrandefriheten och informationsfriheten. I fråga om pornografi är det exempelvis inte möjligt att ställa upp några krav på internetleverantörer som hindrar åtkomsten till innehåll som skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen.
Den absoluta merparten av pornografiska framställningar och skildringar av grovt våld som finns på nätet bedöms dock falla utanför yttrandefrihetsgrundlagens skydd. För hemsidor som inte omfattas av detta skydd ska begränsningar av möjligheterna att ta del av och sprida pornografiska framställningar och annat innehåll bedömas enligt bestämmelserna om yttrandefrihet och informationsfrihet i regeringsformen. Dessa friheter får begränsas genom lag men endast om vissa i regeringsformen angivna förutsättningar är uppfyllda. Begränsningar måste bl.a. alltid vara proportionerliga och får därför inte gå längre än vad som är nödvändigt.
I sammanhanget är det också av betydelse att riksdagen vid upprepade tillfällen uttalat att det är viktigt att samhället på olika sätt försöker motverka pornografi men att detta i första hand inte bör ske genom ytterligare inskränkningar av den grundlagsfästa tryck- och yttrandefriheten.
Barnombudsmannens rapport ska redovisas till regeringen senast den 30 juni 2021. Rapporten kommer att vara ett viktigt kunskapsunderlag för fortsatta överväganden på området.
Stockholm den 9 december 2020
Morgan Johansson