Avgift på icke återvunna plastförpackningar

Svar på skriftlig fråga 2020/21:9 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fi2020/03611/BAEU

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:9 av Betty Malmberg (M) Avgift på icke återvunna plastförpackningar

Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen vidtagit för eller emot planerna på att införa en konstruktion på EU-avgiften som innebär en avgift på plastförpackningar som inte återvinns.

EU:s inkomster finansieras till övervägande del genom medlemsstaternas EU-avgift, som i Sverige finansieras genom utgiftsområde 27 på statsbudgeten. Summan av dessa avgifter utgör det som kallas EU:s egna medel. Vid europeiska rådets möte den 17-21 juli i år kom EU:s stats- och regeringschefer överens om att de tre befintliga beräkningsgrunderna för EU:s egna medel (momsintäkter, tullintäkter och bruttonationalinkomst) från och med 2021 ska utvidgas med en fjärde beräkningsgrund som utgörs av inkomster från ett nationellt bidrag, beräknat utifrån vikten av icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall med en uttagssats på 0,80 euro per kilogram, med en mekanism för att undvika en alltför stor regressiv effekt på de nationella bidragen.

Storleken på summan av EU:s avgiftsuttag från medlemsstaterna bestäms enbart av storleken på EU:s utgifter. De olika beräkningsgrunderna för egna medel kan ha effekt på den inbördes skillnaden i avgift mellan olika medlemsstater, men EU får inte större eller mindre intäkter totalt sett till följd av någon särskild beräkningsgrund. Storleken på EU:s utgifter bestäms av EU:s fleråriga budgetram samt implementeringen av denna i EU:s årsbudgetar. Den fjärde beräkningsgrund som Betty Malmberg väljer att kalla straffavgift är en komponent i beräkningen av EU-avgiften, som finansieras via statsbudgeten. De övriga beräkningsgrunderna baseras på momsintäkter, tullintäkter och storleken på Sveriges bruttonationalinkomst.

Eftersom antalet beräkningsgrunder inte ändrar storleken på EU:s totala intäkter, ett faktum som inte förändras av införandet av en ny beräkningsgrund, är konsekvensen av införandet av den nya beräkningsgrunden endast att vissa medlemsstater får betala en lite högre medlemsavgift till EU, medan andra får betala en lite lägre avgift jämfört med vad som annars hade varit fallet. Finansdepartementets preliminära beräkningar pekar på att effekten på Sveriges EU-avgift kan komma att bli positiv eftersom Sverige har ett relativt väl utvecklat system för materialåtervinning av plastförpackningar.

Regeringens övergripande mål för förhandlingarna om EU:s långtidsbudget har varit att säkerställa att den svenska EU-avgiften hålls på en stabil nivå över tid, att den totala budgetvolymen hålls nere, att rättsstatsprincipen värnas samt att EU i större utsträckning ska göra investeringar i Europas gröna och digitala omställning. Dessa målsättningar har varit väl förankrade i riksdagen och statsministern har också förankrat utfallet av förhandlingarna vid europeiska rådet i EU-nämnden.

Jag kan konstatera att utfallet av förhandlingarna, som alla kompromisser, innehåller både givande och tagande. Men jag gläds också åt att Sverige tack vare regeringens arbete fått ett förhållandevis stort genomslag för de kärnfrågor som tydligt prioriterats av riksdagen. Rabatten på EU-avgiften är den största rabatt vi haft sedan vi gick med i EU. Minst 30% av EU:s budget ska vikas åt grön och digital omställning. Och rättsstatsprincipen omnämns av europeiska rådet som ett centralt värde i den fortsatta hanteringen av EU:s budget, trots hårt motstånd från vissa medlemsstater som ville stryka formuleringen helt och hållet.

Stockholm den 16 september 2020

Magdalena Andersson