Åtgärder mot techjättarnas inskränkningar i yttrandefriheten
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1237 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1237 av Björn Söder (SD)
Åtgärder mot techjättarnas inskränkningar i yttrandefriheten
Björn Söder har frågat mig om jag avser att vidta några lagstiftningsåtgärder, likt Storbritannien och Polen, för att skydda yttrandefriheten på internet.
Den fria åsiktsbildningen utgör en av demokratins hörnstenar. Yttrandefriheten, som har en lång tradition och stark ställning i Sverige, är därför fastslagen i våra grundlagar. Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad en frihet att meddela upplysningar och uttrycka tankar, åsikter och känslor. Ett fåtal inskränkningar i yttrandefriheten finns, bland annat i fråga om hets mot folkgrupp och olaga hot.
Det senaste årtiondets teknologiska utveckling har inneburit att enskilda har fått helt nya möjligheter att sprida tankar och idéer, att ta del av kultur och information och att delta i den allmänna debatten. De stora internetplattformarna, som tillhandahåller tjänster för att ladda upp användargenererat innehåll, har utvecklats till viktiga förmedlare av information och kommunikation. De har skapat möjlighet för många fler än tidigare att både ta del av andras åsikter och att själv sprida information om egna åsikter.
Det ger nya förutsättningar för den fria åsiktsbildningen, men utvecklingen har också medfört utmaningar bl.a. när det gäller spridningen av olagligt material på internet. Det kan handla om vissa former av terrorpropaganda, olaga hot, hets mot folkgrupp och sexuellt övergreppsmaterial.
Internet ska inte vara en frizon för brottslighet. Brott ska bestraffas både när de begås online och offline. Därför är det viktigt att komma till rätta med brottsligt innehåll som sprids via olika plattformar som t.ex. Youtube och Facebook. För att lyckas krävs insatser från alla relevanta aktörer. Brott ska utredas av polis och åklagare och lagföras i domstolarna. Men plattformar måste också ta ett eget ansvar när det gäller uppenbart olagligt innehåll som sprids av användarna av deras tjänster.
Jag har i ett annat svar till Björn Söder denna dag (fråga 2020/21:1157) redogjort för att individens yttrandefrihet gäller gentemot det allmänna och att censur syftar på att det allmänna förhindrar vissa yttranden.
De stora internetplattformarna är dock inte allmänna utan privata aktörer. Den enskildes användning av de stora internetplattformarnas tjänster är föremål för de användarvillkor som den enskilde accepterat för att kunna nyttja tjänsten. Det är med andra ord en civilrättslig (avtalsrättslig) fråga mellan den enskilde och plattformen.
Björn Söder tycks vilja ha en lagstiftning där staten ska kunna tvinga enskilda plattformar att sprida innehåll som strider mot deras egna riktlinjer. Det skulle vara en mycket långtgående inskränkning i deras frihet. Det är inte aktuellt.
Inom EU pågår arbete med att undersöka behoven av en ny eller förändrad reglering för att säkerställa att principer som är grundläggande offline upprätthålls också online. I december 2020 nåddes en överenskommelse om en EU-förordning som syftar till att förhindra spridning av terrorisminnehåll. Samma månad presenterade kommissionen ett paket av åtgärder som syftar till att säkerställa den inre digitala marknaden mot bakgrund av den allt starkare ställning som vissa internetplattformar har.
En viktig del i kommissionens förslag till förordning om en inre marknad för digitala tjänster (DSA) är att de allra största plattformsföretagen ska leva upp till högre krav på ansvar för innehåll, transparens och information till användarna och rapportering till myndigheter än mindre aktörer. I paketet ingår också ett förslag till förordning för konkurrensdrivna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn (DMA) som innehåller förslag på skyldigheter för stora plattformsföretag med en grindvaktsfunktion.
Regeringen bevakar i dessa sammanhang mycket noga att yttrandefriheten inte påverkas och verkar aktivt för att lagstiftningen ska vara proportionerlig, tydligt avgränsad i förhållande till yttrandefriheten och yttrandefrihetsgrundlagen, inte ställer orimliga krav på värdtjänstleverantörer och innehåller tillräckliga rättssäkerhetsgarantier.
