Överklagande inom offentlig upphandling
Svar på skriftlig fråga 2017/18:78 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr | ||
Fi2017/03888/OU | ||
Finansdepartementet |
Civilministern |
Till riksdagen
Svar på fråga av Hans Rothenberg (M) Överklagande inom offentlig upphandling
Hans Rothenberg har frågat mig hur införandet av en avgift och minskade möjligheter till överklagande påverkar rättssäkerheten för mindre enskilda aktörer och möjligheterna för dessa att vara delaktiga i en upphandlingsprocess på lika villkor.
Antalet överprövade upphandlingar är avsevärt högre i Sverige än i de flesta andra EU-länder. Sedan flera år tillbaka har kritik riktats mot upphandlingsregelverket på grund av de negativa konsekvenserna av att så många upphandlingar begärs överprövade. Att upphandlingar begärs överprövade och stoppas i domstol orsakar problem inte bara för upphandlande myndigheter och enheter utan även för leverantörer och samhällsmedborgare, som inte får tillgång till den service de har rätt till.
Regeringen tillsatte i juni 2017 Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler, som bl.a. fått i uppdrag att väga för- och nackdelar med att införa regler om avgifter för att ansöka om överprövning och regler om processkostnadsansvar (dir. 2017:69). Bakgrunden till detta är bl.a. att samtliga nordiska grannländer och flertalet andra EU-medlemsstater har infört sådana regler. En självklar förutsättning är att regler om överprövning är utformade på ett sådant sätt att de tillgodoser kraven på rättssäkerhet.
Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 juni 2018. Jag vill inte föregripa utredningens bedömningar. Regeringen kommer att återkomma till frågorna efter sedvanlig beredning av de kommande förslagen. Jag vill i sammanhanget också nämna att det i direktiven till utredningen ingår att utreda även hur reglerna om upphandlingar som inte omfattas av EU-direktiven om upphandling kan göras enklare och mer flexibla för såväl upphandlande myndigheter och enheter som för leverantörer.
Överprövningsutredningen, som tillsattes av den förra regeringen, har bl.a. föreslagit att en s.k. preklusionsfrist, dvs. en frist för att påtala fel och brister i upphandlingen, ska införas (SOU 2015:12). Betänkandet har remitterats och förslagen bereds för närvarande. Jag vill inte heller föregripa denna beredning. Regeringen avser att återkomma även med anledning av Överprövningsutredningens förslag.
Regeringen har vidare gett Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att, i samverkan med Konkurrensverket, göra en kartläggning och analys av överprövningsmål i domstol. Undersökningen, som ska redovisas senast den 15 december 2017, kan bl.a. bidra till att ge ytterligare underlag vid beredningen av de förslag som nämnts ovan.
Slutligen vill jag nämna vikten av Upphandlingsmyndighetens stödjande verksamhet. I myndighetens uppdrag ingår bl.a. att stödja leverantörer och underlätta för små och medelstora företag att delta vid upphandling.
Stockholm den 18 oktober 2018
Ardalan Shekarabi
Skriftlig fråga 2017/18:78 av Hans Rothenberg (M) (Besvarad 2017-10-09)
Fråga 2017/18:78 Överklagande inom offentlig upphandling
av Hans Rothenberg (M)
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Genom offentlig upphandling har mindre enskilda aktörer en möjlighet att på samma villkor vara med när myndigheter, landsting, regioner och kommuner ska upphandla allehanda varor och tjänster. All offentlig upphandling ska vara rättssäker och effektiv och se till att alla aktörer har möjlighet att vara med. I juni tillsatte regeringen en ny utredning kring offentlig upphandling som ska presentera sina förslag till kommande sommar. Men redan nu har civilministern flaggat upp för att det ska bli svårare för enskilda aktörer att överklaga ärenden inom offentlig upphandling.
Bland annat har ministern lyft fram möjligheten att införa en särskild avgift för den som begär överprövning av ett beslut i domstol. Ministern menar samtidigt att dagens regelverk är för ”generöst” och att det ska bli möjligt att tidigt i upphandlingsfasen kunna påpeka eventuella fel i upphandlingsprocessen, trots att man av naturliga skäl inte kan skönja några resultat eller göra någon tydlig utvärdering förrän upphandlingen är klar i sin helhet.
Upphandlingsdirektiv är redan i dag alltför rigida, omfattande och detaljstyrda, med det outtalade syftet att stänga ute mindre enskilda aktörer från processen. Att göra den offentliga upphandlingen än mer krånglig och rättsosäker är därför knappast rätt väg att gå.
Därför vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Hur påverkar införandet en avgift och minskade möjligheter till överklagande rättssäkerheten för mindre enskilda aktörer och möjligheterna för dessa att vara delaktiga i en upphandlingsprocess på lika villkor?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.