Stockholm den 20 januari 2021
Morgan Johansson
Skriftlig fråga 2020/21:1237 av Björn Söder (SD) (Besvarad 2021-01-13)
Fråga 2020/21:1237 Åtgärder mot techjättarnas inskränkningar i yttrandefriheten
av Björn Söder (SD)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Sociala-medier-plattformarnas makt oroar i EU efter att Twitter och Facebook stängt ned USA:s president Donald Trumps flitigt använda konton, och nu höjs röster för skärpta regler för it-bolagen.
”Det faktum att en vd kan stänga av högtalaren för USA:s president på eget bevåg är förbluffande”, skriver EU-kommissionären Thierry Breton i ett debattinlägg på Politico.
Manfred Weber, gruppledare för EU-parlamentets största partigrupp, kristdemokratiskt konservativa EPP, är också kritisk: ”Vi kan inte överlåta till amerikanska teknikbolag att avgöra hur vi diskuterar och vad som kan och inte kan sägas. Vi behöver ett strängare regleringssätt”, säger Weber till Politico.
Även Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron har kritiserat techbolagens agerande mot president Trump. Och det är inte bara presidenten som drabbats. Techbolagen Twitter, Facebook och Google har den senaste tiden godtyckligt raderat konton och inlägg för framför allt konservativa politiker och personer som ifrågasätter och kritiserar den vänsterliberala agendan. Amazon har dessutom stängt ned en med Twitter konkurrerande plattform från sina servrar.
Samtidigt kan konstateras att till exempel Twitter fortsätter låta ayatolla Khamenei, Nordkoreas regim, terrororganisationen Hamas ledare, den marxist-leninistiska terrororganisationen Farc i Colombia, amerikanska Afa med flera vara kvar på plattformen.
Att stora techbolag, som kontrollerar marknaden, godtyckligt stänger ned konton och raderar inlägg som dessutom ligger inom ramen för vad kontoinnehavarens eget lands yttrandefrihetslagar tillåter är ett stort hot mot yttrandefriheten på nätet. Det borde föranleda protester även från dem som i många andra sammanhang hävdar att de står upp för demokrati och yttrandefrihet. Men här är det förvånansvärt tyst just nu. Det beror sannolikt på att det främst är konservativa som drabbas av de omfattande avstängningarna.
Jag har tidigare ställt frågan (2020/21:1148) till kultur- och demokratiministern om hon avser att vidta några åtgärder, likt Storbritannien och Polen som nu inför nationella lagar mot techbolagen om de raderar lagligt innehåll, för att skydda yttrandefriheten på internet.
Den brittiska regeringen håller nämligen på att ta fram en ny lag som ska säkerställa att techbolag som driver sociala medier är opartiska och inte godtyckligt censurerar användares kommentarer som betecknas som ”kontroversiella”. Företag som inte följer lagen kommer att dömas till böter i miljonklassen alternativt blockeras från att verka i landet.
Enligt källor är den brittiska regeringen bekymrad över att techbolagen tar bort legitimt material med hänvisning till att det är kontroversiellt snarare än att det är olagligt eller felaktigt.
I Polen är liknande lag på väg för att skydda yttrandefriheten på nätet.
I Sverige har både riksdagsledamöter och Europaparlamentariker fått sina inlägg godtyckligt censurerade på Facebook utan att inläggen strider mot svensk lag. Nyligen censurerade Youtube en populär webb-tv-kanal genom att radera samtliga inslag trots att de inte strider mot svensk lag.
Kultur- och demokratiministern hänvisade till att EU-kommissionen i december 2020 presenterade ”ett paket av åtgärder som syftar till att säkerställa den inre digitala marknaden mot bakgrund av den allt starkare ställning som vissa internetplattformar har och att det i det paketet också ingår ett förslag till förordning för konkurrensdrivna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn (DMA) som innehåller förslag på skyldigheter för stora plattformsföretag med en grindvaktsfunktion”.
Men enligt flera europeiska regeringsföreträdare och partigruppsföreträdare räcker detta alltså inte.
Kultur- och demokratiministern hänvisade också till att det direkta ansvaret för den svenska lagstiftningen på området i huvudsak ligger på andra statsråd i regeringen.
Av denna anledning vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att vidta några lagstiftningsåtgärder, likt Storbritannien och Polen, för att skydda yttrandefriheten på internet?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.